Negativ självbild blir ett hinder för ungas läsframgång

Känslan av att inte vara "god nog" leder till en sänkt tillit till den egna förmågan att läsa och skriva. En vanlig reaktion blir då att undvika läsande och skrivande, vilket medför att den viktiga träningen uteblir. Det säger professor emerita Karin Taube.

Det finns fler tydliga indikationer på att svenska elevers läsutveckling försämras. Dessutom är det påtagliga skillnader framförallt mellan elever från olika social bakgrunder men också mellan pojkar och flickor, menar Karin Taube.

Hur bedömer du att läskunnigheten har förändrats under dessa de senaste åren?

- För de svenska eleverna har trenden varit nedåtgående ända sedan 2003 men först vid PISA 2009 blev den signifikant. 2009 ligger alla de nordiska länderna utom Finland tätt samlade och är inte signifikant skilda från varandra. Innan dessa PISA-resultat presenterats har man dock kunnat se en nedåtgående trend vid olika nationella mätningar och vid de så kallade PIRLS-studierna i Sverige. En jämförelse mellan de 26 OECD-länder som deltog i PISA både 2000 och 2009 visar att endast fyra länders femtonåringar hade försämrat sina läsprestationer signifikant. Det är Irland, Sverige, Australien och Tjeckien. Den största försämringen fanns i Irland och Sverige.

- Det är också oroande att andelen lågt presterande elever i Sverige har blivit högre under samma tidsperiod. Andelen högt presterande elever i Sverige har däremot minskat.

- Den tydliga skillnaden mellan pojkar och flickor är också anmärkningsvärd. Andelen pojkar på den lägsta läsnivån är mer dubbelt så hög som andelen flickor (Skolverket, 2010). En fjärdedel av våra femtonåriga pojkar läser på en nivå som är så låg att det inverkar negativt på inhämtandet av andra kunskaper i skolan.

Socioekonomisk status inte bara pengar

Du pekar på att det finns stora skillnader mellan pojkar och flickor. Samtidigt brukar ju föräldrars utbildningsbakgrund framhållas som den faktor som mest förklarar skillnader i skolprestationer. Gäller det också inom ditt område?

- Ja, elevernas hembakgrund spelar stor roll för barns och ungdomars läsförmåga. Familjens socioekonomiska status påverkar på många sätt barnets miljö, men det är inte så enkelt att det enbart är en fråga om pengar. Det finns också en kulturell dimension som handlar om vad en familj gör alldeles oavsett hur mycket resurser man har. Det kan ibland återspeglas av det som finns i ett hem, t.ex. antal böcker, men den handlar också om familjens läsvanor. (Fredriksson & Taube, under utgivning).

Vilka politiska beslut har utfallet från undersökningarna påverkat?

- I Sverige har en rad nationella och internationella studier visat att svenska elevers läsförmåga har sjunkit sedan 1990 talets början. Utbildningspolitiska beslutsfattare är eniga om att detta är allvarligt och att något bör göras. Vilka åtgärder som mest effektivt skulle kunna vända denna negativa trend är man dock oeniga om. Av de åtgärder som förslagits från den nuvarande regeringens sida förefaller olika former av satsningar på lärare, lärarutbildning och därmed undervisningskvalitet vara de som har mest stöd från aktuell forskning.

Fokusering på avkodning

De senaste tio åren har det enligt Karin Taube varit en ökad fokusering på läsförståelse, tidigare dominerade forskning om avkodning. Hur kan man förklara den förändringen? Kan fokuseringen på avkodning ha lett till att man tidigare missat viktiga aspekter av läsprocessen? Och kan det förklara nedgången i läsförmåga bland svenska elever?

Att en tidigare fokusering på avkodning skulle kunna förklara nedgången i läsförmåga bland svenska elever är inget som Karin Taube tror på.

- Förmodligen har området avkodning blivit så ordentligt genomarbetat att man numera har en ganska klar bild av hur den går till och vilka faktorer som kan påverka den i negativ eller positiv riktning. Dessutom så är det ju läsförståelsen som är själva målet med läsningen. Det har också blivit uppenbart att det tills för bara några få år sedan förekommit mycket lite direkt undervisning i läsförståelse.

