Om barn i särskild undervisningsgrupp

Vad elever i särskild undervisningsgrupp framför allt lär sig är att bli just elever i särskild undervisningsgrupp. Det framgår av Anna-Lena Ljusbergs avhandling "Pupils in remedial classes" där hon har intervjuat lärare, föräldrar och eleverna själva.

Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen av att vara elev i särskild undervisningsgrupp. Avhandlingen bygger på intervjuer, observationer, självbildstest samt frågeformulär och inbegriper elever, lärare och föräldrar från tio särskilda undervisningsgrupper för elever som bedömts ha koncentrationssvårigheter. Det är en sammanläggningsavhandling med fem artiklar där datamaterialet härrör från ett större tvärvetenskapligt projekt BASTA (Basfärdigheter, Social interaktion samt Träning av Arbetsminnet). Artikel 1 redovisar resultatet från ett elevbaserat självbildstest. Artikel 2 behandlar etiska frågor vid intervjuer med barn. Artikel 3 bygger på resultaten från ett frågeformulär med fokus på föräldrars och lärares syn på undervisning i särskild undervisningsgrupp. Artikel 4 är baserad på intervjuer med tio elever. Artikel 5 baseras på lärarintervjuer och klassrumsobservationer med fokus på klassrumsklimat.

Som teoretisk utgångspunkt används ett sociokulturellt perspektiv. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv förstår vi världen och varat i världen genom olika diskurser. Avhandlingen visar att det inte behövs en diagnos för att gå i särskild undervisningsgrupp detta gällde 55 procent av de elever som ingick i studien. Särskild undervisningsgrupp medför begränsade möjligheter till kamratval. Ett resultat är att flytten till den särskilda undervisningsgruppen i sig kan innebära en förlust av vänner.

Ett annat resultat är att elever som flyttas till särskild undervisningsgrupp blir bärare av skolans perspektiv och förlägger skolans åtgärder till brister i sig själva. Eleverna, ensamma, blir bärare av skolans misslyckande såväl akademiskt som socialt. Detta kan utgöra hinder för eleverna såväl vad det gäller vänskap som lärande av ämneskunskaper. Faktorer som stärker detta är den strukturerade undervisningen och organiseringen av klassrummet.

 

Publicerat torsdag 19 februari 2009 Granskat tisdag 29 mars 2016