Bilden visar en illustration av en skolklass under en lektion.

Forskningsutblick: Föräldrars perspektiv på skolsituationen för barn och unga med autism

I denna studie undersöker Lotta Andersson hur föräldrar till barn med autismspektrumtillstånd uppfattar sitt barns skolfrånvaro i förhållande till måluppfyllelse, utmaningar, krav och hinder i undervisningen.

Studien visar på att frånvaron för denna elevgrupp är högre, speciellt för de elever som går i reguljär grundskola i jämförelse med särskola. Det i sin tur påverkar betygen. Studien lyfter också skillnader mellan pojkar och flickor, både vad gäller frånvaro och tillgång till olika typer av studiestöd.

Det här handlar forskningen om

Vartannat år sänder Autism & Aspergerförbundet ut en skolenkät till sina medlemmar, för att undersöka både närvaro och trivsel. I studien undersöks korrelationer mellan skolfrånvaro, betyg och skolformer samt vilka orsaker till frånvaro som finns för elevgruppen. Det undersöks också om det finns samband mellan pojkar och flickor och uppnådda godkända betyg, samt vilket stöd som ges i undervisningen.

Så här gjorde forskaren

Denna studie är baserad på det material som samlades in från 2016 års skolenkät från Autism- och Aspergerförbundet. Målgruppen var föräldrar med barn i åldrarna 6–21 år, vilka gick obligatorisk eller frivillig skolform och som hade ett diagnostiserat autismspektrumtillstånd. En webenkät skickades ut till medlemmar som stämde överens med målgruppen. Totalt 1799 föräldrar besvarade enkäten.

Det här kom forskaren fram till

Majoriteten av barnen, 75,3 procent, gick i grund- eller gymnasieskolan. Endast 18,2 procent av eleverna hade sin undervisning i grundsär- eller gymnasiesärskolan. Övriga elever gick exempelvis i resursskolor, hade individuell undervisning eller anpassad studiegång.

Betyg

Resultaten i studien anger att drygt hälften av eleverna uppnådde godkända betyg i kärnämnen, det vill säga svenska, engelska och matematik. Pojkar och flickor skilde sig inte åt i detta avseende, men det är slående att en så stor andel elever inte uppnådde godkända betyg. Grundsär- och gymnasiesärskolor var de skolformer där sannolikheten för att inte nå godkänt var högst. En möjlig förklaring till detta konstaterande är att betyg inte ges på samma sätt i dessa skolformer jämfört med reguljär grund- eller gymnasieskola. Dels används inte alla betygssteg, dels ges betyg oftast efter begäran. Det finns heller ingen betygsstatistik för elever inom grund- och gymnasiesärskolan.

Frånvaro

De aktuella resultaten tyder på att skofrånvaron bland elever med autismspektrumdiagnos i grundskolan är relativt hög och ökar när eleverna börjar gymnasieskolan. Skolfrånvaron var däremot betydligt högre för elever som går i grundskolan eller gymnasiet än för elever i särskolan. Resultaten visar en könsskillnad, där flickor med autism uppvisade högre frånvaro av andra skäl än sjukdom än pojkar med samma diagnos.

Av analysen framkom att flickor uppvisade signifikant mer kort frånvaro av andra skäl än sjukdom jämfört med pojkar. Föräldrarna uppgav att det vanligaste skälet till deras barns frånvaro var brist på autismkompetens, bristande anpassning av skolmiljön och stöd i direkta inlärningssituationer och sociala situationer. Mobbning nämndes i begränsad utsträckning som orsak till frånvaro.

Stöd och trivsel

Föräldrarna betonade att anpassad pedagogik, exempelvis förtydligande scheman och muntliga tentor, hjälpmedel eller annan utrustning och stöd från speciallärare var de stödformer som gynnade deras barn mest. Studien visar dock på att pojkar i högre grad än flickor fick olika former av stöd i skolan. Dock ingår betydligt fler pojkar än flickor i studien.

Studien visar på att föräldrar skattar pojkars trivsel i skolan högre än för flickor. Den övergripande analysen av trivsel och stöd tyder dock på att barnen i allmänhet trivdes i skolan och att utbildningsstödet var bra, men elever med autismspektrumtillstånd trivdes bättre i särskolan jämfört med reguljära grund- och gymnasieskolor.

Så här kan du förstå och använda forskningen

Ett centralt resultat är att drygt 50 procent av eleverna i grund- och gymnasieskolan inte uppnådde godkända betyg i kärnämnen. De aktuella resultaten stärker också uppfattningen att det för närvarande saknas kunskap om autism och hur undervisningen kan organiseras bäst för att tillgodose behoven hos elever med autismspektrumdiagnos. Eftersom stödet till pojkar och flickor tycktes skilja sig åt är det särskilt viktigt att uppmärksamma studiesituationen för flickor med autismspektrumtillstånd.

Resultaten av den aktuella studien tyder på att flickor kan vara särskilt sårbara och potentiellt leda till skolfrånvaro, åtminstone för kortare tidsperioder. Skolsituationen och det psykiska välmåendet hos flickor kräver därför särskild uppmärksamhet. Trots att studien påvisar flera negativa särdrag i skolan för elever med autismspektrumdiagnos, liksom skillnader mellan pojkar och flickor, visar resultatet, enligt föräldrarnas uppfattning, att skolan i allmänhet fungerar för de flesta elever både vad gäller pedagogiskt stöd och trivsel, dock var trivseln högre i särskola än i reguljära skolformer.

Mer information om artikeln

Titel: Schooling for Pupils with Autism Spectrum Disorder: Parents’ Perspectives

Tidskrift: Journal of Autism and Developmental Disorders (2020), 50, s.  4356–4366

Författare: Lotta Andersson, Malmö universitet, för mer information kontakta Lotta Andersson: lotta.anderson@mau.se

Länk till artikel: https://doi.org/10.1007/s10803-020-04496-2

Publicerat torsdag 11 mars 2021