Datorn förbättrar läsinlärning

Elever som tränar läsning och stavning med en datoriserad metod förbättrar sin läsutveckling mer än genomsnittet, visar Maj- Gun Johanssons avhandling Datorträning i läsflyt och stavning - Analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering. Hon har studerat två varianter av en metod, där eleverna får se ord på datorskärmen under en viss tid.

Varför blev du intresserad av ämnet?

- Min nyfikenhet väcktes i den praktiska vardagen. Jag arbetade som speciallärare och funderade över hur jag bäst kunde hjälpa ungar som hade svårt med läsning och stavning.

Vad handlar avhandlingen om?

- Jag har undersökt två varianter av flash-cardmetoden. I den ena bestäms den tid ordet visas på skärmen av elevens prestationer. Ju bättre det går, desto kortare blir visningstiderna och tvärtom. I den andra varianten är visningstiden densamma under hela övningen. Bägge varianterna gjorde att eleverna märkbart förbättrade sitt läsflyt och sin stavning.

- Eftersom eleverna kan träna och rätta uppgifterna själva friläggs lärarresurser till annat, till exempel planering och samtal. Mina enkäter visade också att eleverna gillade att arbeta självständigt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

- Att metoden ger fina effekter inte bara på det eleverna tränat, utan även på det de inte tränat. De blir generellt bättre på avkodning och avkodningen har ju mycket stor betydelse för läsförståelsen.

Vad överraskade dig?

- En grupp elever fick börja med att se orden på bildskärmen i ett tempo som styrdes av deras resultat och sedan byta till den andra flash-cardvarianten, där orden visades en fixerad tid. Det gick sämre för dem än för den grupp som bytte åt andra hållet. Det hade jag inte väntat mig.

- Det får mig att fundera över att man måste titta på snabbhet och läsflyt tidigare i läsinlärningen. Det är viktigt att få igång läsflytet, så att inte en felaktig lässtrategi automatiseras.

Vem har nytta av dina resultat?

- Speciallärare framför allt. Redan efter första läsåret bör man sätta in åtgärder, om lärarna upptäcker överdrivet ljudande på småord, som "vi" "en" eller "för". Men det får inte bli fort och fel, då riskerar eleverna att bli chansningsläsare. Det vore ödeläggande för läsförståelsen!

Maj-Gun Johansson disputerade 2010-01-26 vid Umeå universitet.

Publicerat onsdag 3 februari 2010 Granskat tisdag 29 mars 2016