Inkludering - möjlighet eller hinder?

Många lärare är positiva till att inkludera elever med Aspergers syndrom i vanliga klasser. Men de ser också elevernas problem som hinder för inkludering. Det säger Ann-Charlotte Linton, forskare vid Institutet för handikappvetenskap och lektor vid Lindeskolan, Lindesberg.

Hon disputerade i höstas med avhandlingen "To include or not to include: Teachers' social representations of inclusion of students with Asperger syndrome."

– Syftet med min avhandling var att bidra till ökad kunskap om lärares och annan skolpersonals föreställningar om en inkluderande undervisning av elever med Aspergers syndrom. Dessutom ville jag ta reda på varför inkludering av dessa elever fungerar ibland, men inte alltid. Hur ska vi tänka och agera i skolan för att inkludering ska fungera bra? säger Ann-Charlotte.

Många elever med Aspergers syndrom behöver en strukturerad vardag med fasta rutiner och så ser det inte alltid ut i skolan idag. Det är vanligt att dessa elever är stressade av att inte kunna leva upp till förväntningar som finns på dem. De mår dåligt, upplever ångest inför skolsituationen och stannar hemma, ofta långa perioder.

Undersökning av attityder hos skolpersonal

Ann-Charlottes undersökningar visar bland annat att lärarna tänker individinriktat på eleverna utifrån medicinska och biologiska problem och inte att skolmiljön ska anpassas efter varje elevs förutsättningar.

Hon har använt en associationsmetod för att undersöka vilka attityder lärare, skolledare och personal inom elevhälsan har kring elever med Aspergers syndrom. Människors spontana svar på frågor visar också hur de agerar i klassrummet.

– Den här metoden var ett sätt att komma åt personernas underliggande attityder.

Sammanlagt deltog 170 lärare, 27 rektorer och 39 elevhälsopersonal i sex kommuner anonymt i undersökningen. Resultatet visade bland annat en stor skillnad mellan kvinnliga och manliga lärares attityder: kvinnliga lärare tänker mer på elevernas behov och välbefinnande medan männen tänker på att anpassa den pedagogiska miljön med mer struktur och rutiner.

– Det är en klar obalans med tanke på att 80 procent av lärarna i skolan är kvinnor.

Skillnad mellan äldre och yngre lärare

Undersökningarna visar också en klar skillnad i attityder mellan äldre och yngre lärare. De som gick lärarutbildningen före 2001 är mer inriktade på medicinska problem.

– Inkludering skrevs in i programmet för den nya lärarutbildningen 2001. De lärare som gått den nya utbildningen är mer inriktade på inkludering och att anpassa skolmiljön efter elevernas förutsättningar.

Lärarnas kunskaper och erfarenheter spelar en viktig roll för deras attityd till inkludering. De som undervisat elever med Aspergers syndrom är mer positiva till inkludering än andra. Lärare som har privat erfarenhet av Aspergers syndrom är däremot mer negativa.

En jämförelse mellan lärarnas, rektorernas och elevhälsopersonalens attityder till inkludering visar att lärarna är mer positiva än de andra två grupperna.

– Det är förvånande att personal inom elevhälsan som har kunskap om Aspergers syndrom är mer tveksamma.

Alla har rätt till det stöd de behöver

Ann-Charlotte konstaterar att det finns en klyfta mellan skolans organisatoriska nivå, klassrumsnivån och individnivån. Denna klyfta måste överbryggas för att inkludering ska fungera bra.

Hon är inte för homogena grupper, men alla har rätt till det stöd de behöver, ett stöd som ska ges i den inkluderade gruppen.

– Det saknas en gemensam plattform, en gemensam vision för skolan. Vissa förändringar sker, men det går långsamt.

Hon kan se flera faktorer för framgång med inkludering av elever med Aspergers syndrom:

  • Undervisningen av elever med Aspergers syndrom ska bedrivas inom den vanliga klassen. Skolan ska alltså inte ha särskilda grupper för elever med Aspergers syndrom. Det blir bättre för alla elever när den inkluderande skolmiljön fungerar.
  • Det är viktigt att skolpersonalen har kunskaper om diagnosen och hur funktionsnedsättningen påverkar skolvardagen. Flera åtgärdsprogram än idag behövs.
  • Regelbunden utvärdering är också en viktig faktor för en god undervisningsmiljö.

Struktur och rutiner är viktigt

Ann-Charlotte önskar ett gemensamt högt mål i kommunerna via politikerna och rektorerna. Inkludering ska gärna vara framskrivet i kommunernas policy för skolan.

Hon ger råd till skolpersonal som arbetar med inkludering:

– Struktur och rutiner är a och o för en lyckad inkludering. Elever med Aspergers syndrom behöver detta för att känna sig trygga och mindre stressade i skolmiljön. Tydlighet från skolpersonalens sida. Alla elever har nytta av tydliga mål. Viktigt är naturligtvis också att se individerna i klassen.

Ann-Charlotte har valt att ha mangateckningar på omslaget till avhandlingen.

– Mangafigurerna är uttryckslösa. De har inget minspel som man behöver tolka. Därför uppskattar elever med Aspergers syndrom dem. Jag vet elever som ritar manga timme ut och timme in.

I höstas presenterade webbplatsen Skolporten Ann-Charlottes avhandling. Den informationen var den fjärde mest lästa under 2015.

– Det visar att det finns ett stort behov av kunskap kring inkludering, konstaterar hon.

 

Text: Katri Sundberg

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 3 2016.

Olika system ger olika diagnos

Det finns två stora internationella diagnostiska system. Dessa är inte samstämmiga inom autismområdet. I det ena systemet finns diagnosen Aspergers syndrom, i det andra systemet finns istället diagnosen autismspektrumtillstånd. Vilken diagnos en person får beror på vilket av systemen som landstinget använder.

Publicerat tisdag 25 oktober 2016 Granskat tisdag 3 april 2018