Att få vara olika är en förutsättning för delaktighet

- En förutsättning för delaktighet är att olikheter inte osynliggörs och att människor får vara olika. Det är viktigt att personalen ser hela människan, både det som avviker och det som inte avviker. Det säger Linda Palla, som studerat förskolans möjligheter och begränsningar för olikheter.

Kan olikheterna rent av vara styrkor? Linda vill att vi ska hitta styrkorna i stället för de brister som ska kompenseras. Beteenden som bryter av för mycket mot förskolans normer väcker bekymmer och oro. I sina studier har Linda sett att ålder är en viktig faktor när ett barn anses vara speciellt. Det är till exempel ok att bitas i en viss ålder, men inte i en annan. Kön är en annan ofta använd faktor. Det som anses normalt för en pojke anses inte alltid vara normalt för en flicka och tvärtom. Linda menar att det kan påverka barnets självbild och självkänsla. Det leder till en begränsning i möjligheterna att vara olika och kunna göra annorlunda saker.

- Barn uppfattar om de uppfyller normen eller har svårigheter. De bedömer också varandra. Jag vill att personalen i förskolan ska diskutera hur de ser på människors olikheter och hur förskolan kan skapa möjligheter att vara olika.

Personalens värdegrund är en grundbult för möjligheterna att vara olika. Det behövs en öppenhet och förståelse. Därför måste personalens värderingar ventileras och ifrågasättas. Linda menar att det handlar om att se människan snarare än olikheterna, som till exempel kan vara en funktionsnedsättning.

- Personalen måste våga prata om olikheterna. Dels med varandra och dels med barnen. Då blir det något naturligt istället för något konstigt.

Lindas erfarenhet är att förskolan välkomnar alla barn och är öppen för olikheter.

- Personalen vill stötta barnen. Samtidigt säger läroplanen att förskolan ska sträva mot gemensamma normer och specifika kunskaper. Det kan begränsa möjligheterna att vara olika.

Förskolan ska inte bedöma ett barns prestationer. Ändå förekommer kartläggningar med mallar som leder till just det. Kartläggningarna påverkar personalens sätt att tänka. Detta tycker Linda att förskolan behöver reflektera kring.

- Vad använder förskolan kartläggningarna till och vad ska de syfta till?

Linda har i sin doktorsavhandling studerat handledningssamtal och dokumentationen kring dessa samtal. Då har hon framförallt tittat på hur barn som förbryllar beskrivs och hanteras språkligt där. I grunden är hon förskollärare och specialpedagog. Hon ser ett behov forskning kring specialpedagogiska frågor i förskolan. Framöver vill hon studera dokumentation kring specialpedagogiska frågor i förskolan. Vad görs och varför?

Intervjun finns även att läsa i vår tidning Lika värde, nr 1 2012.

Publicerat söndag 5 februari 2012 Granskat tisdag 29 mars 2016