Elever är aktiva i valet av hörtekniska hjälpmedel

Elever anpassar och väljer aktivt hur de använder hörtekniska hjälpmedel, utifrån vilken klassrumssituation de befinner sig i. Det visar min avhandling säger Johan Odelius, som disputerade vid Luleå tekniska universitet tidigare i år.

I avhandlingen har Johan tittat på användandet och funktionen av hörtekniska hjälpmedel i kommunala och statliga hörselklasser, på grundskole- och gymnasienivå. De elever som deltagit har haft två hörapparater och den hörteknik som använts är stationära teleslingor som överföringsled till eleven.

- Min avhandling baserar sig på tre delar, säger Johan. Dels hur eleverna utvärderar sina hörapparater och hörteknik, där eleverna har fått jämföra och beskriva hur de väljer att använda sina hörtekniska hjälpmedel i olika klassrumsmiljöer. Eleverna har fått beskriva när och hur de använder sina hörapparater samt stationär hörteknik. I den andra delen har fiktiva datamodeller av klassrum skapats. Eleverna har fått lyssna på olika ljudlägen, ljud från hörapparat eller hörteknik, i olika klassrumssituationer. Eleverna fick sedan bedöma hur det lät och vad de föredrog. Avhandlingen visar att det finns ett samband med resultaten i den första och den andra delen. Hur eleverna beskriver att de använder hörtekniska hjälpmedel och vilka lägen de föredrog i testmiljön stämmer bra överens. Den tredje delen i avhandlingen handlar om hur man kan skapa autentiska datamodeller, så att ljudsignalerna överensstämmer med verkligheten.

Resultaten visar att eleverna i gymnasieåldern hade hörstrategier, där de gjorde aktiva val och var medvetna om olika fördelar- och nackdelar. De kunde berätta hur de ställde in sina hörapparater och varför de gjorde det. I svåra situationer när ljudkällan exempelvis var långt bort valde eleverna att använda hörtekniken. I mer komplicerade ljudmiljöer, exempelvis vid gruppdiskussioner runt ett bord, med korta samtalsavstånd föredrog de att använda sin hörapparat. I gymnasieåldern är eleverna mogna att förstå och skapa sina egna strategier, menar Johan. Men hur gör man med de mindre barnen? Ska de få ställa in sina hörtekniska hjälpmedel själva eller ska läraren lotsa dem i att nu testar vi så här! Det skulle vara intressant att titta vidare på hur man medvetet arbetar med hörstrategier, säger Johan

- Det är viktigt att förstå att det finns en spännvid mellan olika behov. Eftersom hörapparaten är individanpassad och hörtekniken är gruppanpassad, kan det skapa problem då elevernas hörselnedsättning och personliga preferenser kan vara så olika, säger Johan. Idag har vi dessutom en mer flexibel undervisning, där behov under en dag eller till och med under en lektion kan variera. Därför behöver man som lärare arbeta med insikten om att olika lösningar kan behövas för olika elever, menar Johan. Att våga prata teknik med eleverna och diskutera vad som fungerar och vad som inte fungerar är ett bra sätt. Johan tycker även att det är viktigt att satsa på en god ljudmiljö, eftersom det allmänt ger bättre förutsättningar och att elevens hörtekniska hjälpmedel fungerar bättre i en god ljudmiljö.

I framtiden skulle Johan vilja få titta mer på hur man kan utveckla hörtekniska hjälpmedel som stödjer flexibla lärsituationer och hur hörtekniska hjälpmedel används och fungerar för elever som finns i integrerade klasser.

Denna intervju finns publicerad i tidningen Lika värde nummer 2 2010.

Publicerat fredag 15 oktober 2010 Granskat tisdag 29 mars 2016