”Het Matematik” gav bättre resultat för alla elever

Kan de sista bli de första? Elever med matematiksvårigheter som fick undervisning genom arbetssättet "Hot Math" samtidigt i klassen och i smågrupper fick betydligt bättre på uppföljande test än elever utan matematiksvårigheter som endast deltog i vanlig matematikundervisning. Motivationshöjande åtgärder i smågruppsundervisningen förklarade i hög grad prestationsökningen, visar en amerikansk undersökning.

I USA har något som kallas "respons-to-instruction", RTI, fått ett stort genomslag under senare år. Något förenklat innebär RTI att alla elever ska erbjudas bästa möjliga undervisning i klassrummet. Elever som riskerar att inte nå lärandemålen ska dessutom, i ett andra steg som komplement, erbjudas ett ökat stöd. Om eleven inte heller då lär sig ska, i ett tredje steg, ett än mer individuellt anpassat stöd erbjudas. Om eleven trots dessa insatser har svårigheter att tillägna sig kunskapsinnehållet kan en diagnos som exempelvis dyslexi övervägas.

RTI har delvis utvecklats eftersom skolan haft svårt att skilja på elever som har inlärningssvårigheter och sådana som får det eftersom skolan inte kan möta deras behov. Man har till exempel kunnat visa att andelen elever som når kriteriet för en dyslexi-diagnos minskar dramatiskt när elevernas lärandemiljö förbättras.

RTI och matematik

Nästan all forskning om RTI har fokuserat läs- och skrivinlärning. Men i en omfattande studie med mer än 1 000 elever i klass 3 genomförd av den amerikanske forskaren Lynn Fuchs och hennes medarbetare prövas effekterna av RTI inom matematikundervisningen. Rättare sagt prövar man effekten av de två första stegen ovan, det vill säga av bästa möjliga undervisning i klassrummet och av ett ökat stöd för elever som har svårigheter att nå målen för matematikundervisningen. Forskargruppen har vidareutvecklat metoden "Hot Math" som i tidigare studier visat sig ha goda effekter.

Deltagarna i studien delades in i två överordnade grupper. I den ena gruppen undervisades eleverna i "Hot Math" och i den andra deltog de i vanlig matematikundervisning. Undervisningsinnehållet som behandlades i de båda grupperna var problemlösning av olika typer. I båda grupperna fick en del av eleverna med matematiksvårigheter ytterligare undervisning i grupper om 2-4 elever. Denna extra undervisning bestod av "Hot Math" samt motivationshöjande åtgärder. Dessa åtgärder syftade bland annat till att öka elevernas uthållighet i arbetet med matematikproblem, något som i tidigare forskning visat sig ha stor betydelse för lärandet.

Systematik och utvärdering viktigt i "Hot Math"

I "Hot Math" blandas olika arbetsformer som helklassundervisning, individuellt arbete och gruppundervisning. Poängen med programmet är att det är mycketsystematiskt upplagt för att eleverna ska tillägna sig förståelse av matematikproblem. Viktigt är också att kontinuerligt utvärdera elevens förståelse. Arbetssättet innebär att elever inte bara får lära sig hur man löser olika grundtyper av matematikproblem utan också hur problemtypen kan varieras på olika sätt. Eleverna som fick "Hot Math" lärde sig alltså känna igen samma problemtyp formulerad på olika sätt. I studien var det tränade forskarassistenter och inte de ordinarie lärarna som undervisade i "Hot Math".

Fyra vanliga typer av matematikproblem som känns igen från den svenska undervisningen användes i studien. Ett exempel är problem som handlar om inköpslistor: José ska köpa ingredienser till bakning. Han behöver 2 kg vetemjöl, 4 ägg och 3 liter mjölk. Vetemjölet kostar 10 kr kilot, äggen 1,50 kr styck och mjölken 8 kr litern. Hur mycket pengar behöver José? Som nämnts undervisades eleverna också i hur olika förändringar i de grundläggande problemtyperna ska hanteras.

De elever som deltog i smågruppsundervisningen i "Hot Math" fick också undervisning i inlärningsstrategier som innefattade motivationshöjande åtgärder. Dessa hade en behavioristisk karaktär som rimmar dåligt med elevsynen i svensk läroplan och i Sveriges skolor. Eleverna fick till exempel poäng för avklarade uppgifter eller om de var involverade i arbetet när en klocka ringde. Om någon elev inte var "on-task" när klockan ringde tappade hela gruppen poäng.

"Hot Math" bättre för alla

Studien genererade förstås en mängd resultat. Viktigt att konstatera är att de elever med matematiksvårigheter som var med om "Hot Math" både i klassrummet och i smågrupp presterade klart bättre på uppföljande test än de elever som deltog i vanlig klassrumsundervisning och fick "Hot Math" endast i smågrupp. Den senare gruppen presterade i sin tur klart bättre än de elever med matematiksvårigheter som bara deltog i vanlig klassrumsundervisning. Skillnaden var liten mellan elever med matematiksvårigheter som deltog i "Hot Math" i klassrummet respektive i smågrupp.

Mycket intressant är jämförelsen mellan de elever med matematiksvårigheter som var med om "Hot Math" både i klassrummet och i smågrupp och de elever som inte uppvisade några matematiksvårigheter när studien inleddes. Faktum är att eleverna i den förra gruppen presterade betydligt bättre i eftertestet än den grupp elever som inte hade matematiksvårigheter och som deltog i vanlig klassrumsundervisning.

De elever som inte uppvisade matematiksvårigheter när studien inleddes och som varit med om "Hot Math" presterade bäst av alla grupper i eftertestet och betydligt bättre än motsvarande elever i kontrollgruppen. Sammanfattningsvis visar studien goda effekter för "Hot Math" både i klassrummet och som stödåtgärd.

Viktiga frågor

Studien väcker en mängd viktiga frågor varav endast fyra ska nämnas här.

  • För det första illustrerar studien pedagogikens möjligheter och resultatet kan tyckas stå i viss kontrast till studier som visar att skolan har betydligt mindre betydelse än begåvning.
  • För det andra illustrerar studien problem med att generalisera resultat från ett skolsystem till ett annat. Det är tämligen uppenbart att elevsynen i studien knappast är förenlig med den aktiva och ansvarsfulla elev som förutsätts i den svenska läroplanen.
  • För det tredje är det förvånande att RTI-forskningen haft så pass litet genomslag i Sverige.
  • För det fjärde är värt att notera att arbetssättet endast utvärderades vad gäller elevernas lärande och inte gentemot skolans övriga mål.

Referenser

Fuchs, L., Fuchs, D., Cradock, C., Hollenbeck, K. & Hamlett, C. (2008) Effects of small-group tutoring on at-risk students´ math problem solving: Are two tiers of prevention better than one? Journal of Educational Psychology, 100(3), 491-409.

Publicerat onsdag 19 oktober 2011 Granskat tisdag 29 mars 2016