Mathematical learning disability. Cognitive conditions, development and predictions.

Beteckningar som matematiska inlärningssvårigheter bör inte användas för fördelning av stödresurser. Det är den slutliga slutsatsen i en avhandling om matematiksvårigheter av Rickard Östergren.

Avhandlingen är skriven inom ämnet psykologi med en internationell målgrupp som kommer att läsa avhandlingen. Det bör också nämnas i sammanhanget att Östergrens slutsats är i enlighet med svenska styrdokument. I dessa betonas att det är elevernas behov, alldeles oavsett diagnoser eller beteckningar, som ska vara bestämmande för särskilt stöd.

Beteckningen matematiska inlärningssvårigheter används synonymt med andra begrepp i avhandlingen. Matematiksvårigheter och dyskalkyli är exempel på andra synonyma beteckningar enligt Östergren. Han prövade hypoteser om orsaker till matematiksvårigheter som teoretiskt kopplas till vad som beskrivs som störningar i hjärnans funktioner.

Östergrens studier kan beskrivas som grundforskning. Han studerar ett snävt grundläggande matematiskt område inom aritmetik. Eleverna som gör de matematiska testen är i åldrarna 6 till 13 år. I denna grundforskning studeras inte elevers lärande eller undervisningens utformning. Fokus ligger på hjärnans sätt att fungera.

Inom området finns, vilket avhandlingen tydligt visar, ett flertal olika konkurrerande förklaringar till matematiksvårigheter. Östergren skriver att konsensus saknas bland forskare inom området. Östergren prövar fem olika hypoteser inom området vilka till exempel tar upp sifferuppfattning, minnesfunktioner och enskilda eller flera samtidiga svagheter. Dessa svagheter, eller störningar med en korrekt översättning, beskrivs vara neurologiska.

Östergrens egna studier ger visst stöd för det senare, alltså flera svagheter, störningar medverkar till att ge inlärningssvårigheter i matematik. Det kan vara en anledning till betoningen i slutet av avhandlingen. Där betonar Östergren att klassificeringar och beteckningar som till exempel dyskalkyli i sig inte är någon vägledning i undervisningen. Det finns olika orsaker till svårigheterna bland elever som får en sådan beteckning. Dessutom saknas konsensus inom forskningsområdet. Avhandlingens resultat pekar snarare på nödvändigheten att undervisningen utformas utifrån varje enskild elevs matematiska förståelse.

Rickard Östergrens avhandling heter "Mathematical learning disability. Cognitive conditions, development and predictions".

Avhandling i psykologi framlagd vid Linköpings universitet 2013- 09 -13

Mer information om avhandlingen finns att hämta i Digitala vetenskapliga arkivet, DiVA.

Publicerat onsdag 9 april 2014 Granskat tisdag 29 mars 2016