Ge tid till fysisk aktivitet i skolan

- Barn behöver känna trygghet i sin kropp. Våra studier visar att motorik och perception hör ihop och är viktiga för att lärandet ska fungera, säger Ingegerd Ericsson, Fil.dr i pedagogik och lektor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola.

Hon har ansvarat för en omfattande interventionsstudie som ingått i Bunkefloprojektet i Malmö. Forskningen visar att elevernas studieresultat påverkas positivt av fysisk aktivitet på schemat varje dag.

Ingegerd och hennes kollegor har följt sammanlagt 220 elever under deras nio grundskoleår. Interventionsgruppen har fått undervisning i idrott och hälsa och vid behov anpassad motorisk träning fem dagar i veckan, medan eleverna i kontrollgruppen fått två lektioner per vecka enligt ordinarie schema. Elever i två årskullar har funnits med i interventionsgrupp.

- I samband med skolstarten gjordes hälsokontroller där vi tittade på motorik, längd och vikt, berättar hon.

Nu har nio år gått och resultaten kommer att publiceras i en vetenskaplig artikel i Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports.

Intresset för motoriken som grund för barns utveckling har Ingegerd haft med sig länge. Några av de forskare som inspirerat henne är Britta Holle, Carla Hannaford och Jean Ayres. Hon har tidigare utvecklat ett observationsschema i samarbete med skolhälsovården på Järnåkraskolan i Lund. Bakom det fanns ett behov av ett mindre omfattande schema för observation än de som då fanns.

Under forskningsprojektet har elever kunnat få extra stöd för att utveckla sina motoriska färdigheter, oftast i grupp. Det viktiga i sammanhanget är att allt sker på deras egna villkor och att barnen ska känna rörelseglädje.

- Jag brukar fråga, "vad tycker du skulle vara bra att kunna?" Det handlar om att bygga på elevers starka sidor och möjligheter. Varje individ kan utvecklas, men det kan ta längre tid för några, säger Ingegerd.

Förutsättningarna för fysiska aktiviteter i skolan har, enligt henne förändrats över tid. Bland annat har antalet lektioner för rörelse minskat i timplanen. Många barn får inte heller tillräckligt med motoriska utmaningar.

- När elever kommer till skolan är det viktigt att de kan sitta på stolen och lyssna för att hämta in kunskap. Vi har sett att det är en större andel av barnen som börjar skolan nu som inte har automatiserade motoriska grundrörelser. Det tyder på att inte alla barn får röra sig tillräckligt under förskoleåldern.

Kopplingen mellan den motoriska utvecklingen och skolmognad beaktas inte heller.

Specialpedagoger bör enligt Ingegerd se mer till den motoriska utvecklingens betydelse i det sammanhanget, till exempel genom att titta på hur barnets koordinations- och balansförmåga ser ut.

- I en annan studie i Malmö har vi tittat på sambandet mellan fysisk aktivitet och studieresultat kopplat till elever som inte nått målen och därmed inte blivit behöriga till gymnasiet. Av gruppen som ingick i undersökningen hade 45 % aldrig varit fysiskt aktiva så de blev andfådda och svettiga. Över hälften deltog inte i skolans idrottsundervisning. Det visar på att forskningsresultaten behöver förmedlas till förskolor och skolor.

Det pedagogiska förhållningssättet är betydelsefullt. Barnen och eleverna måste ges förutsättningar att delta på sin egen nivå. Vi ska inte befria från att delta. Forskningen visar på att antal timmar för fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan bör öka i kursplan och timplan, säger Ingegerd.

Mer information om Bunkefloprojektet och MUGI finns i doktorsavhandlingen Motorik, koncentrationsförmåga och skolpresentationer .

Artikeln finns även att läsa i vår tidning Lika Värde, nr 2 2012.

Publicerat tisdag 22 maj 2012 Granskat tisdag 29 mars 2016