Included yet Excluded? Conditions for Inclusive Teaching in Physical Education and Health

Idrott och hälsa men inte för alla elever? Peter Åström, tidigare idrottslärare och lärarutbildare, har studerat lärares förutsättningar att arbeta inkluderande. Han har också fokuserat på årskurs fem-elevers motivation i ämnet Idrott och Hälsa.

Åström pekar på problematiken att undervisningen inte når samhällsmålet att engagera alla elever i fysiska aktiviteter. Ännu mer problematiskt är att undervisningen i ämnet inte tillräckligt uppmuntrar de elever som rör sig minst. De elever som har störst behov av fysisk träning ges inte en undervisning utformad utifrån deras förutsättningar och behov.

Åström identifierar flera hinder för elevers möjligheter att få ut något av undervisningen och för att vara inkluderade. Motivationen hos eleverna var tydligt relaterade till deras färdigheter. Elever som upplevde det som svårt att klara undervisningens innehåll upplevde oro och ängslan. Upplevelser av låg förmåga var i sin tur kopplad till låg motivation för ämnet.

Lägger problematiken hos eleverna

Den låga motivationen hos en mindre andel av eleverna anser lärarna beror på eleverna själva eller elevernas bakgrund. Problematiken finns hos eleverna själva enligt detta synsätt. Samtidigt beskriver lärarna ett flertal olika strategier som är i linje med en inkluderande undervisning. Det framgår inte tydligt i avhandlingen hur mycket de intervjuade lärarna använder dessa undervisningsstrategier.

Lärarna sätt att undervisa beskrivs som avgörande för elevers möjligheter. Konsekvenserna för eleverna blir olika beroende på hur lärarna bestämmer om och hanterar innehåll samt hur de utformar undervisningen. Lärare kan ha ett fokus i ämnets hälsoinriktade aspekter eller ett tävlingsinriktat fokus utifrån värderingar inom idrottskulturen. Sport och tävlings-intresserade elever och lärare påverkar ämnets utformning mest. Ämnet får då oftast en karaktär liknande den tävlingsinriktade idrottskulturen i samhället. Denna utformning sker på bekostnad av en minoritet av eleverna. Deras behov blir åsidosatta.

Större bredd krävs

Åström betonar att "minoritetselevernas" situation måste beaktas vid planering av och genomförande av undervisningen. Undervisningen måste utgå från alla elevers behov av att lära sig och det krävs en större bredd på vad som eleverna ska lära sig. Åström ger konkreta beskrivningar på innehåll som ibland saknas. Det handlar bland annat om att utveckla kunskaper och förmågor utöver rena fysiska färdigheter i idrott. Ett sådant exempel är undervisning där eleverna ges möjlighet att lära sig en idrottsaktivitets idé och vilka strategier som ingår. En del elever har inte en tillräcklig kunskap om de aktiviteter de deltar i enligt Åström. De hamnar i situationer de inte förstår, vilket bidrar till osäkerhet och till att de drar sig undan.

Åström beskriver lärarnas situation som både komplex och svår. En inkluderande undervisning beskrivs som utmanande. Lärarna beskriver svårigheter med tid och resurser. Lärarintervjuerna visar också på svårigheter med att få en balans mellan att få majoriteten av eleverna nöjda och aktiva och samtidigt ta hänsyn till enskilda elevers behov.

Åströms avhandling innehåller fyra delstudier där han har använt olika forskningsmetoder. I studierna används ett kartläggningsinstrument (enkät) anpassat för svenska förhållanden. Åström intervjuar också elever utvalda med hjälp av kartläggningsinstrumentet. Det är de elever med svar som visar på låg motivation för ämnet Idrott och Hälsa. Han intervjuar också lärare samt studerar interaktionen under idrottsundervisning genom deltagande observationer.

Peter Åströms avhandling heter "Included yet Excluded? Conditions for Inclusive Teaching in Physical Education and Health".

Avhandling i pedagogik framlagd vid Umeå universitet 2013-09-20.

Mer information om avhandlingen finns att hämta i Digitala vetenskapliga arkivet, DiVA.

Pressmeddelande från Umeå universitet

Publicerat onsdag 9 april 2014 Granskat tisdag 29 mars 2016