Frånvaron av eget tal hinder för läs- och skrivinlärning

- Funktionshindrade barn som inte har förmågan att tala får inga tydliga ljudrepresentationer i minnet, säger forskaren Maria Larsson. Mina resultat tyder på att avsaknaden av det tysta, inre talet är orsaken till deras läs- och skrivsvårigheter.

Hur blev du intresserad av ämnet?

- Jag är intresserad av språk och språkutveckling och ville gå forskarutbildningen i psykologi. Det fanns stipendium att söka för att skriva om barn med svåra talskador och min handledare uppmanade mig att söka.

Vad handlar avhandlingen om?

- Den handlar om läs- och skrivinlärning hos barn med cp-skada och grav talskada, barn som inte har ett eget tal och som använder sig av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) som bliss, bilder eller dylikt.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

- Ett viktigt resultat är att frånvaron av eget tal visade sig vara ett hinder för att tillägna sig läs- och skrivinlärning. Även om barnen har en fonologisk medvetenhet och kan uppfatta och manipulera enstaka ljud i orden så är det själva omvandlingen av bokstäver till ljud och tvärtom som är det stora problemet. De får inte några tydliga ljudrepresentationer i minnet och mina resultat tyder på att grunden för deras läs- och skrivsvårigheter är kopplat till det. En konsekvent användning av talsyntes när man försöker läsa och skriva kan vara till stor hjälp för de här barnen för att träna in tydliga ljudrepresentationer i minnet. Min uppfattning är att talsyntes inte används så frekvent i svenska skolor idag och jag tror det grundar sig i att man tycker det verkar bökigt och att det är kopplat till en rad praktiska problem. Min studie är en del i ett tvärvetenskapligt projekt där det även ingår forskare från Irland. Grupperna av irländska barn respektive svenska barn som vi studerade skilde sig åt i vilken alternativ kommunikation de använder sig av. De irländska barnen hade alla någon form av syntetiskt tal medan de svenska barnen i stor utsträckning använde sig av blissalfabetet - vilket i och för sig är bra men jag tror att det kan leda till att man nöjer sig med det. De irländska barnen hade kommit längre i sin läs- och skrivutveckling, de var i och för sig ett år äldre (nio och ett halvt år) och de börjar skolan redan vid fyra års ålder så det är svårt att veta vad som är vad. Tidigare svenska studier har visat att barn med talskador har gått framåt i sin läs- och skrivinlärning till och med nio års ålder men sedan kommer de inte längre så det vore intressant att följa upp och se vad som händer med de irländska barnen längre fram.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

- Jag lärde mig mycket av att träffa de här barnen. Trots alla motoriska svårigheter och talhinder var de nyfikna och fulla av vilja att lära sig. Samtidigt kunde jag se en frustration hos vissa av dem som trots att de är duktiga på alla sätt inte kan uttrycka sig med ord. De får inte utnyttja sin begåvning och det känns viktigt att hjälpa dem att hitta sätt att kommunicera som fungerar.

Vem har nytta av dina resultat?

- Förhoppningsvis får de här barnen nytta av resultaten framöver. Jag planerar att göra en interventionsstudie där vi ger en grupp barn tillgång till talsyntes för att se om det kan förbättra läs- och skrivinlärningen och deras möjligheter att få hjälpmedel. Mina resultat är även av intresse för dem som är intresserade av allmän läs- och skrivutveckling rent teoretiskt. När man studerar en grupp som saknar vissa förmågor kan man få reda på mycket om vilka kognitiva förmågor som är nödvändiga för att lära sig att läsa och skriva.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

- De flesta av barnen som deltog i studien går integrerat i vanliga klasser och har en assistent, och jag fick uppfattningen att många lärare är vilsna i hur de ska hantera undervisningen för de här barnen. För lärarna kan det vara bra att veta att det går att träna upp den fonologiska medvetenheten som är central för att lära sig att läsa och skriva, och det finns bra exempel på uppgifter för det i avhandlingen. Ökad kunskap ger lärarna input om vilka metoder och vad som kan underlätta när man ska hjälpa ett barn som inte kan lära sig på samma sätt som andra barn. Det vore bra om lärare blev mindre rädda för att använda sig av tekniska hjälpmedel som exempelvis talsyntes - om de kunde få upp ögonen för att det inte är så krångligt att använda.

Maria Larsson disputerade 2008-03-14 vid Göteborgs universitet.

Publicerat fredag 4 april 2008 Granskat tisdag 29 mars 2016