Aktiv läsning ger särskoleelever redskap

Det finns idag mycket forskning som visar att arbetssätt som fokuserar på att elever ska tillägna sig strategier för att bättre kunna förstå texter ofta ger mycket goda resultat.

Det är intressant eftersom skolan ofta inte arbetar på ett tydligt och målmedvetet sätt med undervisning som ska hjälpa barn och elever att lära sig hur de ska läsa texter av olika slag så att de förstår innehållet. Denna kritik gäller förmodligen i minst lika hög grad för särskolan. Samtidigt finns det lite forskning om hur man kan arbeta med textförståelse i särskolan.

Därför är artikeln "The efficacy of reciprocal teaching teaching in fostering the reading literacy of students with intellectual disabilities" intressant. Forskarnas syfte är att undersöka ett arbetssätt som kan användas för att förbättra textförståelsen för särskolans elever.

"Reciprocal teaching"

Det arbetssätt som undersöks är "reciprocal teaching", vilket är ett av flera som visat sig kunna förbättra läsförståelse i olika undersökningar. Det går i korthet ut på att elever ska förbättra sin egen läsförståelse genom att lära sig a) ställa frågor till texten, b) summera vad man läst, c) förtydliga svåra ord och d) göra förutsägelser om vad som kommer att hända i texten.

Man strävar efter en aktiv läsning där eleven får redskap till att både övervaka sin egen förståelse och till att förbättra den. "Reciprocal teaching" innebär att strategier lärs ut av en lärare till en grupp elever för att eleverna så småningom ska ta över ett större ansvar för aktiviteterna.

Texterna lästes högt

I studien tog 35 elever med intellektuell funktionsnedsättning i grupper om cirka fyra elever del av arbetssättet under 24 lektioner. Elevernas ålder varierade från 15 till 21 år.

Eftersom eleverna inte hade tillräckligt goda avkodningsfärdigheter lästes texterna högt för dem. De jämfördes med en kontrollgrupp som fick ta del av mer traditionell läsundervisning vilken var individuellt orienterad och där övervakningen av den egna förståelsen inte fokuserades i lika hög grad. Deltagarna hade fördelats slumpmässigt på de båda grupperna. I ett för-test kunde också konstateras att grupperna låg lika när det gäller förmågan att förstå texter.

Mer effektiva strategier

Vilket blev då resultatet av jämförelsen? De elever som tog del av "reciprocal teaching" presterade mycket bättre på de läsförståelsetest som gavs efteråt och visade sig också ha mer effektiva strategier.

Eleverna i kontrollgruppen hade bara förbättrat sin läsförståelse ytterst marginellt. Författarna drar följande slutsats: "Dessa resultat utmanar den vanliga föreställningen att mer avancerade läs- och skrivfärdigheter är en medfödd omöjlighet för personer som definieras ha en intellektuell funktionsnedsättning". Genom att gå runt avkodningssvårigheterna kunde läsförståelsen i stället fokuseras. Som ofta är fallet visade sig ett arbetssätt som visat goda resultat generellt också fungera för elever med funktionsnedsättning.

Publicerat fredag 16 september 2011 Granskat tisdag 29 mars 2016