Självbilden betydelsefull

Alla håller nog med om att läsning är ett mycket viktigt område. Men riskerar inte ett ensidigt fokus på läsning att andra viktiga aspekter av svenskämnet hamnar i skymundan?

- Att stimulera utvecklingen av elevernas förmåga att själva uttrycka sig i tal och skrift är också mycket viktigt. Om fokuseringen på läsning tar bort tid från dessa områden är det naturligtvis inte bra.

Vilka implikationer har din forskning för lärares och rektorers arbete?

- Forskning om läsning och lässvårigheter är angelägen för alla som har ansvar för barns och ungdomars utbildning. Mitt specifika bidrag skulle kunna vara att jag visat på betydelsen av att uppmärksamma barns och ungdomars självbild i samband med deras läs- och skrivlärande.

Att "inte duga" sänker tiliten till den egna förmågan

Hur vill du kortfattat beskriva de samband mellan självbild och läs- och skrivlärande som du funnit?

- Svårigheter med att lära sig läsa och skriva gör att eleven dagligen får uppleva att hans/hennes prestationer inte riktigt räcker till i förhållande till uppsatta mål, förväntningar från föräldrar och lärare och i relation till jämnåriga kamraters prestationer. Känslan av att inte vara "god nog" leder till en sänkt tillit till den egna förmågan att läsa och skriva. Att undvika läsande och skrivande blir då en vanlig reaktion, vilket medför att den viktiga träningen uteblir.

- Många delar i den första läs- och skrivinlärningen kräver övning innan de blir automatiserade. Färre sidor läst text, färre sidor skriven text än kamraterna gör att avståndet mellan den aktuella eleven och kamraterna ofta snarare växer än minskar med tiden och läs-självbilden blir allt sämre. Den som bara läser lite utvecklar inte sitt ordförråd, får inte samma erfarenheter av omvärlden och utvecklar inte sitt tänkande på samma sätt som den som läser mycket.

Positiva förväntningar en viktig utgångspunkt

Vilka arbetssätt skulle du rekommendera lärare att använda för att arbeta med elever som har svårt att lära sig läsa och skriva?

- Att vänta på att en elev som har svårt för att läsa och skriva skall mogna, eller att problemet ska lösa sig av sig själv är ingen framkomlig väg. En viktig utgångspunkt är att ha positiva förväntningar på dessa elever.

- Det är ett faktum att de allra flesta elever kan bli bättre i läsning och skrivning om de får adekvat stöd. Man bör starta med en noggrann kartläggning av vad eleven kan och inte kan och låta detta utgöra grunden för uppläggningen av det fortsatta arbetet.

- Elever som har svårt för att läsa och skriva har misslyckats många gånger, nu gäller det att ge dem möjligheter att lyckas. Framgång föder framgång eller i vart fall till ökad motivation att anstränga sig vid nästa uppgift. Självbild och motivation hör nära samman.

Skräddarsydda uppgifter

- Framgång får eleverna uppleva om de uppgifter de ställs inför är möjliga att klara av. Det betyder att läraren med hjälp av kartläggningen ska "skräddarsy" uppgifter till eleven som han/hon med stor säkerhet kommer att bemästra och som på sikt leder till att uppställda mål uppnås. Det är viktigt att eleven får uppleva lusten och glädjen med att läsa och skriva. Om den finns så ökar motivationen att ta itu även med det som är lite svårt.

- Finland är det land i Norden, och faktiskt i världen, som lyckas bäst med att lära eleverna läsa. De satsar hårt på specialundervisning under de första skolåren. En mycket hög andel elever får specialundervisning i första klass. Att så många elever får specialundervisning gör förmodligen att specialundervisningen avdramatiseras. Det som var och varannan gör blir ju inte så märkvärdigt.

- Samtidigt gör den tidiga insatsen att de allra flesta eleverna "kommer på fötter" tidigt med läsningen och att de därmed inte hinner uppleva de negativa följderna av läsproblem under lång tid. Färre elever hamnar i onda cirklar som kan vara svåra att bryta.

