Skolans estetiska verksamhet är viktig för barns syn på världen

De estetiska ämnena i skolan kan ge barn goda förutsättningar för livet i ett komplext samhälle. Genom att låta dem få estetiska och konstnärliga erfarenheter kan vi därigenom ge dem verktyg för att förstå världen på nya sätt, säger Monica Lindgren, Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet.

Monica har tidigare arbetet som musik- och svensklärare och som lärarutbildare inom det estetiska området. Den estetiska verksamheten har uppmärksammats den senaste tiden och anses som viktig, men samtidigt skärs det ner på verksamheten i skolan, menar hon.

- Jag kände att jag ville ha en ökad förståelse för den estetiska undervisningens teoretiska grund och valde därför att studera hur man i skolan och i lärarutbildningen ser på de estiska ämnena, säger hon.

Hon disputerade 2006 med avhandlingen "Att skapa ordning för det estetiska i skolan." Idag arbetar hon med ett antal studier, i den ena tittar hon på hur man inom lärarutbildningen ser på estetik i skolan. En annan studie ser på den högre konstnärliga utbildningen och vilka tankar kring lärande som finns där. Detta kan gynna undervisningen i skolan, tror hon.

I sin avhandling lät hon lärare och rektorer i ett antal skolor samtala om den egna estetiska verksamheten. Jag ville se vilka frågor de lyfte fram som viktiga och hur de legitimerade det estetiska arbetet i skolan. Jag kan tycka att en del av sättet att legitimera arbetet byggde på generaliserade tankar, men jag kan förstå varför argumenten används eftersom det idag är en stark konkurrens om innehållet i skolan. Ett av resultaten är att de som deltog i studien såg på den estetiska verksamheten som något lustfyllt, där de antog att alla barn hade roligt i aktiviteten och att målet var att ha roligt. Men tycker alla barn att samma sak är rolig? undrar Monica.

Ett annat resultat är att estiska ämnen sågs som en kompensation, att dessa ämnen, med sin mer praktiska inriktning skulle väga upp mot teoretiska ämnen, för de barn som har "svårigheter"- bland annat för de barn som hade medicinska diagnoser, svårt att läsa, svårt att få ro och de som hade det svårt hemma. Det verkade som om dessa barn gavs företräde till de estetiska ämnena och många gånger lyftes barnen fram som extra begåvade i estetiska ämnena. Jag är starkt kritisk till att kategorisera barn på detta sätt och generellt anta att de alla har samma behov. Det blir en form av exkludering som i förlängningen kan bli mycket olycklig, menar hon.

Studien visade även att det ses som gynnsamt att arbeta tematiskt i skolan. Bara för att vi plockar in det estetiska i andra skolämnen och exempelvis sjunger sånger om våren innebär det inte att barnen automatiskt lär sig något om våren. Det är viktigare att arbeta för att utveckla ett estetiskt och konstnärligt förhållningssätt i skolans hela undervisning. Att vi lär dem att våga pröva och att ompröva det de för tillfället vet för att få nya perspektiv. Vi behöver även samarbeta mer med kulturinstitutioner och kulturpedagoger utanför skolan, tycker hon.

- Ta del av forskningsarbeten och exempelvis kulturpedagogers kunskaper. Det finns många goda samarbetspartners att samverka med och få kunskap av, säger Monica.

Intervjun finns publicerad i tidningen Lika värde nr 2 2009.

Publicerat måndag 7 september 2009 Granskat tisdag 29 mars 2016