Skallskadade barn behöver anpassad undervisning

Bara en tredjedel av de barn som råkar ut för traumatiska hjärnskador får tillräcklig rehabilitering. Med bland annat anpassade skoluppgifter skulle de här barnen klara sig bättre i livet, menar Catherine Aaro Jonsson i sin avhandling "Long-term cognitive outcome of childhood traumatic brain injury". 

Hur blev du intresserad av ämnet?

- I mitt arbete som neuropsykolog mötte jag många patienter som hamnat i väldigt svåra situationer och jag kände att jag behövde lära mig mer om skallskador och dess effekter.

Vad handlar avhandlingen om?

- Det främsta syftet med avhandlingen var att studera vilka långtidseffekter traumatiska skallskador på barn har på kognitiva förmågor som koncentration, inlärning och minne och slutledningsförmåga. Ett annat huvudsyfte har varit att undersöka om förbättringar i den neurokirurgiska vården, med start 1992, påverkat de kognitiva långtidseffekterna. Vår erfarenhet i vården är att barn med komplexa motoriska skador är färre. För att ta reda på om förbättringarna gjort någon skillnad på kognitiva funktioner har jag kontrollerat två grupper av skallskadade barn, där den ena gruppen skadades före 1992 och den andra efter samma år. I studien ingår också en kontrollgrupp.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

- Att barn med skallskador har sämre kognitiv förmåga jämfört med barnen i kontrollgruppen. Trots förbättringar i vården låg de båda grupperna av skallskadade barn (före och efter 1992) på samma kognitiva nivå. Det här visar att kognitiva besvär består och att flera av de här barnen riskerar att få svårt att klara ett självständigt liv. Av hela gruppen skallskadade barn är det dock bara en mindre del som får bestående men. Men de har inte längre samma förutsättningar som andra barn. Det är av största vikt att barn med skallskador får en fortsatt rehabiliteringsvård flera år efter utskrivningen. Annars ökar risken för att de halkar efter sina kamrater. Därför är det viktigt att man inom skolan har kunskap i ämnet så att undervisningen kan anpassas, det kan handla om enkla saker som att utesluta störande ljud men framför allt att inte överbelasta barnen med uppgifter.

Hittade du något som överraskade dig?

- Tidigare forskning visar att faktorer som familj och socialt nätverk spelar stor roll för läkande och återhämtning. Det här gjorde mig nyfiken på att forska vidare i ämnet utifrån en mer holistisk syn.

Vem har nytta av dina resultat?

- Den största framgången skulle vara om mina resultat ledde till en ökning av antalet remisser till rehabilitering. I övrigt vården men även skolan och föräldrar.

Catherine Aaro Jonsson disputerade 2010-05-28 vid Stockholms universitet.

Publicerat måndag 7 juni 2010 Granskat tisdag 29 mars 2016