Extremt låg andel i Finland

Man hör allt oftare påståenden om att det inte är utpekande med specialpedagogiska åtgärder i Finland. Känner du till några forskningsdata som kan kasta ljus över detta?

- Det finns förmodligen någon undersökning som har tittat på just detta men inte som jag känner till. Det är i samtal med lärarutbildare i Finland som det har kommit till min kännedom.

- Däremot visar PISA-data att Finland har en extremt låg andel elever (8%) som presterar under den lägsta läsnivån, vilket kan jämföras med Norge (15%), Danmark (15%), Island (17%) och Sverige (17%). Den tidiga satsningen på specialundervisning har med all sannolikhet bidragit till att en betydligt lägre andel av de finska eleverna får uppleva tillkortakommanden på läsningens områden högt upp i skolan.

Om PISA på Skolverkets webbplats.

Om rapporten, Vad händer med läsningen? En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige 1995-2007 på Skolverkets webbplats.

Om rapporten PIRLS 2001 på Skolverkets webbplats.

Referenser

Ahl, A., Olofsson, Å. & Taube, K. (2010). Studenter med dyslexi inom högre utbildning i Sverige och Storbritannien. Dyslexi: aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 3, 4-9.

Fredriksson, U., Eklund, M. & Taube, K. (2009). Reading and education for students of immigrant origin in some Swedish municipalities. US-China Education Review, 6, 17-32.

Fredriksson, U., Holzer, McCluskey, H. & Taube, K. (2009). Strengths and Weaknesses in the Swedish and Swiss Education Systems: a comparative analysis based on PISA data. European Educational Research Journal, 1, 54-68.

Fredriksson, U. & Taube, K. (under utgivning) Läsning i Sverige. Stockholm: Studentlitteratur.

Fredriksson, U., Villalba, E. & Taube, K. (2011). Do students Correctly Estimate Their Reading Ability?: A Study of Stockholm Students in Grades 3 and 8. Reading Psychology, 32, 301-321.

OECD (2005). Teachers Matter: Attracting, Developing and Retaining Effective Teachers. Paris: OECD.

Roe, A. & Taube, K. (2009). Norwegian and Swedish students´ reading engagement in 2000 and 2006 from a gender perspective. I T. Matti, (red.) Northern Lights on PISA 2006: Differences and similarities in the Nordic Countries. Köpenhamn: Nordic Council of Ministers.

Roe, A.& Taube, K. (2012). "To read or not to read – that is the question": Reading engagement and reading habits in a gender perspective. I N. Egelund (red.) Northern Lights on PISA 2009 – focus on reading. Köpenhamn: Nordic Council of Minsters.

Skolverket (2010). Rustad att möta framtiden. PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Rapport 352. Stockholm: Skolverket.

Taube, K. (1988). Reading acquisition and self-concept. Doctoral dissertation. Umeå: Umeå University.

Taube, K. (2007). Barns läsinlärning och självförtroende. Stockholm: Norstedts förlag.

Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts förlag.

Taube, K. (2009). Flickors och pojkars läsning. I Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur.

Taube, K. (2011). Barns tidiga skrivande. Stockholm: Norstedts förlag.

Taube, K. & Munck, I. (1996). Gender differences at the item level. I H. Wagemaker (red.) Are girls better readers? Gender differences in reading Literacy in 32 Countries. Amsterdam: Lawrence Erlbaum.

Publicerat måndag 20 februari 2012 Granskat tisdag 29 mars 2016
Karin Taube

Om forskaren

Karin Taube är professor emerita i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet och har tidigare varit professor i specialpedagogik vid Högskolan i Kalmar. Hon har bedrivit forskning om läs- och skrivkunnighet med stor relevans för det specialpedagogiska området. Speciellt har Karin intresserat sig för de faktorer som gör att vissa elever inte når målen för läs- och skrivundervisningen samt för sambandet mellan självbild och läs- och skrivlärande.

Karin Taube har också varit nationell projektledare och nationellt ansvarig för läsdelen i PISA-undersökningen.