Felaktigt stöd när flickor tystnar

Elever i behov av särskilt stöd kan få fel stöd om deras uppfattningar inte tas till vara. Bristande förtroende för lärare kan göra att de slutar efterfråga hjälp och stöd.

Barbro Johansson har studerat skolsituationen för flickor som underpresterar och är i behov av särskilt stöd. Hennes avhandling belyser situationen för nio underpresterande flickor från årskurs sju fram till och med det första året på gymnasiet. Flickor som underpresterar har enligt Barbro kommit i skymundan för motsvarande pojkar. Det är nämligen främst pojkar som ingår i beskrivningar av underpresterande elevers situation i svenska forskningsstudier.

Avhandlingens flickor fick specialundervisning någon annanstans än i den vanliga klassen minst en gång i veckan. Samtliga nio flickor fick specialundervisningen i liten grupp i engelska, sju fick den i matematik. Sju av flickorna fick slutbetyg i högstadiet med minst G i samtliga ämnen. Endast en elev har deltagit i moderna språk. Eleven fick betyget G i detta ämne. Övriga åtta elever har studerat engelska och svenska i stället för moderna språk.

Svårt be om hjälp från lärare som kritiserat

En viktig utgångspunkt för studien är hur skolorna tog till vara flickornas åsikter i enlighet med skollagstiftningen och Barnkonventionens artikel 12. Flickorna förde dock inte fram sina uppfattningar av en mängd olika anledningar. Det ledde till att stödåtgärderna inte fungerade som tänkt. Avsaknad av effektivt stöd hängde delvis samman med flickornas bristande förtroende för lärare. Det var enligt flickorna svårt att be lärare om hjälp och stöd när dessa tidigare hade kritiserat dem. Flickorna valde tystnad.

Ett övergripande resultat enligt Barbro är att flickorna inte kände sig delaktiga och inräknade i den vanliga klassen. Detta är det övergripande temat i samtliga elevberättelser.

Resultat

Avhandlingen har fem teman vilka belyser flickornas skolsituation utifrån intervjuerna.

1. Bemötande och tillhörighet. Detta tema beskriver hur flickorna upplevde att de blev bemötta av lärare. Detta bemötande fick betydelse för hur flickorna uppfattades av klasskamraterna. Det fick också betydelse för vilken roll flickorna intog i klassen. Barbro skriver att rollen att vara udda eller "sär" ständigt finns närvarande i flickornas beskrivningar. Elever som inte känner sig trygga med sina lärare kan inta en "cool" attityd eller avstå helt och hållet från att uttala sig.

2. Stödbehov. Här lyfter Barbro bland annat fram betydelsen av att stödja elever när de ska börja arbeta. Förutom de generella instruktionerna till hela klassen krävdes ofta ytterligare instruktioner som stöd till flickorna. När de inte kom igång så blev det prat som möttes med stränga tillsägelser, enligt flickorna själva. Viktigt för flickorna är

  • tät återkoppling
  • visuell information som extra stöd
  • välstrukturerade skriftliga instruktioner
  • hjälp med tidsmässig planering.

3. Motivation och engagemang. Grupptryck påverkade flickornas situation och sätt att agera. Flickorna såg till exempel passivitet som ett alternativ om det innebar att de inte förlorade anseendet inför klasskamraterna.

4. Inre stress och press. Inom denna resultatdel framhåller flickorna att stödinsatser sattes in för sent. Flickorna hade redan hunnit misslyckas.

5. Utvecklingssamtalet – diskussionen om lärande. Trots skolornas ansträngningar att få flickorna delaktiga i utvecklingssamtalen så misslyckades detta. Flickorna undvek att ta upp saker som var viktiga för dem. De hamnade i ett underläge där de fick försvara varför de inte lyckats uppnå vad som tidigare hade beslutats. Diskussioner fördes främst mellan lärare och föräldrar. Eleverna tenderade enligt Barbro att bli samtalsämnen snarare än diskussionspartners.

Barbro beskriver även ett sjätte tema uppbyggt på en analys av skolors dokumentation kring eleverna.

6. Skolans bedömningar av lärande. Innehållet i temat bygger på åtgärdsprogram, betyg och enstaka IUP. Detta avsnitt tar upp skolornas uppfattningar om flickorna. Barbro skriver: "Generellt kan sägas att skolan fokuserar på elevernas brister framför att diskutera hur styrkor kan bidra till att övervinna hinder för lärande" (sidorna 112-113). Det framgår också att åtgärdsprogrammen innehåller avsnitt där lärare och elever kritiserar varandra. Detta sker på bekostnad av förslag om förbättrad undervisning.

Datainsamling och analys

Avhandlingen bygger på fallstudiemetodik i en longitudinell design kombinerad med Grounded theory. Data har samlats in genom observationer, intervjuer och genom dokumentstudier.

Text: Johan Malmqvist

Publicerat måndag 2 november 2015 Granskat tisdag 29 mars 2016