Pedagogiska insatser ger resultat för elever med autism

Kunskap om pedagogiska insatser för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) finns, men vi måste arbeta med att minska gapet mellan den kunskap som finns och hur den används i praktiken. Ett sätt är att lärarutbildningarna behöver ge blivande lärare mer kunskap och pedagogiska strategier för elever med NPF, menar Inger Nilsson, universitetsadjunkt i specialpedagogik vid Stockholms universitet.

Hon har i många år arbetat som utbildare och handledare i olika sammanhang. Intresset för forskning inom NPF fick hon 1979 när hon arbetade som lärare i en särskola och fick en klass med elever med autism.

- Jag kände mig ställd inför den nya situationen och började leta forskning på området. Då gav en sökning i forskningsdatabaser 90 träffar på autism och idag får man över 22 000, så det har hänt mycket, säger Inger.

Många letar efter "den rätta metoden" för dessa barn. Jag tror på en helhetssyn, att flera metoder och pedagogiska strategier kan ha betydelse eftersom många situationer och variabler påverkar till exempel även pedagogernas skicklighet i att engagera elever med autism. Därför behövs mer praxisnära forskning för att få fram fler goda modeller. Lärare, föräldrar och beslutsfattare behöver i högre grad vara med och bestämma vad som forskas på, tycker Inger.

Inger har bland annat gjort en forskningsöversikt, där hon tittat på resultat av pedagogiska insatser för skolbarn med autism. På uppdrag av Specialpedagogiska skolmyndigheten har hon fördjupat arbetet med översikten och tittat på pedagogiska insatser för elever med autism och Aspergers syndrom.

- I översikten tittar jag kritiskt på resultaten utifrån ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health), för att se på dem ur ett delaktighetsperspektiv. Forskningen visar oftast pedagogiska resultat på en aktivitetsnivå. Klarar Pelle att sortera färger? Väldigt lite av forskningen tittar på en delaktighetsnivå, för att se att barnen använder sina verkliga kunskaper i situationer. Kommunicerar Pelle med sina kompisar? Även om resultaten är från kortsiktiga studier finns positiva resultat som gör att översikten kan vara en inspirationskälla till olika strategier att arbeta, menar Inger.

Resultaten visar att eleverna gör framsteg med pedagogiska insatser, men det behöver få ta olika lång tid, eftersom barn inom autismspektrat har olika begåvningsnivåer. Forskningen visar även på 6 strategiområden som används för att undervisningen ska bli effektiv:

  1. Anpassat stöd och service till eleverna och deras familjer
  2. Systematisk instruktion 
  3. Begriplig och strukturerad miljö 
  4. Specialiserat innehåll i läroplan/kursplan 
  5. Ett funktionellt behandlingssätt för beteendeproblem 
  6. Involvering av familjen

Skolledarna har en viktig roll i att skapa en kvalitativ miljö för elever med NPF, menar Inger. Det är viktigt att titta på inkluderingsaspekten, att se hur långt man kommit och vilka områden som behöver utvecklas. Genom att tillsätta extra resurser skapas även utrymme för en god lärandemiljö för alla elever, där många andra problem säkert löses på vägen. Jobba med alla föräldrars, elevers och lärares attityder. Låt lärarna få fortbildning och tid för strategidiskussioner. Alla lärare har ansvar för dessa barn, men utse gärna en pedagogiskt ansvarig som får expertkunskap och kan ge stöd till alla i lärarlaget. Arbetet behöver vara en del skolans måldokument och att förankra synsätt och beslut är viktigt, avslutar Inger.

Artikeln är publicerad i tidningen Lika Värde nr 1/2010.

Publicerat onsdag 3 mars 2010 Granskat tisdag 29 mars 2016