Nationella prov utmanar likvärdigheten

Forskaren Anette Baggers avhandling "Prövningen av en skola för alla" har satt fart på debatten om nationella prov. Hennes förhoppning är att landets skolor ska använda avhandlingen för att skapa mer likvärdighet med hjälp av provsituationen.

När en nioåring går in i klassrummet för att göra det natio¬nella provet i matematik är det en på många sätt speciell och laddad situation. Provet är med stor sannolikhet det första riktiga provet eleven har i skolan och det ska göras på ett särskilt sätt. Om nioåringen dessutom har behov av särskilt stöd eller om provets språk inte passar eleven ställs många saker på sin spets, inte minst frågor om provets och elevernas likvärdighet. Det är frågor som Anette har valt att forska om.

– De resultat som proven visar är bara en del av sanningen. Min avhandling ger en bredare syn på hur elever faktiskt också upplever provsituationen. Många har starka känslor och tror att provet kan avgöra deras liv, säger hon.

Tillsammans med en projektgrupp har Anette gjort en omfattande videodokumentation av provtillfällen. Samman¬taget har 22 klassrum i årskurs 3 studerats, forskarna har då bekantat sig med klasserna och lärarna och filmat samtidigt som de gjort anteckningar om det de observerat. Av de 422 elever som deltagit i proven har sedan 260 intervjuats om sina upplevelser.

Anette lyfter fram att elever som inte klarar provet kan vara rädda för att sorteras bort. Sådant väcker oro. Om man inte är godkänd, vad är man då och hur påverkar det tillhö¬righet och status, är frågor som elever indirekt ställer.

– Det kan vara svårt för en så ung elev att veta vad de kan, vad som förväntas och hur man gör för att visa det.

Ibland är också allvaret i provsituationen nedtonad av lärare som vill avdramatisera händelsen för att hjälpa eleverna att fokusera och slappna av. Motsägelsefullt nog kan det skapa förvirring hos en elev som från annat håll hört att nationella prov är mycket viktiga.

Rädslan för att misslyckas är också vanligare bland elever med annat modersmål än svenska. En pojke som kallas Ali berättar i en intervju att hans mamma grät av glädje för att han skulle få flytta upp i årskurs 4 och att mamman såg det som resultatet av att sonen klarat nationella provet.

– Intervjuerna visar att många elever upplever att insat¬serna är höga. I bortre änden finns framtiden med jobb och ett lyckligt liv. Den som stupar på provet kanske får det svårt att nå dit.

Samtidigt är ett syfte med provet att det ska kunna visa vem som är i behov av extra stöd, så att insatser kan sättas in i god tid och därmed göra att fler elever når målen och får slutbetyg.

Just den här dubbelheten vill Anette belysa. Provet kan visserligen visa vem som behöver stöd, men provet i sig är inte utformat för att vara ett specialpedagogiskt verktyg.

Visserligen finns instruktioner till lärare om vilket stöd som kan ges under proven och skolans ansvar att ge stöd poäng¬teras, men Anette tycker inte att de räcker till.

– Som det är nu är instruktionerna kategoriska och tar sikte på elever med funktionsnedsättning. Jag tycker att de bör bli bredare och innefatta olika behov av stöd eller situa¬tioner där elever kan behöva bemötas med särskild omsorg.

Lärare upplever ibland att det är svårt att veta vilken hjälp som bör och får ges under provtillfället. Hur mycket av en uppgift går att förklara?

– Det handlar i slutänden om likvärdighet. Får varje elev möjlighet att göra provet utifrån sina förutsättningar och därigenom visa sina kunskaper, svarar Anette.

Avhandlingen diskuterar också hur resultaten av proven används. Vad gott kommer ur jämförelserna, och vilket värde har dessa jämförelser utifrån hur likvärdiga förutsättningarna har varit, är frågeställningar som Anette brottats med.

– Vi lever i en tid där tester präglar skolklimatet i allt tidigare ålder. Se bara på hur PISA:s tester får stort utrymme i media och hur debatten blir styrd. Visst, tester ger värden och indikationer, men det finns också anledning att bygga kunskap med mer kvalitativa företeelser. Som exempelvis sånt som kommer fram i intervjuer med elever.

På frågan vad hon hoppas att avhandlingen ska bidra till, säger hon att hon vill se ännu mer kollegialt lärande om hur nationella prov hanteras i klassrummen.

– Jag hoppas också att beslutsfattare på alla nivåer tar en funder över kombinationen likvärdighet och språklighet i provsammanhanget. Inte minst nu när många nyanlända elever kommer in i skolan och ska göra nationella prov.

Text: Anders Lövgren

Publicerat onsdag 11 maj 2016 Granskat torsdag 12 maj 2016
Anette Bagger

Namn: Anette Bagger

Titel: Filosofie doktor i pedagogiskt arbete med inriktning matematikdidaktik, även rådgivare och lärarutbildare.

Aktuell med avhandlingen "Prövning av en skola för alla: nationella provet i matematik i det tredje skolåret".

Fakta: Anette Bagger är utbildad lärare i matematik och NO i skolåren f-6, därefter fortbildad till specialpedagog. Hon har arbetat som specialpedagog på kommunal nivå och som synrådgivare på nationell nivå. Hon är knuten till Umeå Universitet och försvarade sin avhandling "Prövningen av en skola för alla" i november 2015.

Studien är genomförd inom ramen för ett stort longitudinellt projekt, finansierat av Vetenskapsrådet, som följt implementeringen av de nationella proven i det tredje skolåret åren 2010–2012.