I Finland ges mycket stöd tidigt, ”genast” och till många

– Satsningen på de små barnens läsförmåga tycker vi är en orsak till våra goda kunskapsresultat. Vi vill att ingen ska missa chansen från början. Alla ska vara med. Alla måste få grundläggande kunskaper i modersmålet från första början. Det säger Marjatta Takala, gästprofessor vid Umeå universitet.

Marjatta Takala har sin ordinarie anställning vid Helsingfors universitet utöver gästprofessuren i Umeå. Hon har en bakgrund först som klasslärare och senare som speciallärare i Finland. Den stora satsningen på små barns läsförmåga har funnits åtminstone sedan 80-talet, enligt Marjatta.

Stor satsning ger resultat

– Vi satsar jättemycket i första och andra klass. Vi ger stöd genast och därför får vi kanske så bra resultat. Många läser redan innan jul i första klass och nästan alla läser granska bra när de ska börja andra klass.

Kan du beskriva detta lite närmare?

– De små barnen undervisas ofta av speciellt utbildade klasslärare som tar hand om undervisningen i finska. De har specialiserat sig på att undervisa i första och andra klass. Lärarna använder övningar i fonologisk medvetenhet, datorbaserade spel och behärskar många olika metoder. De använder både syntetiska och analytiska metoder för att lära elever att läsa. Syntetiska metoder fokuserar på enstaka fonemer (språkljud) och analytiska metoder fokuserar mer på hela ord.

Många får stödinsatser i trestegsmodell

Hur gör ni med dem som inte når målen?

– Vi har haft vår så kallade trestegsstöd-modell sen 2011. Det första steget är generellt stöd och det får alla som behöver, men det finns ingen statistik som visar hur många som får detta stöd. Om detta stöd inte räcker så kan vi ge intensifierat stöd och räcker inte det så finns specialstöd.

Enligt professor Takala är det en stor andel elever som får extra stöd på grund av någon typ av skolsvårigheter. Till exempel hade 22,3 procent av eleverna deltidsspecialundervisning läsåret 2012/13. Det innebär oftast, enligt Marjatta Takala, att speciallärare tar med sig några elever till sitt eget rum. Alternativt undervisar specialläraren eleverna tillsammans med klass- eller ämnesläraren i elevernas vanliga klassrum. Sammanlagt 6,5 procent av eleverna fick intensifierat stöd och 7,3 procent fick specialstöd. Trots att inkludering beskrivs som jätteviktigt i styrdokumenten från ministeriet och beskrivs som en grundläggande princip så visar statistiken på annat.

– Det är en ganska stor del av eleverna som får deltidsspecialundervisning så man kan inte säga att vi är jätteinkluderande här i Finland ännu. Men trestegsstöds-modellen är ny, så vi är på väg mot inkludering.

Det bästa med systemet med deltidsspecialundervisning, enligt professor Takala, är att när någon har problem så kan stödet ges genast utan byråkratiska processer. Detta system har funnits i mer än 20 år.

Stödets innehåll och utformning

Vilken typ av stöd får de finska eleverna?

– Vi har forskat om hur man ger stöd i ämnen. Enligt denna forskning finns till exempel fyra slags stöd i ämnet finska som modersmål. Den första typen är att sätta in mer övning. Eleverna lär sig att läsa genom att läsa intressanta texter, olika texter. Den andra typen är en speciell metod som används just för det ämnet, till exempel strukturerad undervisning eller "shared reading". Den tredje typen är metakognitiva övningar som tar upp lässtrategier, minnesstrategier och sådant. Den fjärde typen vi fann var "mental support" där lärarna tillsammans med eleverna diskuterar såväl elevernas starka sidor som deras svårigheter och ger mentalt stöd.

Förutom denna typ av stöd så säger professor Takala att det också är vanligt att ge stöd för beteendeproblem. Det finns många strukturerade metoder som till exempel Aggressive Replacement Training (ART).

Vanligen ger klass- och ämneslärare generellt stöd, enligt Professor Takala. Det handlar då om att eleven behöver öva mer eller arbeta med olika slags texter. Vid intensifierat stöd diskuterar specialläraren tillsammans med klass- eller ämnesläraren. Specialläraren kan hjälpa till med någon speciell metod eller bara ge tips. Speciellt stöd ges mest av specialläraren och det innehåller mycket individualiserad undervisning.

Marjatta berättar också att Finland har elevvård som är en motsvarighet till elevhälsan i Sverige. Den finns på varje skola och elevvårdsgruppen har regelbundna möten. I gruppen ingår speciallärare, psykolog, sjuksköterska, läkare, ungdomsledare, rektor och eventuellt någon terapeut.

Politisk korrekthet ger otydlighet i Sverige

Finns det något ytterligare om stöd som du vill ta upp?

– Jo, vad jag har märkt så är det lite svårt i Sverige att säga att någon har inlärningssvårigheter eller att någon har funktionsnedsättning. Jag har fått intrycket att ni använder sådana begrepp som är politiskt korrekta men intetsägande. Begreppen döljer därför mer än att de berättar och man blir lite osäker på "vad man menar".

Menar du att det finska sättet att tala om skolsvårigheter är lättare för lärarna?

– Kanske det, även om nackdelen kan vara stigmatisering det vill säga att eleverna blir stämplade. Men vet läraren vad eleven har för svårigheter då vet läraren lite bättre vad som ska anpassas och hur eleven ska undervisas. Problemet kan också vara i omgivningen och inte alls elevens problem i första hand. Men det måste på något sätt vara klargjort.

Resultaten talar för sig själva

Vad kan du slutligen säga om lärarutbildningen och lärarnas situation i Finland?

– Det är inte lätt att komma in på lärarutbildningen. Statistiken för Helsingfors universitet visar att det är lättare att börja studera juridik än att komma in på lärarutbildningen, i varje fall om man tittar på hur många procent som söker utbildningarna och som sedan antas. Lärarna har en hög status och man litar på dem. Vi har inga nationella prov och inget skolinspektionssystem som ni har. Det kommer ingen och kontrollerar utan det är resultaten som talar för sig. Vårt skolsystem grundar sig på förtroende till våra välutbildade och motiverade lärare.

Text: Johan Malmqvist

Publicerat tisdag 3 mars 2015 Granskat tisdag 29 mars 2016