Stort intresse för intensivträning vid läs- och skrivsvårigheter

- Det är otroligt många lärare, specialpedagoger och speciallärare som har hört av sig och vill veta hur de ska gå tillväga och hur de ska arbeta med läs- och skrivsvårigheter. Det finns ett stort behov av att få mer kunskap i skolorna, säger Ulrika Wolff vid Göteborgs universitet.

Ulrika Wolff har lett en interventionsstudie som visar på lovande resultat för elever med fonologiska svårigheter. Eleverna fick arbeta 40 minuter per dag under en intensivperiod på tolv veckor enligt ett strukturerat program. De jämfördes med en kontrollgrupp som fick traditionell specialundervisning. Eleverna i interventionsgruppen presterade bättre på lästester, och ett år efter interventionen så kunde man fortfarande se kvarstående effekter.

En svårighet i taget

- Det dryga hundratalet elever som deltog hade valts ut utifrån en större screening på ungefär 2 200 elever. De hade identifierats utifrån avkodningssvårigheter och svårigheter med fonologin. Eleverna lottades därefter in i en interventions- respektive en kontrollgrupp. Ulrika Wolff menar att en sådan träning, som ingår i interventionen, skulle kunna fungera med äldre elever på högstadiet eller gymnasiet.

- Ja absolut, om man har den här typen av svårigheter så spelar det ingen roll om man är äldre eller yngre. Det kan behöva göras en del förändringar men om själva problemen är desamma så kan dessa åtgärdas på samma sätt.

Interventionen bestod av ett program med flera olika delar. Den största delen av programmet utgjordes av att eleverna ska lära sig koppla samman ljud med bokstäver, så kallad fonem-grafem-koppling. Under interventionen användes bildkort i en-till-en-situationer. En viktig del i detta är att eleven bara möter en svårighet i taget under träningen.

Lärarna som medverkade i studien hade alla, med något undantag, speciallärar- eller specialpedagogutbildning och fick dessutom undervisning på universitetet.

Ges möjligheter att komma ikapp andra elever

Ulrika relaterar till tidigare forskning för att göra en jämförelse med annan undervisning. Hon pekar bland annat på studier med engelsktalande barn i traditionell specialundervisning, som den är utformad i USA. Specialundervisningen har där inte kunnat motsvara det behov som finns bland de elever som behöver hjälp. När resurserna inte räcker till och insatserna blir för små, så innebär det att insatserna i praktiken pytsas ut i småportioner. Eleverna får kanske en halvtimma eller ett par halvtimmar i veckan, vilket kan sträcka sig över flera år men som inte ger eleverna den hjälp de behöver.

En liknande situation har sannolikt många elever i svenska skolor. Istället skulle många kunna dra nytta av den typ av intensiv och väldigt strukturerad undervisning som har använts i interventionsstudien. Eleverna ges då inte bara en möjlighet att bli bättre, utan ges även möjligheter för att bättre komma ikapp andra elever.

Träningen upplevdes som positiv

Det kan finnas andra faktorer än själva interventionen som kan ha påverkat resultaten, enligt Ulrika. Men det går inte att kontrollera i vilken utsträckning andra faktorer i så fall har påverkat. I projektet har dock en strävan varit att så långt som möjligt motverka att andra faktorer påverkade resultaten. Till exempel användes en så kallad randomiserad (slumpmässig) indelning av eleverna i interventionsgrupp respektive kontrollgrupp.

Det märktes bland de som var involverade, såväl lärare som testledare, att barnen i interventionsgruppen som regel upplevde träningen som något positivt. Lärarna som arbetade med interventionen var mycket entusiastiska och följde programmets upplägg på ett bra sätt. Intrycket överlag var att både elever och lärare tyckte att det var roligt att jobba så här.

Råd till lärare och skolledare vad gäller läs- och skrivinlärning?

Enligt Ulrika är det viktigaste rådet till lärare och skolledare att följa forskningen och verkligen försöka hitta de barn som har svårigheter och undersöka vad det är som är svårt. Varför har eleverna svårt att läsa?

- För interventionsstudien identifierades barn som hade svårigheter med avkodningen. Om man istället hade använt ett läsförståelsetest skulle andra barn kunna ha nått samma resultat, men ha helt andra svårigheter. De skulle då inte alls vara hjälpta av den här sortens intervention eller träning. Det är därför viktigt att undersöka vilken typ av svårigheter en elev har och sätta in åtgärder utifrån detta. Dessvärre förekommer metoder som många oreflekterat använder sig av och som inte är i enlighet med vad forskningen rekommenderar.

Publicerat tisdag 5 juni 2012 Granskat tisdag 29 mars 2016