Barnens samspel kräver utrymme

Det är viktigt att få vara med från början. Förskolan har därför en betydelsefull roll i att stimulera barns kommunikation, samspel och delaktighet menar forskaren Eva Björck-Åkesson.

Det var i samband med studierna till psykolog som intresset för barns utveckling och särskilt för barn i behov av särskilt stöd utvecklades. Eva är idag professor i specialpedagogik och hennes forskningsområde har främst fokuserat på förutsättningar för kommunikation och samspel för barn med funktionsnedsättningar i förskoleålder.

En av de första studierna avslutades i början av 90-talet. Under fem år följde hon föräldrar och barn i deras kommunikation och samspel med varandra. Nu påbörjar hon ett internationellt projekt där förutsättningar i förskolemiljön, barns engagemang och förmåga till självreglering ska undersökas av forskare från Sverige, USA, Sydafrika och Portugal. Syftet är att hitta viktiga faktorer för barns lärande.

– Det ska bli spännande att arbeta med projektet. Vi går in med olika kulturella förutsättningar men med en gemensam teoretisk ansats om lärande hos små barn. Svensk förskola är unik, med en välutbyggd förskoleverksamhet där barnen börjar tidigt. En stor andel av våra tvååringar går i förskola. I de andra länderna kan det vara så att det inte finns någon allmän förskola eller att barn med särskilda behov går i egna förskolor.

Projektet genomförs inom ramen för forskningsprogrammet CHILD som Eva varit med och byggt upp tillsammans med

Mats Granlund, professor i psykologi och handikappvetenskap. Den forskning som sker inom CHILD har en nära koppling till barns rättigheter och förutsättningar att vara delaktiga.

– Man kan säga att vi forskar i barnens tjänst. I min forskning har jag tittat på förutsättningar för små barn att kommunicera och samspela i den situation de befinner sig. En lärdom är att det är viktigt att vara lyhörd och att ge tid. Vi vuxna har ofta för bråttom och ger inte alltid barnen tid att uttrycka sig.

Samspelet mellan barn och pedagoger är viktigt, men än viktigare är samspelet mellan barnen själva.

– Som pedagog har man en betydelsefull roll att skapa förutsättningar så att barnen kan samspela med varandra. Ett bra verktyg är leken. Genom att se till att alla kan delta i leken skapas förutsättningar för att vara delaktig.

Under åren som gått har Eva träffat på föräldrar och barn som var med i hennes tidiga studier. Idag är barnen vuxna. Många uttrycker att de är glada över att de så tidigt fick stöd och förutsättningar för sin kommunikation och sitt samspel.

– Det visar hur viktigt det är att få vara med redan från början. Ett tidigt stöd kan ge effekter för hela livet.

Det internationella utbytet och att utveckla forskningen är även något som engagerar. De internationella uppdragen har blivit många. Sedan hösten 2013 delar Eva sin tjänst mellan Vetenskapsrådet och högskolan.

– En stor del av mitt arbete på Vetenskapsrådet handlar om att lyfta fram och skapa goda förutsättningar för den kvalitativt bästa forskningen, som även står sig internationellt. Vi behöver arbeta mer gränsöverskridande, både över länder och över forskningsdiscipliner. Den utbildningsvetenskapliga forskningen har att vinna på en nära kontakt med praktiken och att arbeta tvärvetenskapligt. Vi har exempelvis mycket att lära av ny nationell och internationell forskning om multimodalt lärande, hjärnforskning och digitala verktyg.

Eva har tidigare arbetat med WHO:s internationella klassifikation av funktionshinder, funktionstillstånd och hälsa, ICF. Det är ett standardiserat språk och en struktur för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd. ICF utgår från en interaktiv modell där faktorer beskriver hur en person fungerar i sina vardagliga miljöer. Hon har också varit med och utvecklat en barn- och ungdomsversion, ICF-CY som bygger på internationella konventioner och deklarationer om barns rättigheter.

– Många länder arbetar idag aktivt med ICF-CY i skolan. Exempelvis bygger Portugals skollag på den. Vi i Sverige är lite rädda för begreppet "klassifikation" och ser därför inte att med ICF-CY kan man beskriva hur barn fungerar i sin miljö i vardagen. Jag tror att ICF-CY mycket väl kan användas i förskolan och skolan eftersom den både beaktar barnets kropp, barnets aktivitet och delaktighet samt den sociala och fysiska miljön runtomkring barnet. Genom att skapa ett gemensamt språk ges förutsättningar för alla som finns runt barnet att samarbeta för barnets bästa.

Intervjun finns även publicerad i tidningen Lika värde nr 3 2014.

Publicerat tisdag 9 december 2014 Granskat tisdag 29 mars 2016
Eva Björck Åkesson

Om forskaren

Eva Björck-Åkesson är professor i specialpedagogik vid Högskolan i Jönköping. Huvudsekreterare för utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet.

Hon är aktuell med internationella forskningsprojektet "Engagemang, självreglering och förskolemiljöer".

CHILD

CHILD är en forskningsprofil vid Högskolan för lärande och kommunikation och Hälsohögskolan i Jönköping. Det är en tvärvetenskaplig miljö som undersöker barns behov, utveckling och framtid.

Bland annat bedrivs nationell och internationell forskning om hälsoklassifikationssystemet ICF-CY och om barns delaktighet i vardagsliv och forskning.

I boken "Med sikte på förskolan – barn i behov av särskilt stöd" utgiven av Studentlitteratur finns mer att läsa om forskning om förskolan som är gjord inom CHILD.