Datorlek underlättar läsinlärning vid nedsatt hörsel

Barn med nedsatt hörsel och döva barn har ett mycket svårt utgångsläge för att lära sig läsa och skriva. Den tekniska utvecklingen har nu markant förbättrat förutsättningarna. Hörselhjälpmedel tillsammans med datorbaserad spelutveckling ger nu nya möjligheter för barnens skriftspråksutveckling. Det finns möjligheter för lekfull ljudträning i hemmet med spel som laddas ned från nätet. Träning som uppges ge positiva effekter för läsinlärning.

Bokstäverna och de skrivna orden representerar ljud. För barn som inte kan höra dessa ljud har ett alternativ för läsinlärning varit att de har fått förlita sig till synintryck. Denna barngrupp kan nu träna fonologiska färdigheter hemma under lekfulla former på samma sätt som barn med dyslexi. Träningen visade sig även ha effekt för barn som varken har dyslexi eller svårigheter med hörseln.

Cecilia Nakeva von Mentzers slutord i avhandlingen är att pedagoger, föräldrar och logopeder behöver få del av resultaten från avhandlingen. De behöver en ökad kunskap så att riktade insatser görs mycket tidigt. Det handlar om en grupp av barn där förutsättningarna för den viktiga läs- och skrivinlärningen är mer komplex än för barn som kan höra.

En liknande problematik som vid dyslexi

Forskning kring läsutveckling hos barn med nedsatt hörsel och dövhet visar att barnen i regel inte verkar nå samma läsfärdigheter som hörande barn. Barnen uppvisar liknande fonologiska svårigheter som barn med dyslexi.

Nakeva von Mentzer relaterar till forskning som visar betydelsen av fonologisk träning för barn med dyslexi. Hon undersöker i avhandlingen om digitala metoder som bygger på träning av fonologiska färdigheter kan underlätta tidig läsutveckling hos barn som har Cochleaimplantat eller hörapparat. Resultaten jämförs med en referensgrupp som består av barn utan hörselnedsättning som har matchats med barnen i undersökningsgruppen.

Tidigt insatt träning är kritiskt viktigt

Barnen med dövhet eller nedsatt hörsel är en liten grupp, totalt sett, av alla barn i Sverige. De är spridda över landet vilket kan försvåra möjligheterna att stödja deras språk- och läsutveckling. I studien har gjorts ett försök där all träning har gjorts i hemmet. Barnen har bara behövt lite stöd av föräldrar och i viss mån av logopeder. Barnen behövde bara en dator och tillgång till internet.

Alla barn i studien är mellan fem och sju år gamla. De har fått spela lekfulla pedagogiskt upplagda "datorspel" under en kort stund varje dag. I snitt har barnen spelat 7 minuter per dag under fyra veckors tid.

I avhandlingen betonas vikten av att barnen tidigt får stöd för sin fonologiska utveckling. En av avhandlingens avslutande slutsatser är att "Tidig intervention är den mest kritiska faktorn då den fungerar som en grund för en lyckad kognitiv utveckling" (sidan 77, min översättning).

Tre andra viktiga slutsatser i avhandlingen:

  • Barn med dövhet eller nedsatt hörsel är en mycket heterogen grupp. Ett flertal faktorer som bidrar till detta är ålder, ålder för diagnos, hur lång tid som barnet inte haft hörselhjälpmedel, grad av hörselnedsättning etc.
  • Möjligheten att använda datorstödda spelprogram i hemmet ger ett alternativ till annat stöd.
  • De positiva effekterna var störst hos de barn som hade de största fonologiska svårigheterna. Dessa barn hade haft en jämförelsevis längre period av dövhet än andra barn.

Programvara och metod

De spel med beteckningen Graphogame som barnen har använt under träning är utvecklade av Jyväskylä universitet i samarbete med Jyväskylä Longitudinal Study of Dyslexia, JLD (2012). Graphogame har enligt Nakeva von Mentzer visat på goda effekter inom flera språkliga och kognitiva områden. Programvaran har använts i flera internationella studier

Hon tar också upp att denna typ av experimentella studier ofta visar på kortsiktiga effekter och att det behövs uppföljande utvärderingar för att det ska bli tydligt om träningen är värd att satsa på.

Studiens design är kvasi-experimentell och är uppbyggd av fyra delstudier. Ett stort antal olika tester har använts för att studera effekter av interventionen på fonologiska områden. Resultat från andra tester ha använts för att studera olika delaspekter av kognitiva förmågor som icke-verbal intelligens och olika slags arbetsminnesfunktioner. Neurofysiologiska data har också använts.

Pressmeddelande från Linköpings universitet

Publicerat måndag 9 februari 2015 Granskat tisdag 29 mars 2016