
Forskningsutblick: Föräldrars perspektiv på skolsituationen för barn och unga med autism
I denna studie undersöker Lotta Andersson hur föräldrar till barn med autismspektrumtillstånd uppfattar sitt barns skolfrånvaro i förhållande till måluppfyllelse, utmaningar, krav och hinder i undervisningen.
Studien visar på att frånvaron för denna elevgrupp är högre, speciellt för de elever som går i reguljär grundskola i jämförelse med särskola. Det i sin tur påverkar betygen. Studien lyfter också skillnader mellan pojkar och flickor, både vad gäller frånvaro och tillgång till olika typer av studiestöd.
Det här handlar forskningen om
Vartannat år sänder Autism & Aspergerförbundet ut en skolenkät till sina medlemmar, för att undersöka både närvaro och trivsel. I studien undersöks korrelationer mellan skolfrånvaro, betyg och skolformer samt vilka orsaker till frånvaro som finns för elevgruppen. Det undersöks också om det finns samband mellan pojkar och flickor och uppnådda godkända betyg, samt vilket stöd som ges i undervisningen.
Så här gjorde forskaren
Denna studie är baserad på det material som samlades in från 2016 års skolenkät från Autism- och Aspergerförbundet. Målgruppen var föräldrar med barn i åldrarna 6–21 år, vilka gick obligatorisk eller frivillig skolform och som hade ett diagnostiserat autismspektrumtillstånd. En webenkät skickades ut till medlemmar som stämde överens med målgruppen. Totalt 1799 föräldrar besvarade enkäten.
Det här kom forskaren fram till
Majoriteten av barnen, 75,3 procent, gick i grund- eller gymnasieskolan. Endast 18,2 procent av eleverna hade sin undervisning i grundsär- eller gymnasiesärskolan. Övriga elever gick exempelvis i resursskolor, hade individuell undervisning eller anpassad studiegång.
Betyg
Resultaten i studien anger att drygt hälften av eleverna uppnådde godkända betyg i kärnämnen, det vill säga svenska, engelska och matematik. Pojkar och flickor skilde sig inte åt i detta avseende, men det är slående att en så stor andel elever inte uppnådde godkända betyg. Grundsär- och gymnasiesärskolor var de skolformer där sannolikheten för att inte nå godkänt var högst. En möjlig förklaring till detta konstaterande är att betyg inte ges på samma sätt i dessa skolformer jämfört med reguljär grund- eller gymnasieskola. Dels används inte alla betygssteg, dels ges betyg oftast efter begäran. Det finns heller ingen betygsstatistik för elever inom grund- och gymnasiesärskolan.
Frånvaro
De aktuella resultaten tyder på att skofrånvaron bland elever med autismspektrumdiagnos i grundskolan är relativt hög och ökar när eleverna börjar gymnasieskolan. Skolfrånvaron var däremot betydligt högre för elever som går i grundskolan eller gymnasiet än för elever i särskolan. Resultaten visar en könsskillnad, där flickor med autism uppvisade högre frånvaro av andra skäl än sjukdom än pojkar med samma diagnos.
Av analysen framkom att flickor uppvisade signifikant mer kort frånvaro av andra skäl än sjukdom jämfört med pojkar. Föräldrarna uppgav att det vanligaste skälet till deras barns frånvaro var brist på autismkompetens, bristande anpassning av skolmiljön och stöd i direkta inlärningssituationer och sociala situationer. Mobbning nämndes i begränsad utsträckning som orsak till frånvaro.
Stöd och trivsel
Föräldrarna betonade att anpassad pedagogik, exempelvis förtydligande scheman och muntliga tentor, hjälpmedel eller annan utrustning och stöd från speciallärare var de stödformer som gynnade deras barn mest. Studien visar dock på att pojkar i högre grad än flickor fick olika former av stöd i skolan. Dock ingår betydligt fler pojkar än flickor i studien.
Studien visar på att föräldrar skattar pojkars trivsel i skolan högre än för flickor. Den övergripande analysen av trivsel och stöd tyder dock på att barnen i allmänhet trivdes i skolan och att utbildningsstödet var bra, men elever med autismspektrumtillstånd trivdes bättre i särskolan jämfört med reguljära grund- och gymnasieskolor.
Så här kan du förstå och använda forskningen
Ett centralt resultat är att drygt 50 procent av eleverna i grund- och gymnasieskolan inte uppnådde godkända betyg i kärnämnen. De aktuella resultaten stärker också uppfattningen att det för närvarande saknas kunskap om autism och hur undervisningen kan organiseras bäst för att tillgodose behoven hos elever med autismspektrumdiagnos. Eftersom stödet till pojkar och flickor tycktes skilja sig åt är det särskilt viktigt att uppmärksamma studiesituationen för flickor med autismspektrumtillstånd.
Resultaten av den aktuella studien tyder på att flickor kan vara särskilt sårbara och potentiellt leda till skolfrånvaro, åtminstone för kortare tidsperioder. Skolsituationen och det psykiska välmåendet hos flickor kräver därför särskild uppmärksamhet. Trots att studien påvisar flera negativa särdrag i skolan för elever med autismspektrumdiagnos, liksom skillnader mellan pojkar och flickor, visar resultatet, enligt föräldrarnas uppfattning, att skolan i allmänhet fungerar för de flesta elever både vad gäller pedagogiskt stöd och trivsel, dock var trivseln högre i särskola än i reguljära skolformer.
