I samtal formas skolans kursplaner

Skolans kursplaner innehåller många möjligheter och de kan anta olika form, beroende på hur lärarna tolkar och använder dem. Det menar Charlotta Pettersson som i sin avhandling "Kursplaners möjlighetsrum" undersöker hur lärare samtalar om, tolkar och formar sina kursplaner.

- Man skulle kunna likna kursplaner med en buljongtärning. I sig själv är den inte god, den kan bli som till soppa eller så kan den bli en god och välkomponerad måltid om man tillsätter rätt ingredienser. Vad kursplanen blir, är upp till den som tillreder den, det vill säga läraren, säger en av de specialpedagoger som Charlotta träffat.

Hur förstår och tolkar lärare sina kursplaner?

Kursplaner är utbildningspolitiska texter och styrande dokument som lärare behöver förhålla sig till. Men vad händer med dem när de ska omvandlas från att vara nationella till lokala dokument? Hur förstår och tolkar lärare kursplanerna och vad blir det i praktiken när de samtalar om dem? Det intresserar Charlotta som arbetar som FoU-samordnare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Under början av 2013 kommer hon att disputera med sin avhandling vid Örebro universitet. I avhandlingen följer hon sex arbetslag som arbetar från högstadier till Komvux. Charlotta har i sin undersökning gjort analyser av samtal som lärarna haft om kursplanerna.

Lärare relaterar till en mängd aspekter med betydelse för utbildning när de tolkar kursplanerna. Dels relateras de till styrande dokument som bland annat läroplaner och nationella prov. Men de relateras även till andra värden som exempelvis elevers delaktighet, egna och kollegors erfarenheter och fenomen i samhället.

Olika perspektiv

- Jag kan se att kursplanerna blir olika utifrån vilket perspektiv lärarna pratar om dem. När de exempelvis tolkar kursplanerna utifrån betygssättning, begränsas kursplanerna. Tolkas kursplanerna däremot utifrån deras egna erfarenheter så har kursplanerna obegränsade möjligheter, säger Charlotta.

Att det finns olika vinklar och perspektiv på kursplanerna är tydligt i samtalen bland lärarna. I ena stund är kursplanerna något som lärarna behöver för att styra sitt arbete, medan de i annan stund liknas med en buljongtärning, en metaforisk syn på dem. När lärarna samtalar om elevernas delaktighet finns även olika synvinklar. En del lärare tycker att kursplanerna är för komplexa för eleverna att förstå, så de väljer att tolka dem för elevernas räkning. Andra lärare ser kursplanerna som något som kan användas i undervisningen när det behövs, medan det även finns lärare som ser kursplanerna som en hel meny där eleverna aktivt får vara med att välja.

När lärarna relaterar kursplanerna till uppsatta betygskriterier, upplever lärarna att de begränsas. Det blir särskilt påtagligt när de samtalar om elever som är i behov av särskilt stöd, eller elever som riskerar att inte uppnå målen. En annan aspekt som lärarna lyfter är utbildningens likvärdighet, när kursplanerna kan formas på så många olika sätt.

Finns dilemman i kursplanerna

-Det visar att det finns dilemman i att kursplaner dels är styrande dokument för skolans arbete och att det dels är dokument där utrymme för tolkningar ges. Lärarna behöver ständigt förhålla sig till gränslandet mellan kursplanernas funktion. Det blir komplexa frågeställningar att relatera till, där frågor som; vad är lärande, vad är kunskap och vad är elevers delaktighet blir viktiga. Där hoppas jag att resultaten i min avhandling kan bidra till övergripande diskussioner om skolans styrdokument och att lärare tillsammans i sina arbetslag ges utrymme att diskutera och reflektera över hur de tolkar och förhåller sig till texterna, säger Charlotta.

Intervjun finns även publicerad i tidningen Lika värde nr 4 2012.

Publicerat fredag 14 december 2012 Granskat tisdag 29 mars 2016