
Framgångsfaktorer i vuxenutbildning för unga vuxna med högfungerande autism
I en ny FoU-skrift från Specialpedagogiska skolmyndigheten presenterar forskarna Martin Hugo och Joel Hedegaard de anpassningar och flexibla lösningar som personer med högfungerande autism gynnas av i eftergymnasial utbildning.
I FoU-skriften "Unga vuxna med högfungerande autism – när utbildningen även behöver ge sociala förutsättningar" skriver forskarna om anpassningar i utbildning och sociala förutsättningar för en grupp unga vuxna, 18–30 år, med diagnos inom autismspektrumtillstånd.
Författarna belyser hur goda lärandemiljöer ser ut när dessa studenter upplever sig förstådda och delaktiga i en skolkontext där undervisningen är anpassad för dem så att de kan uppleva meningsfullhet i sitt lärande. De har studerat fyra särskilt anpassade utbildningar för unga vuxna med högfungerande autism, varav en IT-utbildning och tre folkhögskolelinjer.
Situationen för personer med olika funktionsnedsättningar har inom flera områden försämrats i Sverige under 2000-talet. En utsatt grupp är personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ofta har svårt att klara sin skolgång och att få och behålla ett arbete. Svårigheterna i skolan beror ofta på bristande anpassningar och ett socialt utanförskap där de inte upplever sig förstådda av omgivningen.
Resultat: Vad utmärker goda lärandemiljöer?
- Att deltagarna upplever sig förstådda i tillitsfulla relationer samt känner sig trygga och delaktiga är en utmärkande del i lärmiljön.
- Att det finns tydliga mål, strukturer och instruktioner som skapar en kontinuitet i undervisningen.
- Att det finns en förutsägbarhet samt att det finns möjlighet att arbeta ostört och i egen takt i små undervisningsgrupper.
- Att deltagarna kan avsluta ett arbete innan något nytt påbörjas.
- Att individuella studieplaner används för att göra nödvändiga anpassningar.
- Att det finns bra socialpedagogiskt stöd utanför klassrummen är betydelsefullt för att skapa förutsättningar för undervisning.
- Att lärarna sätter deltagarnas behov av stöd och anpassningar före sitt ämne.
De framgångsfaktorer som lyfts fram i rapporten kan ge inblick i vilka typer av anpassningar och flexibla lösningar som personer med högfungerande autism gynnas av i eftergymnasial utbildning.
Det här funkar bra för unga vuxna som har hög-fungerande autism
Specialpedagogiska skolmyndigheten
har gett ut en ny skrift om autism.
Den handlar om unga vuxna
med högfungerande autism
som läser vidare efter gymnasiet.
Det finns anpassningar som funkar bra.
I skriften kan du lära dig mer om det.
Det är två forskare
som har skrivit rapporten.
De heter Martin Hugo och Joel Hedegaard.
Skriften heter
Unga vuxna med högfungerande autism –
när utbildningen även behöver ge
sociala förutsättningar
Med unga vuxna menar forskarna
personer som är mellan 18 och 30 år gamla.
Och det handlar alltså om personer
med diagnos inom autism-spektrum-tillstånd.
Du ser på rapportens namn
att forskarna menar att
kunskaper inte är det enda viktiga.
De här studenterna behöver också
en lärande-miljö som är bra för just dem.
Men vad är en bra lärandemiljö?
I rapporten berättar författarna det.
Du som jobbar i skolan
behöver anpassa miljön och undervisningen
till de här studenternas behov.
Så vad behöver studenterna?
De behöver känna sig
förstådda och delaktiga.
De behöver uppleva att
det är bra att plugga.
Så här gjorde forskarna
Forskarna har studerat fyra utbildningar
som är särskilt anpassade.
Det är en IT-utbildning
och tre folk-hög-skole-linjer.
Därför är det viktigt
att forska om funktions-nedsättningar
Det har blivit sämre för
personer med olika funktionsnedsättningar
i Sverige under 2000-talet.
Allt var inte bättre förr
men inom flera områden
har det faktiskt blivit sämre.
En utsatt grupp är just personer med NPF.
Alltså neuro-psykiatriska funktions-nedsättningar.
Personer med NPF har ofta svårt
att klara sin skol-gång.
Många har också svårt
att få ett arbete.
Det är inte heller så lätt för dem
att behålla det arbete de har fått.
Men varför är det så?
Svårigheterna i skolan
beror ofta på att de
inte har fått så bra anpassningar.
De känner sig ofta utanför också.
De upplever att andra inte förstår dem.
Det här kom forskarna fram till
Forskarna ville alltså veta
hur en bra lärande-miljö ska vara
för studenter med autism.
Här kan du läsa deras resultat.
Det är viktigt att studenterna känner
att andra förstår dem
För att det här ska lyckas
behöver relationerna vara bra.
De behöver kunna lita på andra,
känna tillit.
De behöver också känna sig
trygga och delaktiga.
Det måste vara tydligt
Det är viktigt att det finns tydliga mål
i undervisningen.
Det måste finnas tydliga strukturer.
Du som är lärare behöver ge
tydliga instruktioner.
Förklara tydligt!
Då känns det som att
utbildningen hänger ihop
på ett tydligare sätt.
De behöver få jobba i fred
Det är viktigt att studenterna
får möjlighet att
arbeta o-stört.
De behöver få studera i egen takt.
Små undervisnings-grupper är bra.
Det är också viktigt att studenterna vet
vad de ska göra under dagen,
till exempel.
Gör en sak åt gången
Låt studenterna få göra klart
innan de ska börja på något nytt.
Använd individuella studie-planer
Studenter är olika
med olika behov.
Anpassa så att det passar varje person.
Se till att det finns stöd
utanför klass-rummen också
Det är viktigt att studenterna trivs.
Annars blir det svårt att lyckas.
Det är alltså viktigt att
det finns bra social-pedagogiskt stöd
i skolan.
Kom ihåg att studenternas behov
är det viktigaste
Du som är lärare
behöver tänka på att
ditt ämne inte är det viktigaste här.
Studenternas behöver
stöd och anpassningar.
Det är ännu viktigare för deras fram-tid.