Illustrationen visar två flickor som klättrar i ett klätterställ.

Forskningsutblick: Samarbete över yrkesgränser för att stötta barn med autismspektrumdiagnos

I denna studie undersöker Ingrid Olsson och Lise Roll-Pettersson hur samarbeten mellan förskola, habilitering och föräldrar ser ut i arbetet med barn med autismspektrumdiagnos. De kommer fram till att ett välfungerande samarbete mellan olika yrkesgrupper är positivt för de stödinsatser som ges barn med autismspektrumdiagnos.

I tidigare studier har forskarna haft som utgångspunkt att bygga en bro mellan praktik och forskning om barn med autismspektrumdiagnos. De presenterar nu en modell som fokuserar på möjligheter och hinder för samarbete mellan förskola, habilitering och föräldrar.

Det här handlar forskningen om

Forskarna har utgått från den didaktiska triangeln, vilken beskriver tre hörnstenar som kan användas för att reflektera kring undervisning. De tre hörnstenarna är barnet, pedagogen och innehållet. Med den didaktiska triangeln som utgångspunkt har de fördjupat kunskapen om vilka möjligheter och hinder som finns för förskolor att arbeta med mångsidiga insatser för barn med autismspektrumdiagnos. De mångsidiga insatserna i denna studie gick övergripande ut på att personal och föräldrar arbetar intensivt med barnet enligt en individuellt anpassad planering. Arbetet har en grund i tillämpad beteendeanalys. Samarbete mellan förskola, habilitering och föräldrar har visat sig vara centralt när barn med autismspektrumdiagnos ges mångsidiga insatser.

Så här gjorde forskarna

Under ett års tid genomförde forskarna en kvalitativ fallstudie, där de följde två 5-åriga pojkar med autismspektrumdiagnos på två olika kommunala förskolor, som redan innan studien genomfördes gavs mångsidiga insatser.

Olika sorters material samlades in, och denna artikel bygger på observationer vid förskolor och habilitering samt på intervjuer med pedagoger, habiliteringspersonal, specialpedagoger, personal som arbetar centralt inom kommuner och föräldrar. Materialet har sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys.

Det här kom forskarna fram till

Med utgångspunkt i den didaktiska triangeln tog forskarna fram en ny modell över viktiga aspekter att tänka på vid samarbetet mellan förskolor, habiliteringar och föräldrar. Genom modellen tydliggörs dessutom vikten av att pedagoger har kompetens om autism, positiva attityder och tillgång till samverkan.

Pedagogerna tog fram arbetssätt och mål för barnen tillsammans med föräldrar och handledare inom mångsidiga insatser; det pedagogiska innehållet i förskolorna för dessa barn påverkades mycket av samarbeten mellan bland annat förskolor och habiliteringar. Studien visar också att det är viktigt med flexibilitet vad gäller platsen där aktiviteter som handledning äger rum.

Så kan du förstå och använda forskningen

Resultatet stödjer att pedagoger i förskolor behöver kunskap om olika arbetssätt, samt möjlighet till både handledning och uppföljning av dessa. Att samarbeta med andra yrkesgrupper kan bidra till det. Resultatet stödjer också att både föräldrar och andra yrkesgrupper behöver ta aktiv del av den kunskap som finns hos förskolans personal.

Artikeln synliggör olika aspekter att ta hänsyn till när nya arbetssätt ska börja användas i förskolor. Den kunskap som tas fram i artikeln kan användas för att bygga upp och underlätta samverkan mellan olika yrkesgrupper kring barn med autismspektrumdiagnos. Resultatet visar hur den didaktiska triangeln kan användas för att öka möjligheten för barn med autismspektrumdiagnos att lära sig och att bli mer inkluderade i aktiviteter som sker på förskolan.               

Mer information om artikeln:

Titel: A didactic perspective on negotiations and collaborations between different actors within the Swedish support system: children with autism spectrum disorders included in community-based preschool settings.

Tidskrift: Journal of Studies in Educational Policy, 2020, 6:1, 58-68.

Författare: Ingrid Olsson, Uppsala universitet och Lise-Roll Pettersson, Stockholms universitet. För mer information kontakta Ingrid Olsson.

Länk till artikel:  https://doi.org/10.1080/20020317.2020.1711561

Publicerat fredag 22 januari 2021