Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhdstress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd. Det går också att se skillnader mellan könen, där flickor skattar högre upplevd stress än pojkar.

Det här handlar forskningen om

Adhd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med symtom på ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Adhd kan påverka flera viktiga områden i ett barns liv negativt, inklusive skolresultat och kamratrelationer. Det är troligt att unga med adhd i högre grad än jämnåriga utsätts för negativa livshändelser i livet och därmed även upplever en hög grad av stress. Tidigare studier har framförallt fokuserat på vuxna med adhd eller föräldrar till barn med adhd varför det saknas kunskap om hur barn och ungdomar själva upplever stress i vardagen. 

Så här gjorde forskarna

Denna sammanfattning berör tre olika vetenskapliga artiklar. Den första artikeln analyserade kvantitativa data där självskattad upplevd stress hos barn och ungdomar mellan 11–17 år med adhd jämfördes med jämnåriga utan adhd. I den andra artikeln jämfördes skattad stress med symtomskattningar från lärare och föräldrar. I den tredje gjordes en kvalitativ analys där 20 ungdomar mellan 15–18 år med adhd djupintervjuades om sina upplevelser av stress. 

Det här kom forskarna fram till

Barn och ungdomar med adhd skattade högre upplevd stress än jämnåriga utan adhd. Hos de utan adhd ökade upplevd stress med åldern, medan hos barn med adhd var den hög redan från ung ålder. Framförallt flickor med adhd skattade hög upplevd stress, där de bland annat skattade en högre press över inre krav, av att inte ha tillräckligt med tid och av hjälplöshet jämfört med pojkar med adhd. 

Upplevd stress var associerat med lägre lärarskattad hyperaktivitet, ett resultat som möjligen kan vara ett uttryck för att dessa symtom inte fångas upp av lärare. Överlag fanns det en könsskillnad i skattade adhd-symtom där lärares skattningar av flickor, men inte av pojkar, var lägre än föräldrarnas skattningar. 

I intervjuerna framkom att ungdomarna kopplade samman stress med en känsla av hjälplöshet, med ökad ohälsa och ångest. Skolan, adhd-symtom, icke-förutsägbara situationer och relationsproblem upplevdes som särskilt stressande. Att ta hjälp av andra, att vara accepterande mot sig själv och att försöka planera framåt sågs som hjälpfulla strategier.

Så här kan du förstå och använda forskningen

Upplevd stress är vanligt förekommande redan tidigt hos barn med adhd. Stress var ofta svårt att särskilja från adhd-symtom och kan möjligen öka risk för framtida ångest och nedstämdhet. Då skolan lyftes som en drivande faktor bakom stress bör anpassningar för barn och unga med adhd i skolmiljö diskuteras vidare. Mer kunskap om adhd, om samsjuklighet och stresshantering kan vara värdefullt. Vidare kan utbildning ges direkt till unga med adhd i syfte att hjälpa dem att acceptera sig själva och att hitta strategier för att bättre hantera problem i vardagen, bland annat genom att ta hjälp av vuxna nära dem. 

Mer information om artiklarna:

Titel: The Pressure-Activation-Stress scale in relation to ADHD and cortisol
Tidskrift: European Child and Adolescent Psychiatry (2015), 24:2, s. 153-161
Författare: Johan Isaksson, Kent W Nilsson och Frank Lindblad, Uppsala universitet

Titel: Unseen and stressed? Gender differences in parent and teacher ratings of ADHD symptoms and associations with perceived stress in children with ADHD
Tidskrift: Journal of Attention Disorders (2020), 24:11, s. 1565–1569
Författare: Johan Isaksson, Vladislav Ruchkin och Frank Lindblad, Uppsala universitet

Titel: How do adolescents with ADHD perceive and experience stress? An interview study.
Tidskrift: Nordic Journal of Psychiatry (2020), 74:2, s. 123-130
Författare: Caisa Öster, Mia Ramklint, Jenny Meyer och Johan Isaksson, Uppsala universitet

För mer information, kontakta Johan Isaksson: Johan.Isaksson@neuro.uu.se 

 

Publicerat måndag 6 september 2021