Heterogenitet hos barn med ADHD

Heterogenitet hos barn med ADHD-symptom är ett välkänt fenomen. Huvudsyftet med Cecilia Wåhlstedts avhandling "Specifying the heterogeneity in children with ADHD" är att undersöka kognitiva brister i relation till ADHD-symptom.

Hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet är vanliga beteenden hos mindre barn. Oförenliga nivåer av dessa beteenden med hänsyn till barnets ålder kan leda till diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Den exakta orsaken till ADHD är fortfarande okänd. Forskningsresultat antyder att flera orsaker kan leda till ADHD, men att de största bidragande faktorerna har visat sig vara genetiska och försämrade kognitiva förmågor. Forskning har även visat att barn som inte uppfyller kriterier för en ADHD diagnos kan uppleva samma negativa konsekvenser som barn med diagnosen ADHD.

Heterogenitet hos barn med ADHD symptom är ett välkänt fenomen. Denna heterogenitet tar sig framförallt i uttryck inom tre områden: de två ADHD symtom domänerna (hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet), kognitiva brister (mentala förmågor t.ex. arbetsminne och inhibition) och samtidiga beteendeproblem (t.ex. trotssyndrom, internaliserade problem, försämrade skolprestationer). Trots förekomsten av kognitiv heterogenitet är det få studier som har studerat flera kognitiva förmågor i relation till ADHD symtom i samma sampel. Avhandlingens huvudsyfte var därför att undersöka kognitiva brister i relation till ADHD symtom med hänsyn till gemensamma och oberoende bidrag samt specifika samband avseende de två ADHD symtom domänerna i relation till kognitiva brister och samtidiga beteendeproblem. Särskild betoning läggs på framträdande kognitiva förmågor såsom exekutiva funktioner det vill säga mentala funktioner som möjliggör målinriktat beteende, "state regulation" det vill säga reglering av vaksamhetsnivå och "delay aversion" som är en motivationsaspekt. Avhandlingen baseras på resultat från fyra studier av icke-kliniska barn. Studierna har både samtidig och longitudinell design samt använder både kategoriska och dimensionella metoder.

Resultaten gav stöd för att exekutiva funktioner och "state regulation", men inte "delay aversion", ger oberoende bidrag till förklaringen av ADHD, primärt ouppmärksamhets-symtom. Det är viktigt att notera att "delay aversion" i kombination med "state regulation" hade effekt på både hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet. Förutom detta visade resultaten att hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet hade olika specifika samband till kognitiva förmågor och samtidiga beteendeproblem. Mer specifikt, exekutiva funktioner, "state regulation", internaliserade problem och skolprestationer visade specifikt samband till ouppmärksamhet, men inte till hyperaktivitet, impulsivitet. Trotssyndrom visade ett specifikt samband till hyperaktivitet, impulsivitet men inte till ouppmärksamhet.

Resultaten från avhandlingen har bidragit med viktig och ny kunskap avseende heterogenitet hos barn med ADHD symtom avseende oberoende och kombinerade bidrag från kognitiva brister. Dessutom visar resultaten specifika relationer av de två ADHD symtomdomänen till kognitiva förmågor och samtidiga beteendeproblem. Denna kunskap kan hjälpa oss att identifiera mer homogena subgrupper av barn med ADHD, samt bidra till fortsatt utveckling av teoretiska modeller som tar hänsyn till förekomsten av flera möjliga kognitiva brister i relation till ADHD symtom hos barn. Slutligen, denna kunskap ger oss möjlighet att identifiera barn med ADHD symtom på ett tidigt stadium samt till förbättrade och individuellt anpassade interventionsmetoder.

 

Publicerat onsdag 17 december 2008 Granskat tisdag 29 mars 2016