Skolan borde ge digital kompetens

Digital kompetens är en grundläggande del i vårt samhälle och där fyller skolan en viktig uppgift, menar forskaren Ulli Samuelsson.

Hennes forskning fokuserar på vad skolan gör för att öka elevernas digitala kompetens. Ulli Samuelsson har varit it-utbildare inom näringslivet. Hennes intresse har främst varit användarna, inte tekniken i sig. Hon vidareutbildade sig inom beteendevetenskap med pedagogik som huvudämne. I dag är hon verksam som universitetsadjunkt vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Det är hennes erfarenhet som förälder och av undervisning inom lärarprogrammet, som bidrog till att hon började forska.

– Jag ville från början undersöka på vilket sätt elevernas användning av digital teknik på fritiden uppmärksammades i skolan, säger Ulli Samuelsson.

Hon skickade en enkät till samtliga 267 elever årskurs sju i en kommun i Västsverige. Av dem svarade 262. Eleverna svarade på ett antal frågor: hur mycket de använde dator och mobiltelefon på fritiden och i skolan och till vad. Hur de värderade sin kunskap och var de fått den ifrån – om det var från lärare, föräldrar eller syskon. Resultatet visade olika användningsmönster. En grupp såg hela tiden till att de hade tillgång till datorer och en annan undvek att använda dator. Den stora gruppen använde datorer till och från och ansåg att den främst var till för sociala kontakter. Gemensamt för de båda grupperna var att tekniken användes i låg omfattning till skolarbetet. Kunskapsmässigt ansåg sjundeklassarna att de var riktigt duktiga på teknik.

Ulli gjorde en uppföljning och intervjuade 12 elever när de börjat gymnasiet. Den visade att eleverna nu såg helt andra möjligheterna med tekniken, vilket gjorde en del av dem frustrerade.

– På högstadiet var det oftast frivilligt att använda datorn och eleverna bedömde sina kunskaper och möjligheter utifrån lågt ställda krav. Även på gymnasiet där eleverna fått egna datorer, användes den i olika omfattning beroende på läraren och gymnasieinriktningen, förklarar Ulli Samuelsson.

Hon såg att flera saker bidrog till de stora skillnaderna mellan elevernas digitala kompetens, bland annat föräldrarnas egen användning och kunskaper inom området. Med bra förutsättningar hemifrån fick eleven ökade fördelar som kompenserade skolans brister.

Hennes forskning visar att datoranvändningen till stor del har att göra med enskilda lärares intresse och möjligheter. Hon menar att skolan har för lågt ställda krav på eleverna. I skolans styrdokument från 2011, framgår det att eleven ska kunna söka information på nätet och göra någon form av kritisk granskning. Men det säger ingenting om kvaliteten. Alla skolor har heller inte en uttalad strategi för digital kompetens och skolorna har hunnit olika långt.

– Om man som lärare är ointresserad av området, eller upplever problem med IKT-användningen är det väldigt lätt att välja bort det, säger hon. Det kan man inte göra i resten av samhället, påpekar hon. Med låg digital kompetens riskerar man ett sämre utgångsläge på arbetsmarknaden och att inte klara de krav som samhället ställer. I dag förväntas man kunna använda olika digitala tjänster.

Hennes doktorsavhandling "Digital (o)jämlikhet? IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital" har fått stor uppmärksamheti media. Ulli har intervjuats ilandets största dagstidningar. Hon har träffatledamöterna i utbildningsutskottet ochberättat om resultatet av forskningen.

– Jag har lyft frågan till ett samhällsperspektiv, vilket gör den svårare att bortse ifrån. Det känns både spännande och ansvarsfullt, menar hon. Vad fordras för att komma tillrätta med problemet? Enligt Ulli Samuelsson krävs förändringar på flera nivåer, bland annat av skolans styrdokument.

– Digital kompetens finns inte som ett begrepp. Det behövs tydliga it-strategier lokalt i skolorna som ses som viktiga av skolledningen. Under flera år har det satsats stort på själva tekniken runt om i landet. Nu är det hög tid att satsa på pedagogiken, hos såväl verksamma som blivande lärare, svarar hon. Hur ser du på digital kompetens för elever med funktionsnedsättning?

– På samma sätt som för alla elever. Man bör inte fastna i detta som ett verktyg som löser situationen för stunden, utan det är något som skapar möjligheter till både lärande och sociala relationer i ett längre perspektiv. Det är även en källa till att få kunskap, och kunna använda sig av det stöd som bjuds av myndigheter och organisationer, säger Ulli Samuelsson. Hon berättar om en situation från ett klassrum under första året på gymnasiet och en lektion i historia, där långa texter skulle läsas in. En av eleverna hade problem med detta. Hennes lärare visste att eleven kunde få texten uppläst för sig via sin egen dator och hjälpte till med detta.

Ulli Samuelsson förstår att den hjälpen inte hade varit självklar från alla lärare på skolan.

Hon vill fortsätta sin forskning och anser att hon visat en del av vad problemet är, men för att förstå sambanden krävs mer kunskap.

Avhandlingen finns publicerad på DiVA:s webbplats.

Intervjun finns även publicerad i tidningen Lika värde nr 2 2014.

Publicerat onsdag 28 maj 2014 Granskat tisdag 29 mars 2016