Barns rättigheter i utbildningen

Vad innebär barns rättighet i utbildning och vad betyder det som står i FN:s konvention om barnets rättigheter? Det är frågor varje lärare bör fundera på, menar Ann Quennerstedt, lektor i pedagogik vid Örebro universitet.

- Det är en sak att ha hört talas om konventionen om barnets rättigheter, och en annan att ha läst den och rannsakat sig om vad den innebär för mig som lärare och hur jag arbetar med barns rättigheter. Läs artikel 29 och fundera över detta med barns rättigheter, tycker hon.

Forskning om barns rättigheter i utbildning

Det finns begränsat med forskning om barns rättigheter inom utbildningsområdet. Den internationella forskning som finns visar på en bild som domineras av att barn har rättigheter, men resultaten visar att barn inte får inflytande och inte ges rättigheterna, menar Ann. Jag blev intresserad av barns rättigheter i utbildning efter att jag disputerat och blev inkopplad i ett projekt "Utbildning som medborgerlig rättighet" som tittade på barns- och föräldrars rättigheter.

Jämförande studier mellan Sverige och Nya Zeeland

För tillfället befinner sig Ann på Nya Zeeland för en studie om barns rättigheter i utbildningspolitiken. Hon tittar på skillnader och likheter mellan Sverige och Nya Zeeland i politiska dokument och arbetet beräknas vara klart under april månad.

- I FN:s barnrättskonvention är barns rättigheter universella, det vill säga att de gäller för alla barn. När de ska anpassas till det enskilda landet påverkas de av de samhälleliga förutsättningarna som finns och kan därför inte vara universella. Därför vill jag titta på vad som händer när de konkretiseras, säger hon.

Länderna är lika i mycket, de har väl utbyggd välfärdstruktur och skolsystem och är västerländska demokratier. Men det finns skillnader i vad som politiskt blir frågor om barns rättigheter. Mitt arbete befinner sig i analysstadiet och därför är resultaten preliminära, men de likheter som finns är att mobbing är en viktig fråga och att en utbyggd förskoleverksamhet ses som en rättighet, säger Ann. Konventionen om barnets rättigheter säger inget om rätten att gå i förskola, så det är nog ett resultat av att länderna har råd med den rättigheten, tror Ann. En olikhet som jag sett är beslutsrätten till utbildning. I Sverige har föräldrar svagare beslutsrätt, medan i Nya Zeeland har föräldrar så gott som absolut beslutanderätt om barnens utbildning. I Sverige läggs fokus på barns arbetsmiljö och barns rätt till inflytande, det finns inte här, menar hon. I Nya Zeeland förs diskussioner om kostnader för utbildning, utbildningen är gratis men skolmaterial och skoluniform bekostas av familjerna själva. Dessutom finns en stark tradition av donationer till skolan. De tillämpar också disciplineringsåtgärder, som gör det väldigt lätt att stänga av elever från skolan. Det ses som ett problem ur ett barnrättsperspektiv i Nya Zeeland, säger Ann.

En viktig skillnad mellan länderna är att Nya Zeelands befolkning utgörs till en femtedel av ursprungsbefolkningen Maorier. De har av tradition särskilda rättigheter för att skydda sin kultur såsom rätt till särskilda skolor och en egen läroplan. Jag måste titta på de svenska texterna igen, för att se hur de tar upp minoritetsbefolkningars rätt till sin kultur, säger Ann.

För den svenska delen av studien har Ann bland annat tittat Barnombudsmannens alla årsrapporter och pressmeddelanden. Det finns tre utmärkande områden som tas upp som viktiga för skolan ur ett barnrättperspektiv. De är mobbing, barns arbetsmiljö både psykisk och fysisk och barns inflytande. Sedan när jag tittat på de politiska dokumenten från regeringshåll har jag sett att det Barnombudsmannen tar upp blir de viktiga frågorna på den utbildningspolitiska agendan, säger Ann.

- Jag saknar frågorna om skolans och undervisningens innehåll sett ur ett barnrättsperspektiv i texterna. De tre utmärkande områdena är viktiga, men ska barns rättigheter handla om det som står i barnrättskonventionen tycker jag att det även är viktigt att titta på utbildningens innehåll, menar Ann.

Fortsatta studier om barns rättigheter i utbildning

Under de kommande fyra åren kommer Anns arbete till stor del ägnas åt studien" Barns rättigheter i utbildningen", som Vetenskapsrådet beviljat medel för. Jag vill se på barns rättigheter i utbildning ur ett praktiskt perspektiv och arbeta med frågeställningarna om hur barn blir bärare av rättigheter i förskola och skola och hur förskolan och skolans ansvar är gentemot barnen. Jag kommer i pedagogisk verksamhet se på hur barns rättigheter uppfattas av personal och barn och hur barns rättigheter kommer till uttryck.

- Har barn olika rättigheter och vad formar dessa - är det barnets ålder och kompetens? Har en fyråring färre rättigheter än en 14-åring? Påverkas rättigheterna utifrån barns kunskapsnivå? Har barn med funktionshinder mer eller mindre rättigheter? Hur betraktar personalen och barnen själva rättigheterna och hur anpassas verksamheten utifrån dessa. Det är frågor som jag är intresserad av, avslutar Ann.

Intervjun finns publicerad i tidningen Lika värde nr 1 2009.

Publicerat måndag 2 mars 2009 Granskat tisdag 29 mars 2016