Att kunna läsa är inte alltid att förstå texten

I sin avhandling från 2009 undersökte Jakob Åsberg Johnels hur elever med autismspektrumtillstånd eller adhd läser och förstår en text. Bland annat undersökte han vilka aspekter av läsningen som är särskilt svåra. Fastän eleverna knäckt läskoden som sådan, har de svårt att förstå sammanhanget i längre texter.

Sedan flera år tillbaka forskar Jakob Åsberg Johnels i olika aspekter av språk-, skriv- och läsutveckling hos barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Inriktningen i hans arbete gäller främst barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd (AST), respektive adhd.

Forskning, undervisning och praktisk tillämpning ingår i hans kombinerade tjänst som docent och universitetslektor vid Göteborgs universitet och på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. På sjukhuset är han verksam med patientarbete och gör pedagogiska utredningar inom den neuropsykiatriska specialistenheten.

– Momentet läsning kan delas upp i dels läsflyt, som är den tekniska avkodningen, dels i läsförståelse, nämligen att förstå orden och meningarna, att läsa mellan raderna och att skilja på relevant och icke-relevant information. För dessa elever är det viktigt att ta reda på vilka styrkor som kan utnyttjas när det gäller läsningen och vad de behöver få extra stöd i, säger Jakob.

Han har bland annat funnit att många elever med adhd har svårt med flera aspekter av läsandet, både läsflyt och förståelse. För elever med AST handlar det ofta om särskilt stora svårigheter med förståelse av sammanhängande text.

Strategi för läsförståelse

Inför avhandlingen genomförde han ett lästräningsprojekt i samarbete med en skola i Vallentuna kommun. En liten grupp elever med AST fick träning i läs- och hörförståelsestrategi samt i att ställa frågor kring texter och kring själva läsförståelsen. Vid uppföljningen visade det sig att eleverna efter träningen förbättrat läsförståelsen. Läsflytet, som de inte fått träning i, påverkades dock inte.

– Kunskaper om läsförståelse börjar sprida sig i allt fler klassrum i Sverige och det finns numera både material och undervisning i läsförståelsestrategier. Det är glädjande att allt fler lärare använder sig av kunskaperna och att det finns en utveckling inom området. Detta är bra för alla elever, inte bara de med neuropsykiatriska svårigheter, säger han.

Stöd för skrivandet

För elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns ytterligare en svårighet att ta hänsyn till, nämligen själva skrivandet. Skrivande, särskilt av längre texter, utgör ett mycket svårt moment för dem. De har problem med såväl meningsbyggnad, som stavning, men också med själva textkomponerandet: att hålla en röd tråd, att tänka på vad läsaren kan förväntas veta, liksom vad som kan intressera den tilltänkte läsaren.

– Det är viktigt med bra stöd på flera plan för dessa elever. Redan på planeringsstadiet behövs hjälp – att komma på vad man ska skriva om, hjälp att sovra bland alla tankar och idéer som kan dyka upp, att lägga upp en plan för hur texten ska komponeras och hjälp att bestämma en tydlig mottagare av texten. Inget av detta är självklart för eleven. Stöd och hjälp kan behövas vid upprepade tillfällen, förklarar Jakob.

Han framhåller vikten av att eleverna ska förstå att en text är levande, att den inte är färdig bara för att den sista punkten är satt. Texter går att förändra, utveckla och förbättra, argument kan vässas och förfinas. Men eftersom mycket av elevens energi går åt till att skriva och försöka stava, är det lätt att koncentrationen snabbt tar slut. Då kan övriga delar i processen antingen tappas bort eller kännas som olösliga, så att eleven bara ger upp.

Visa, stöd och vägled eleven

Idag finns många kompensatoriska lärverktyg att ta till, som avancerade rättstavningsprogram, eller verktyg som läser upp text. Dessa räcker oftast inte hela vägen. Skrivandet kräver en människa som visar, stödjer och vägleder.

Forskning pågår rörande undervisning i textskrivande, även om det i dagsläget bedrivs väldigt lite undervisning som baseras på sådan forskning. Jakob hoppas dock kunna bidra med sin forskning också inom detta fält de närmaste åren.

 

Text: Bella Danowsky

Publicerat tisdag 8 december 2015 Granskat tisdag 29 mars 2016