Barn med ADHD har inte alltid kognitiva brister

- Det går att identifiera mer homogena grupper av barn med ADHD än vad man tidigare trott, säger Cecilia Wåhlstedt, som i sin avhandling tittat på sambandet mellan kogntitiva faktorer och beteendeproblem hos barn med ADHD-problematik.

Hur blev du intresserad av ämnet?

När jag skulle skriva uppsats i c-kursen i psykologi fanns det möjlighet att titta på barn med ADHD-symptom i relation till kognitiva faktorer. Under arbetets gång kände jag att det här verkligen var något jag ville fortsätta med. Det är viktigt att fortsätta forska inom det här området eftersom barn som drabbas av ADHD -symptom, som inte får hjälp kan få problem. De har dåliga utsikter när det gäller skola och yrkeskarriär och de kan hamna i drogmissbruk och kriminalitet. ADHD medför avsevärda sociala och ekonomiska kostnader.

Vad handlar avhandlingen om?

Barn med ADHD-symptom är en heterogen grupp, alltså väldigt olika varandra, men man har inte forskat mycket om vad detta innebär. Hittills har man försökt ta hänsyn till heterogeniteten genom att dela in barn med ADHD-diagnoser i tre undergrupper; de som har primär ouppmärksamhet, de som har primär hyperaktivitet och impulsivitet och en kombinerad grupp med de barn som har båda symptomen. Inom undergrupperna kan barnen vara väldigt olika och det som skiljer dem åt kan vara vilken typ av kognitiva brister de har. Man har länge försökt hitta en enda kognitiv brist som kan förklara ADHD. Senare tids forskning har visat att det är omöjligt, det finns inte en enda brist som kan förklara alla barns problem, de kan ha flera olika brister, eller inga brister alls.

De flesta av barnen har även beteendeproblem, till exempel trotssymptom, ängslan, depression, problem med skolprestationer, problem med social kompetens och hur de ska hantera sina känslor.

Jag har i min avhandling tittat på tre olika faktorer som tidigare forskning har visat är relaterade till ADHD-symtom för att se om det finns barn med ADHD som bara har en eller flera kognitiva brister eller inga brister alls. De faktorer jag tittat på är exekutiva funktioner, det vill säga högre kognitiva funktioner som har till uppgift att nå uppsatta mål, såsom inhibition (förmågan att hejda en impuls) och arbetsminne. Den andra faktorn är en motivationsaspekt som kallas "delay aversion" som innebär att barn med ADHD-symtom oftare väljer en mindre omedelbar belöning än att vänta på en senare större belöning jämfört med barn utan ADHD-symtom. Den tredje faktorn har att göra med barnets förmåga att reglera ansträngning, vakenhet och aktivering, även kallat "state regulation".

Jag har också tittat på hur de kognitiva faktorerna och beteendeproblemen är relaterade till ett av ADHD-symptomen, alltså hyperaktivitet och impulsivitet eller ouppmärksamhet, eller till båda.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

De kognitiva faktorer som jag har tittat på, kunde både var och en för sig förklara ADHD -symptom, men de kunde också samverka så att de tillsammans gav en effekt som var större än vad var och en gjorde enskilt. Men jag såg också att det finns barn som inte hade några kognitiva brister, i en av studierna så stor andel som 26 procent. Det kan ju vara så att de barnen har andra brister än de vi tittade på, men de faktorer som vi tittat på är de som man forskat mest på och som har mest stöd inom det här forskningsområdet. Detta är en viktig kunskap, att alla barn med ADHD inte har kognitiva brister.

Ouppmärksamhetssymtom kan primärt relateras till kognitiva brister och även till ängslan, depression och försämrade skolprestationer, men de hade inget samband med hyperaktivitet och impulsivitet. Däremot var trotssymptom primärt relaterat till hyperaktivite och impulsivitet. Just den här typen av kunskap gör att man kan identifiera mer homogena subgrupper av barn med adhd och det ger möjlighet att utveckla de teoretiska modeller som finns.
Det är viktigt att man har ett dimensionellt synsätt när man undersöker ADHD-problematiken. ADHD-symptom bör ses som en dimension, man kan ha både mer och mindre av de olika symptomen. För att få en ADHD-diagnos idag måste man uppfylla ett antal kriterier. Men även barn som inte riktigt uppfyller kriterierna kan ha lika stora problem som barn som uppfyller kriterierna.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Något som förvånade mig var att motivationsaspekten, "delay aversion", inte ensamt kunde förklara ADHD-symptom, vilket jag hade förväntat mig och vilket de två andra kognitiva faktorerna kunde. Men i kombination med reglerings-mekanismen, "state regulation", orsakade motivationsaspekten ADHD-symptom. Det är egentligen rätt logiskt, ansträngning och effektivitet är ju nära sammanknippat med motivation. De barn som hade båda de här bristerna fick också mer ADHD-symptom. Detta visar på betydelsen av att titta på flera kognitiva faktorer samtidigt eftersom de samverkar.

Vem har nytta av dina resultat?

Forskare inom området och kliniker, men även personal inom skola och förskola. Jag tror att framför allt lärarna idag behöver mer stöd och kunskap kring detta, om hur de ska hantera barnen. Många lärare har så otroligt pressad arbetssituation med stora grupper, har man ett eller två barn som har problem kan det bli väldigt jobbigt. Även på föräldranivå är kunskapen viktig.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Den här typen av kunskap ger oss möjlighet att identifiera barn med ADHD-symptom på tidigt stadium, vilket kan leda till att man kanske lär sig att hantera ADHD-symptomen bättre. Då kan man också hitta förbättrade, individuellt anpassade behandlingsmetoder. Det är viktigt att förstå att ADHD tar sig uttryck på olika sätt och att barnen behöver olika typ av stödåtgärder. Det som passar ett barn kanske inte passar andra.

Det här är en politisk fråga, men på sikt så tror jag att hela samhället, både på individ- och samhällsnivå skulle tjäna på att skolan får mer resurser att ta hand om barn med ADHD-problematik.

Publicerat måndag 2 februari 2009 Granskat tisdag 29 mars 2016