Konferens om särskilda utbildningsbehov i matematik

NORSMA8 hölls denna gång den 19-20 november vid Kristianstads Universitet. Konferensen inleddes som vanligt med två lärardagar som följdes av två forskningsdagar och årets tema var Connecting research and practice. Såväl nordiska som internationella forskare deltog och pedagoger främst från Sverige.

Görel Sterner berättade om intensivundervisning i Matematik, vilket innebär att eleven en period får enskild och lärarledd undervisning som komplement till klassrumsundervisningen. Detta var något som även Lena Lindeskov och Peter Weng berättade om utifrån en dansk studie där enskild undervisning använts förebygga och avhjälpa matematiksvårigheter. De visade att en systematiskt och riktad insats till dessa elever gör att de kan känna att de tror att de kan räkna och också bidra till att de vill lära matematik. Ulf Träff resonerade om vad som kan ligga bakom matematiksvårigheter och hur det kan förebyggas. Han visade bland annat på hur man redan i förskolan kan arbeta för att främja lärandet i matematik. Pekka Räsänen berättade om ett träningsprogram i Finland som utvecklats i syfte att tidigt hjälpa elever med en långsam utveckling av grundläggande taluppfattning.

Summering av innehållet under forskardagarna

Under forskardagarna bidrog både de forskare som deltagit på lärardagarna och ytterligare forskare från de nordiska länderna. Vad som gör att elever får svårigheter i matematik och hur det kan förebyggas eller åtgärdas presenterades utifrån pedagogiska, sociala och psykologiska perspektiv. Innehållet varierade från att röra hur användandet av dator kan öka lärande och motivation i matematik bland gymnasieelever till hur formativ bedömning kan öka prestationerna i ämnet. Flera föreläsningar rörde lärarens uppfattning av elever i behov av stöd och deras kompetens att stödja dessa elever. Detta kunde bland annat handla om kollektivt för att utveckla matematikundervisningen och hur lärare kan få ökad beredskap att möta elevers som är hög eller lågpresterande. Flera inslag handlade också om yngre barns räknande och vilka strategier och kompetenser de behöver, hur dessa kan utvecklas och går att få syn på. Hur läraren kan arbeta med inkludering i matematik och samtidigt hjälpa elever i behov av stöd, elevers upplevelser och känslor inför matematikämnet och hur kvalitet och likvärdighet blir till i sammanhanget med nationella prov presenterades också.

I Danmark har en lag nyligen stiftats om att det är en rättighet att bli testad för dyskalkyli. Det danska utbildningsdepartementet har också beställt ett dyslexitest som ska finnas för alla kommuner och skolor att använda. Detta test ska utarbetas av en forskargrupp.

De inbjudna internationella forskarna

Marja van den Heuvel-Panhuizen visade på och diskuterade vikten av att se den potential som eleven i behov av stöd i matematik har. Hon visade på att det är betydelsefullt att även eleven i behov av särskilt stöd får möta realistisk matematik och inte bara mekanisk matematik, vilket tyvärr är vanligt. Även denna elev behöver få använda sina informella kunskaper, utgå från en kontext, få lära sig olika strategier och få reflektera. Dessvärre hamnar undervisningen och lärandet i matematik för dessa elever ofta i en negativ spiral: utifrån nationella prov drar slutsatsen att dessa elever är dåliga på matematik, vilket leder till att skolan undviker nyare angreppsätt och ger eleverna en förenklad och mekanisk matematik som i sin tur leder till låga poäng på nationella prov. Nackdelen med att låta elever använda en fixerad lösningsmetod är att det hindrar eleven från att utveckla taluppfattning. Elevens kompetenser i matematik utforskas, inte bara dess brister.

Professor Ulf Träff från Linköpings Universitet höll ett föredrag om hur kognitiva faktorer påverkar utvecklingen av svårigheter i matematiken. Matematiksvårigheter har många olika benämningar. På samma sätt finns många förklaringar till varför matematik är svårt. Det vi vet är att både kognitiva förmågor och förmågor att processa tal påverkar. Frågan är hur man kan skilja matematiksvårigheter från dyskalkyli. Hos personer med diagnosen dyskalkyli skiljer hjärnans struktur och de har en högre eller lägre aktivitet i hjärnan när de löser tal.

Michèle Mazzocco berättade om hur vi kan upptäcka barn i behov av stöd i matematik. I de tidigaste skolåren är inte talkunskap ett säkert sätt att avgöra om en elev har svårigheter, däremot i år nio. Det är en skillnad mellan de som presterar lågt och de övriga elever men de individuella variationerna är stora. Siffror betyder olika saker för olika barn och vi måste ta reda på vad de ser och vad de gör med siffrorna.

Publicerat tisdag 22 december 2015 Granskat onsdag 1 februari 2017