Så kan du omsätta forskning om autism till praktik i förskolan

Kompetensutveckling i kombination med coachning för all personal, systemstöd och ett bra stöd från förskolechef ger förutsättningar till en god implementering av ett forskningsbaserat arbetssätt kring barn med autismspektrumdiagnos (ASD).

Det konstaterar Lise Pettersson-Roll, som är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Hon har, tillsammans med ett par kollegor, gjort en etnografisk fallstudie där de har undersökt förutsättningar för implementering av mångsidiga program (EIBI) i svensk förskola. Kort sagt, de ville se hur det fungerar att implementera EIBI i verkligheten.

I studien, där de gjort deltagande observationer, använt fokusgrupp och intervjuat resurspedagog, habilitering och föräldrar till barn med ASD som går på olika förskolor, fann de både inbyggda styrkor och svårigheter i det svenska systemet.

En stor styrka är att det finns en hög grad av inkludering i svensk förskola, sett ur ett internationellt perspektiv, vilket är viktigt för att skapa delaktighet. Ett av de inbyggda hindren i arbetsvardagen är att resurspedagogen, som organisatoriskt tillhör förskolan men erhåller handledning från habiliteringen, kan hamna vid sidan av förskolans arbetslag och inte bli delaktig i planeringen runt barnet.

– Det behöver inte vara så, men det är en inbyggd risk att den som arbetar närmast barnet inte blir betraktad som en del av personalen och därför står utanför. Och det skapar ju en besvärlig situation – ska man få till en inkluderande miljö med mål för barnet kopplade till målen för förskolan, behöver resurspersonen och flera i arbetslaget aktivt vara med i planeringen, betonar Lise.

Risk för svårigheter mellan yrkesgrupper

Det kan också uppstå situationer mellan olika yrkesroller. Om resurspedagogen vet mer om ASD och implementering av tidiga insatser än övrig förskolepersonal kan det leda till svårigheter mellan yrkesgrupperna.

– Det är inte alls säkert att det blir sådana konsekvenser, men det kan hända, Och återigen, jag menar att all personal kring barn med ASD måste få möjligheten att bli involverade. Och en sådan miljö kan vi skapa bland annat genom kompetensutveckling kombinerat med coachning till all personal runt barnet, för att på så sätt bana väg till ett större gemensamt ansvar. Det, tillsammans med systemstöd och stöd från förskolechef, bidrar till en bra lärmiljö och till en god implementering av forskningsbaserat arbetssätt.

Olika styrdokument för olika verksamheter

En annan sak som kan komplicera implementering av EIBI är att det finns olika styrdokument att ta hänsyn till. Habiliteringen har sina riktlinjer och förskolan styrs av sin läroplan. Det skulle behövas en översyn för att se hur dessa olika styrdokument hänger samman och kan komplettera varandra på ett övergripande sätt.

– Det handlar bland annat om olika språkbruk. Jag tycker att det vore önskvärt att ta itu med dessa organisatoriska skillnader och att se över detta med kompetensförsörjning på olika nivåer menar Lise.

Verktyg för att hitta utvecklingsområden

Just nu arbetar Lise med ett fyraårigt projekt som består av två delstudier. Hampus Bejnö, som är doktorand, projektleder den första delstudien som innebär att översätta och kulturanpassa ett verktyg för att utvärdera lärmiljön för barn med ASD till svenska villkor. Verktyget heter APERS-PE-SE och är en femgradig skattningsskala som innefattar observationer, genomgång av handlingsplaner och pedagogisk planering samt intervjuer med pedagoger och vårdnadshavare.Resultatet blir en profil som visar vilka starka områden den undersökta förskolan har och vilka utvecklingsområden som finns att arbeta vidare med.

– Arbetet med kulturanpassningen har kommit långt. Tio personer från olika instanser som exempelvis förskola, habilitering och även SPSM har redan granskat materialet. Nu återstår egentligen bara mindre revideringar, berättar Hampus.

Studie av kompetensmodell

Den andra studien ska testa styrkan av en kompetensmodell där APERS-PE-SE kommer att ingå som ett utvärderingsinstrument.Studien ska, utöver att titta på lärmiljö, barnets funktionsnivå och delaktighet i förskolan, också titta på kunskaper, attityder samt självupplevd kompetens hos förskolepersonal. Sammanlagt kommer 24 verksamheter att ingå i studien och delas upp i olika kontroll- och experimentgrupper under en tvåårsperiod.

– De som kommer att utgöra kontrollgrupper i undersökningen kommer vi naturligtvis i efterhand att erbjuda samma kompetensutveckling om de så önskar, avslutar Hampus.

 

Kort om EIBI

EIBI, står för Early Intensive Behavior Intervention och utvecklades av professor O. Ivar Lovaas under 1980-talet i USA. Det är ett strukturerat arbetssätt med barn med en autismspektrumdiagnos (ASD) och är baserat på tillämpad beteendeanalys (TBA). Arbetssättet har sedan dess utvecklats och förfinats. EIBI har ett starkt stöd i forskningen både vad gäller gruppdesignstudier och single case-forskningsdesigner. Insatserna är individualiserade och börjar före skolåldern, de innefattar cirka 25-30 timmars "träning" per vecka i minst två år och personer i barnets närmaste lärmiljö är utförare.

APERS-PE står för The Autism Program Environmental Rating Scale- Pre-school och är utvecklad av Frank Porter Graham Child Development Institute (FPG).

APERS-PE-SE heter den svenska skattningsskalan.

Artikeln "Bridging the Research to Practice Gap: A Case Study Approach to Understanding EIBI Supports and Barriers in Swedish Preschools" finns att ta del av på webbplatsen International Electronic Journal of Elementary Education: www.iejee.com

Publicerat tisdag 18 juli 2017 Granskat fredag 21 juli 2017
Lise Pettersson-Roll

Om forskaren

Namn: Lise Pettersson-Roll

Titel: Professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet

Aktuell med: Det fyraåriga forskningsprojektet "Tidig intervention och autism; transformering av forskning till praktik genom en kompetensutvecklingsmodell".

Hampus Bejnö

Om forskaren

Namn: Hampus Bejnö

Titel: Doktorand i specialpedagogik vid Stockholms universitet

Aktuell med: Det fyraåriga forskningsprojektet "Tidig intervention och autism; transformering av forskning till praktik genom en kompetensutvecklingsmodell".