Skolformens komplexitet: elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan

Många gymnasiesärskoleelever upplever en dubbelhet i sin studiesituation. De trivs med särskolans trygghet och verksamhet men "samtliga elever i studien ger uttryck för ett avståndstagande till begreppet särskola" skriver Therese Mineur i Skolformens komplexitet: elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan. Hon menar att det inte går att skildra elevernas erfarenheter av att vara elev i gymnasiesärskolan med enkla beskrivningar.

Den anpassade utbildningen med större fokus på praktiska färdigheter i en omvårdande miljö med trygghet beskrivs ha baksidor. Även om eleverna upplever att de klarar skolans uppställda krav så brottas de med tankar om hur andra elever betraktar dem. Följden blir en osäkerhet och känsla av att vara annorlunda. Detta blir till ett hinder för kontakter med elever utanför gymnasieskolan. Gymnasiesärskolan kompenserar en funktionsnedsättning genom att underlätta studier. Men samtidigt konstrueras en ny funktionsnedsättning som gör det svårare i sociala sammanhang.

Upplever att de värderas lägre än andra gymnasieelever

I majoriteten av skolorna (58 procent) får eleverna undervisningen i traditionella särskoleklasser. Andra undervisningsmodeller används också. Ett sådant exempel är undervisning inom gymnasieskolans programutbud. Modellen används även om eleverna är mottagna inom gymnasiesärskolan och kombineras oftast med praktik. Mineur valde ut fem gymnasieskolor med olika undervisningsmodeller för intervjustudien. Fjorton pojkar och tolv flickor deltog i intervjuerna.

Själva placeringen på gymnasiesärskola har lett till att elever har utsatts för kränkningar, enligt eleverna själva. De intervjuade eleverna är kritiska till och påverkade av synen på gymnasiesärskolan. Eleverna upplever att de värderas lägre än andra gymnasieelever, att betygen har lägre värde och att skolformen har lägre värde. Därigenom påverkas elevernas självbild i negativ riktning och även deras beteende. Att "vara stökig" beskrivs som ett av sätten eleverna använder för att visa sitt missnöje med att tillhöra särskolan.

Flera elever vet inte om de har "genomgått något regelrätt test" eller fått någon utförlig redogörelse för resultaten. Andra ifrågasätter testresultaten. Skolinspektionens kritik av bristfälliga utredningar i samband med mottagning i särskolan kan ha påverkat elevernas svar. Medias rapportering var under den period som intervjuer gjordes i avhandlingsstudien.

Låg kravnivå minskar motivationen

Eleverna får möjligheter att klara av studierna, de får lärarstöd och uppgifter som är utformade för att de inte ska uppleva misslyckanden. Eleverna uppger samtidigt att svårighetsnivån är så låg att alla klarar sig. Den låga kravnivån tillsammans med låga förväntningar beskrivs minska elevernas motivation. Hur svårighetsgraden anpassas beror delvis på den omvårdande skolkultur som uppges finnas inom gymnasiesärskolan.

Denna omvårdande skolkultur har ibland kritiserats. Den innehåller bland annat ett omhändertagande perspektiv med nära relationer mellan elever och lärare. Mineur argumenterar dock samtidigt för fördelarna med denna skolkultur utifrån studiens resultat. Lärarna visar i denna kultur att de bryr sig om eleverna. Eleverna får därmed en viktig bekräftelse på att de är värdefulla. Flera elever säger också att de saknat en sådan omsorg innan de började på särskolan.

Intervjusvaren visar på tydliga skillnader mellan de intervjuade pojkarnas och flickornas situation. Pojkarna får i betydligt större utsträckning gehör för en utbildning med stor andel företagsförlagd praktik. Sådan praktik uppges ge såväl självförtroende, framtidstro och möjlighet till anställning efter gymnasietiden. De intervjuade flickorna beskrivs ha svårare att påverka och förändra sin situation.

Therese Mineurs avhandling heter "Skolformens komplexitet: elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan".

Avhandling i handikappvetenskap framlagd vid Örebro universitet 2013-09-27

Mer information om avhandlingen finns att hämta i Digitala vetenskapliga arkivet, DiVA.

Pressmeddelande från Högskolan i Halmstad

Intervju i Lärarnas nyheter

Publicerat onsdag 9 april 2014 Granskat tisdag 29 mars 2016