Bra ljudmiljö för ökad inlärning

Robert Ljungs forskning handlar om ljud och miljö. Han och kollegorna i ämnet miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle har i olika studier visat hur dålig akustik och olika bakgrundsljud i klassrummet påverkar både inlärning och minnesfunktioner.

Förutsättningarna för individers lärande påverkas av en rad faktorer. En av dem är den akustiska miljön, vars påverkan handlar om bakgrundsljudet, allt från brus till buller från fläktar, projektorer, ventilation till prat i rummet eller korri¬doren. I ett rum finns även rena akustiska parametrar som påverkar möjligheten att uppfatta tal på grund av att vi har en lång efterklangstid i rummet. En effekt som känns igen från kyrkor eller badhus med hårda väggar, där det blir ett eko i rummet.

– I en sådan miljö försämras taluppfattningen eftersom ljudvågorna inte dör ut, utan studsar mellan tak och väggar. Om jag som elev då blir tvungen att anstränga mig extra mycket använder jag en massa kognitiva resurser till att tolka vad läraren säger. En konsekvens av det blir att jag har färre resurser kvar för att tolka den information som förmedlas. Följden av det blir försämrade möjligheter till inlärning, säger Robert Ljung.

I den senaste forskningen har forskargruppen belyst hur förmågan att minnas påverkas under olika omständigheter.

– Vi har gjort många studier i labbmiljö där studenter suttit med hörlurar och lyssnat samtidigt som vi simulerat efterklangstid. Det har till exempel handlat om att minnas ord som lästs upp ur ordlistor eller lyssna på föreläsningar i bra och dåliga klassrum och kunna återge innehållet. Andra studier har handlat om förmågan att skriva en text samtidigt som du har prat omkring eller att räkna samtidigt med ljud. Vi har också jämfört vad som påverkar vad. Det gör vi för att se vilka processer i hjärnan som påverkas. Om du ska räkna korten i en kortlek och en kompis ställer sig bredvid och säger en massa siffror, då påverkas du mer än om kompisen säger andra ord som inte är siffror. På samma sätt påverkas du när du skriver, om bakgrundsljudet istället innehåller ord.

Nu är forskargruppen inne på ett nytt och aktuellt område som handlar om hur ljudmiljön påverkar inlärning för lärande på ett andra språk. För att kunna göra jämförelser av ljudmiljöns påverkan har testerna genomförts i rum med och utan ljudabsorbenter.

– Då har vi sett att den som lyssnar på ett språk, som inte är första språket, behöver en bra ljudmiljö för att tillgodo¬göra sig kunskap. Om du måste anstränga dig för att tolka vad som sägs på grund av bakgrundsljud, småprat och dålig akustik försämras dina möjligheter att tolka budskapet.

Barn behöver generellt sett en bättre ljudmiljö för att lära sig jämfört med vuxna. Även positionen i rummet har betydelse för inlärning i ett klassrum med dålig akustik. Effekten av placeringen i ett rum med bra akustik kommer att bli mindre än i ett rum med lång efterklangstid. I ett rum med dålig akustik blir vi även tröttare och kan bli kognitivt utmattade. Samma sak gäller om vi måste lyssna till ett annat språk.

– Idag får många elever hela sin utbildning på sitt andra språk. Det innebär att det blir än mer viktigt att ha en hög akustisk standard i våra klassrum för att ge alla en likvärdig skolgång.

Ur ett nationellt perspektiv ser Robert Ljung skolans miljö som avgörande för att kunna ha en fungerande utbildning med hög kunskapsnivå.

– Vi pratar om en arbetsmiljö där upp emot 30 personer vistas i samma rum, så varje klassrum har många nyttjare. Med det skolsystem vi har idag skulle det kunna vara en konkurrensfördel att erbjuda en bra ljudmiljö. Det finns forskare i Lund som har kommit fram till att även lärarnas rösthälsa påverkas av ljudmiljö. Lärarna själva upplever att det är trevligare att undervisa på skolor där ljudmiljön sanerats och ljudanpassats, som det görs för elever med hörselnedsättning, så oavsett hur du hör upplever du den miljön som lugnare.

Han lyfter fram några av de åtgärder som har betydelse för att förbättra skolans ljudmiljö.

– Rent akustiskt ska man försöka få så lågt bakgrunds¬brus som möjligt och välja takabsorbenter som gör att det inte blir så mycket reflekterat ljud. Det bör heller inte finnas så mycket plana ytor i rummet, så det är bra att placera en stökig bokhylla längst bak i rummet. Den bidrar till att diffu¬sera ljudnivåerna.

I valet av material finns enligt honom inga ekonomiska skäl att inte välja bra material.

Om man renoverar kostar ett bra akustiktak väldigt lite jämfört med ett halvbra. Att åtgärda i efterhand blir betydligt dyrare eftersom det kan betyda att belysning och annat måste flyttas. Det finns också tysta möbler och leksaker som kan bidra till tystare miljö.

– Det kan jämföras med kostnaden för att en lärare måste vara sjukskriven en månad för problem med rösten. Något som ofta drabbar lärare som arbetar i dåliga ljudmiljöer.

Text: Malou Nordlöf Ekström

Publicerat torsdag 12 maj 2016 Granskat torsdag 1 december 2016