Mer information om artikeln
Titel: Schooling for Pupils with Autism Spectrum Disorder: Parents’ Perspectives
Tidskrift: Journal of Autism and Developmental Disorders (2020), 50, s. 4356–4366
Författare: Lotta Andersson, Malmö universitet, för mer information kontakta Lotta Andersson: lotta.anderson@mau.se
Länk till artikel: https://doi.org/10.1007/s10803-020-04496-2
Så ser föräldrar på skol-situationen för barn och unga med autism
Lotta Andersson forskar vid Malmö universitet.
Hon har undersökt hur föräldrar ser på
sitt barns från-varo från skolan.
Barnen har ett autism-spektrum-tillstånd.
Varför är barnen borta från skolan ibland?
Hur är det med utmaningar och krav?
Finns det hinder i undervisningen?
Och når barnen målen i skolan?
Studien visar att de här eleverna är
borta från skolan oftare än andra.
Det är också vanligare att de som
går i grund-skolan är hemma mer
än de som går i sär-skolan.
Det är inte bra för betygen.
Det finns också skillnader mellan pojkar och flickor.
Flickor har mer frånvaro än pojkar.
Och pojkar får mer stöd än flickor.
Det här handlar forskningen om
Autism- och Asperger-förbundet skickar ut
en skol-enkät till sina medlemmar vartannat år.
Det är för att undersöka närvaro och
om eleverna trivs i skolan.
Lotta Andersson har använt enkäterna
i sin forskning.
Lotta undersöker samband mellan
frånvaro från skolan och betyg.
Är det olika i olika skol-former?
Varför stannar eleverna hemma?
Och är det olika mellan flickor och pojkar?
Lotta undersöker också om eleverna får
stöd i skolan.
Så här gjorde forskaren
Lotta använde frågor och svar från
Autism- och Aspergerförbundets skolenkät.
Den var från år 2016.
De som svarade var föräldrar
till barn som var 6 till 21 år gamla.
Barnen gick i olika skolformer.
De hade alla diagnosen autism-spektrumtillstånd.
1799 föräldrar svarade på frågorna.
Det här kom forskaren fram till
De allra flesta eleverna i studien
gick i grundskola eller på gymnasiet.
Det var 75 procent av dem.
Bara 18 procent gick i grund-sär- eller
gymnasie-särskola.
Resten fick undervisning på annat sätt.
Det kunde vara i resurs-skolor.
En del hade individuell undervisning.
Andra hade anpassad skol-gång.
Betyg
Bara lite mer än hälften av eleverna
fick godkänt i kärn-ämnen.
Kärnämnen = svenska, engelska, matematik.
Det var samma för pojkar och flickor.
Men man blir förvånad över att
det var så många som inte gick godkänt.
Det var vanligast att inte bli godkänd
i grundsär- och gymnasie-särskolor.
Det kan bero på att lärarna där
ger betyg på ett annat sätt.
De använder inte alla betygs-steg.
Och de ger oftast betyg när någon ber om det.
Det finns heller ingen statistik över betyg
för elever i grundsär- och gymnasie-särskolan.
Frånvaro
Elever med autismspektrumdiagnos i grundskolan
har ganska mycket frånvaro.
När de börjar på gymnasiet är de
borta från skolan ännu mer.
Elever som går i särskola är inte alls
borta från skolan lika ofta.
Resultaten visar att det finns en skillnad
mellan flickor och pojkar.
Flickor med autism stannade oftare hemma
utan att de var sjuka.
De hade också mycket mer kort frånvaro
än pojkar med autism.
Varför stannar eleverna hemma
när de inte är sjuka?
Det vanligaste skälet var att
skolan inte hade kunskap om autism.
Det sa föräldrarna.
Skolan var inte anpassad till eleverna.
Det fanns inte tillräckligt stöd vid studier
och tillsammans med andra.
Ibland kunde det även handla om mobbning.
Stöd och trivsel
De här stöd-formerna tyckte föräldrarna
är bäst för deras barn:
- anpassad pedagogik.
- tydliga scheman.
- muntliga prov.
- hjälp-medel eller annan utrustning.
- stöd från special-lärare.
Studien visar att pojkar fick mer stöd än flickor.
De fick fler olika former av stöd.
Men det var många fler pojkar än flickor i studien.
Föräldrar till pojkar trodde oftare att
deras barn trivdes bra i skolan.
Föräldrar till flickor trodde ofta att
flickorna inte trivdes så bra.
Men i allmänhet verkade eleverna
trivas i skolan.
Stödet i undervisningen var bra,
tyckte de flesta.
En intressant sak är däremot det här:
Elever i särskolan med autismspektrumtillstånd
trivdes bättre i skolan än de som gick
i grundskolan och på gymnasiet.
Så här kan du använda studien
och förstå den
Hälften av eleverna med autismspektrumdiagnoser
i grundskolan och gymnasiet
fick inte godkänt i kärnämnena.
Skolorna måste därför bli bättre på autism.
Hur kan vi göra för att hjälpa de här eleverna?
Hur kan vi organisera undervisningen?
Vad behöver eleverna?
Stödet till pojkar och flickor är olika.
Flickor behöver få mer stöd, visar studien.
Håll därför extra koll på hur det går för
flickor med autism.
Studien visar också att flickor
kan ha det särskilt svårt.
Det kan leda till att de stannar hemma,
åtminstone i kortare perioder.
Håll därför också koll på att
flickorna mår bra psykiskt.
Allt är alltså inte bra i skolan
för elever med autismspektrumdiagnos.
Men föräldrarna tycker ändå att
skolan i allmänhet funkar bra.
Så är det för de flesta elever.
Och det gäller både hur de trivs och
stöd i undervisningen.
Läs hela artikeln
Om forskaren
Lotta Andersson
Malmö universitet.
För mer information
Kontakta Lotta Andersson