Systematiskt språkligt stöd bäst för alla barn

Elever som läser flytande kan ha svårigheter med läsförståelsen och det uppmärksammas alldeles för sent. De kan avkoda, vilket utesluter dyslexi, men får svårigheter med läsförståelse på grund av språkliga svårigheter. Aktiviteter och undervisning som stödjer alla elevers språkliga utveckling gynnar deras utveckling av läsförståelse och deras lärande i många ämnen.

Åsa Elwér har lagt fram den första svenska avhandlingen med särskilt fokus på elever som är duktiga på att avkoda men har svårigheter att förstå innehåll i texter. Elevernas svårigheter uppmärksammas ofta när de kommer till årskurs fyra. De får då texter som är mer komplicerade än tidigare. De ställs i större utsträckning inför utmaningen att hämta information och lära sig från innehåll i texter.

Läraren kan luras av att eleven kan läsa högt

Vad beror då svårigheterna på och varför blir dessa svårigheter inte uppmärksammade?

Enligt Åsa kan elevernas förmåga att läsa högt leda till att lärare inte uppmärksammar elevernas svårigheter att förstå texters innehåll. Hon visar i avhandlingen på att det finns bakomliggande språkliga svårigheter. Dessa svårigheter har Åsa spårat tillbaka till femårsåldern. Svårigheterna är kopplade till ett svagt ordförråd, grammatiska svårigheter, svagt verbalt minne och svag hörförståelse.

De språkliga svårigheterna finns kvar långt upp i årskurserna enligt de longitudinella data som Åsas studier baseras på. De uppmärksammas alltså relativt sent i skolåldern och visar sig som läsförståelseproblem. Eftersom svårigheter med läsförståelse leder till problem i flera ämnen så drabbas eleverna hårt och de kan få stora skolsvårigheter. Avhandlingen visar alltså att de språkliga problemen finns tidigt och går att identifiera i forskningsstudier

Systematiskt språkligt stöd för alla barn är bäst

Är en tidig identifiering av språksvårigheter möjlig vid förskolor och något att rekommendera för förskolor i deras arbete?

Åsas slutsats är att det går att identifiera barn tidigt vid femårsåldern, men hon för fram två reservationer:

  1. Det är inte lätt att identifiera språkliga svårigheter hos små barn.
  2. En del barn visar på språkliga svårigheter i förskolan men utvecklar ändå en bra läsförståelseförmåga. Fenomenet inom forskning kallas för att de utifrån testresultat är "falskt positiva".

Detta förordar Åsa istället:

  • En verksamhet som stödjer alla barns språkliga utveckling från tidig ålder.
  • Formell övning och undervisning för större ordförråd och för förbättrad ordförståelse i såväl förskola som i skola. Det är bra för alla barn men särskilt viktigt för barn som har en lägre språklig förmåga.
  • Hörförståelseövningar.
  • Kontinuerlig kartläggning av läsförståelse genom såväl standardiserade tester som informella bedömningar.

Åsas förhoppning är att systematiska kartläggningar, övningar och undervisning under de första skolåren kan minska läsförståelseproblemen bland elever.

Avhandlingen baseras på The simple view of reading

Avhandlingens teoretiska ramverk bygger på att läsförståelse kräver såväl en förmåga att avkoda som en språklig förståelse. Åsa relaterar till de senaste 30 årens forskning som stödjer en teoretisk formel, kallad The simple view of reading. Formeln skrivs R = D x L vilket står för Reading comprehension = Decoding x Linguistic comprehension (på svenska Läsförståelse = Avkodning x Språklig förståelse). Denna formel och teoretiska ramverk är utgångspunkt för såväl urval, där hon indelar barn och ungdomar i olika kognitiva och språkliga profiler, som analysen av studiernas data.

Internationella data från främst USA har använts

De tre studierna som ingår i avhandlingen har samlats in i ett mycket omfattande internationellt projekt där Sverige medverkar tillsammans med Norge, Australien och USA. Data finns för drygt 1 000 tvillingpar för att möjliggöra studier av genetiska och miljömässiga faktorer. Åsa har dock inte gjort analyser av sådana faktorer. De deltagande barnen har ingått som individer snarare än som tvillingpar. Testmaterialet består förutom av läs- och stavningstester även av språkliga och kognitiva tester. Data från testerna har använts för att beskriva kognitiva och språkliga profiler bland barn med svårigheter i läsförståelse. Avhandlingens syfte är beskrivningen av sådana profiler utifrån ett longitudinellt perspektiv.

Två av de tre delstudierna i avhandlingen bygger enbart på data från USA. Åsa betonar främst två saker av betydelse vid bedömning av generaliserbarhet till svenska förhållanden. Det ena är att det i USA är vanligt med tidig informell undervisning i läsning medan svenska barn får läsundervisning först i årskurs 1. Det andra är olikheterna mellan engelska och svenska ur ett språkligt perspektiv. Bland skillnaderna kan nämnas att kopplingar mellan ljud och bokstav skiljer sig åt. Åsa anser dock att dessa skillnader är relativt små och att den tidiga läsutvecklingen är likartad i USA och i Sverige.

Text: Johan Malmqvist

Publicerat måndag 2 november 2015 Granskat tisdag 29 mars 2016