Svårigheter i skolmiljö för barn med lindriga funktionshinder

Målet med Michaela Munkholms avhandling "Occupational performance in school settings: evaluation and intervention using the school AMPS" är att bidra med kunskap om barn med lindriga funktionshinder som ofta uppvisar svårigheter i utförandet av skoluppgifter.

Fyra studier

Avhandlingen består av fyra studier som avser att utvärdera reliabilitet och validitet hos bedömningsinstrumentet Skol- AMPS (School Version of the Assessment of Motor and Process Skills, Skol-AMPS, (Fisher, et al., 2007).

Skol-AMPS är en observationsbaserad bedömning som arbetsterapeuter använder för att bedöma kvalitén i barns utförande av skoluppgifter i klassrumsmiljö, planera mål och åtgärder samt mäta förändring. Det långsiktiga målet var att bidra med kunskap om barn med lindriga funktionshinder som ofta uppvisar svårigheter i utförandet av skoluppgifter, till exempel, på grund av svårigheter att koncentrera sig, motorisk oro, svårigheter att följa instruktioner eller organisera och planera sitt skolarbete för att få det färdigt i tid.

Vi avsåg också att utvärdera om Skol-AMPS är ett användbart bedömnings- instrument för att bedöma barn när de utför skoluppgifter som de vill och behöver kunna utföra för att vara delaktiga i skolan och beskriva hur Skol-AMPS kan användas tillsammans med lärare eller annan skolpersonal för att planera mål och genomföra åtgärder som underlättar utförandet av skoluppgifter för barn med lindriga funktionshinder i svensk skolmiljö. När Skol-AMPS används i det kliniska arbetet är det viktigt att kvalitetsmåtten är stabila. Detta för att det ska vara möjligt att mäta förändring efter insatta åtgärder.

Internationellt bedömningsinstrument

Eftersom Skol-AMPS är ett internationellt standardiserat bedömningsinstrument som på senare år har börjat användas i de nordiska länderna, framför allt i Sverige och Danmark, är det också viktigt att undersöka om Skol-AMPS skill items skiljer sig åt mellan olika världs regioner eller mellan olika grupper av barn. Normalt finns det små variationer men om variationerna blir för stora föreligger det risk för differential item functioning (DIF). Om det finns DIF mellan världs regioner kan det leda till att, till exempel, barn som bedöms med Skol-AMPS i en världs region inte får tillgång till åtgärder som det annars skulle ha fått om samma barn var bedömt i en annan världs region - bedömningen blir orättvis. Därför är det också viktigt att undersöka om DIF leder till differential test functioning (DTF). Om Skol-AMPS uppvisar kvalitetsmått som är reliabla och valida kan arbetsterapeuter vara säkra på att Skol-AMPS kvalitetsmått är känsliga för att mäta förändringar över tid.

Metoder

I studie ett användes två olika split-half metoder och Pearson product moment correlation för att undersöka om Skol-AMPS kvalitets mått är stabila mellan två bedömningar. Resultatet från de båda split-half metoderna korsvaliderades med Cronbach's alphas motsvarighet i Rasch. Vi beräknade också standard error of measurement (SEm) som kan användas för att mäta förändring för ett enskilt barn.

I studie två och tre användes mångfacetterade Rasch analyser och/eller andra relevanta statistiska metoder, till exempel tANOVA, t tests, för att undersöka evidens för validitet baserat på 1: intern struktur (stabilitet) relaterat till DIF, 2: relationer till andra variabler (sensivitet/känslighet) vid jämförelser mellan grupper (typiskt utvecklade barn jämfört med barn med lindriga funktionshinder) och 3: konsekvenser av testning (fördelar) relaterat till om bedömningen är rättvis. I studie fyra användes ANOVA och t tester för att undersöka om Skol-AMPS kvalitetsmått är en känsliga och kan användas för att upptäcka förändringar över tid, till exempel, före och efter insatta åtgärder.

Resultat

De tre metoderna för att beräkna reliabiliteten i Skol- AMPS kvalitetsmått ledde till höga reliabilitetskoefficienter (r=0.73) och låga SEm. Minimal DIF identifierades mellan världs regioner och mellan typisk utvecklade barn och barn med milda funktionshinder. Trots minimal DIF visade det sig att Skol-AMPS bedömningarna var utan DTF. Resultatet visade också att Skol-AMPS är känslig för att upptäcka skillnader mellan grupper liksom mäta förändringar till följd av åtgärder som planerats tillsammans med läraren och som implementerats i barnets naturliga skolmiljö.

Sammanfattning

Resultaten bekräftar god reliabilitet och validitet hos Skol-AMPS kvalitetsmått och skill items när bedömningsinstrumentet används för att bedöma kvalitén i utförandet av uppgifter i skolan. Resultaten har också klinisk betydelse eftersom de ger evidens för att arbetsterapeuter kan använda Skol-AMPS med god tillförlitlighet när bedömningsresultat används för att fatta beslut om enskilda barn, planera mål och åtgärder tillsammans med läraren samt senare utföra uppföljande bedömningar för att mäta effekten av dessa åtgärder.

Vi har också evidens att barn med lindriga funktionshinder faktiskt uppvisar nedsatt kvalité i "görandet" när de utför sina skoluppgifter. De potentiella långsiktiga fördelarna med dessa evidens kan vara att motivera behovet av stöd till barn med lindriga funktionshinder som ofta faller mellan stolarna när resurser i skolan prioriteras, att de får tillgång till arbetsterapeutisk bedömning och insatser i skolan samt genom att samarbeta med lärare och föräldrar, planera och utföra bättre målinriktade och mer effektiva åtgärder implementerade direkt i barnets skolmiljö. Det återstår att genomföra fördjupade forskningsstudier, det vill säga fortsätta processen att inhämta evidens om effekten av arbetsterapi i skolan och att vidareutveckla samt utvärdera Skol-AMPS användbarhet för att bedöma barn med aktivitetsbegränsningar i sin skolmiljö.

Publicerat torsdag 9 december 2010 Granskat tisdag 29 mars 2016