Dyslexi på två språk

För att förstå om läs- och skrivproblem hos andraspråksinlärare oftast grundar sig i dyslexi eller om problemen har sitt ursprung i inlärningen av andraspråket har Christina Hedman i avhandlingen Dyslexi på två språk undersökt en grupp spansk-svensktalande högstadieungdomar.

Avhandlingens syfte är att bidra till ökad kunskap om hur svårigheter med läsning och skrivning hos tvåspråkiga ungdomar kan yttra sig, karaktäriseras och avgränsas. Studien baseras på data från tio spansk-svensktalande högstadieungdomar, som utifrån lärares bedömningar hade läs- och skrivsvårigheter som de misstänkte bottnade i dyslexi.

Jämförelser gjordes dels med en tvåspråkig grupp utan läs- och skrivsvårigheter, dels med en grupp enspråkigt spansk- respektive svensktalande med dokumenterad dyslexi. Avhandlingen ger två viktiga metodisk-teoretiska bidrag: utvecklingen av ett tvåspråkigt dyslexikontinuum för avgränsning av dyslexi hos tvåspråkiga och undersökningens uppläggning med en matchad tvåspråkig referensgrupp.

Sammantaget har skolan underidentifierat dyslektiska svårigheter hos fler av ungdomarna. Men det finns också exempel på att svårigheter uppfattas som dyslektiska i skolan, även om föreliggande analys inte indikerar det. En viktig insikt är att elevers placeringar i kontinuumet hade sett annorlunda ut om analysen endast hade utgått från ett av språken. Fallstudieperspektivet har gjort det möjligt att undersöka en mängd lingvistiska och kognitiva parametrar på båda språken. Kvantitativa och kvalitativa analyser sammanfattas i olika profiler, såsom läsprofiler, skrivprofiler och muntliga diskursprofiler.

Resultaten diskuteras både på individ- och gruppnivå och visar att språkliga dominansförhållanden har avgörande inverkan på ungdomarnas läs- och skrivsvårigheter. Skillnaderna mellan de båda ortografierna har också betydelse. Dessutom samvarierar gynnsamma resultat på båda språken med omfattande undervisning på förstaspråket hos de tvåspråkiga både med och utan dyslexi

Publicerat fredag 9 oktober 2009 Granskat tisdag 29 mars 2016