Forskningsutblick: Strävan mot en inkluderande skolmåltid

Det är vanligt med utmaningar i skolmatsalen när det gäller logistik, fysisk- och psykosocial miljö. I ett forskningsprojekt valde de medverkande skolorna helt olika strategier för att hantera problemen. Skolornas strategier bestod både av lösningar riktade till alla elever på skolan och till specifika elevgrupper, ofta med funktionsnedsättningar. 

Det här handlar forskningen om

Skolmaten står för en stor del av barns dagliga näringsintag och påverkar både barns hälsa och lärande i skolan. Trots pedagogiska luncher och god kvalitet på skolmaten finns det barn som äter väldigt lite eller inget alls. Anledningar till det är att den fysiska och psykosociala miljön i skolmatsalen upplevs som otrygg och konfliktfylld med hög ljudvolym, stress och trängsel. En sådan situation är utmanande för alla, men särskilt för elever som är känsliga för starka sinnesintryck. 

Skolors organiserande av skolmåltiden kan få stora konsekvenser för elevers välbefinnande, ätande och lärande. Skolmåltiden omfattar viktiga specialpedagogiska aspekter av inkludering.

Så här gjorde forskarna

Forskningen bygger på 31 halvstrukturerade intervjuer med skolpersonal från tre kommunala grundskolor. Yrkesgrupper som intervjuades var lärare, specialpedagoger, skolsköterskor, skolkuratorer, pedagogiska resurser, lärare i fritidshem och måltidspersonal. 

De medverkande skolorna skiljer sig åt när det gäller storlek, geografiskt läge och lokaler som används för servering av skollunch. Storstadsskolan är en stor F-6 skola som ligger centralt belägen i en stor stad, med en gemensam matsal förlagd i en egen nyrenoverad byggnad. Landsbygdsskolan är en mindre F-6 skola i en glesbygdskommun och Småstadsskolan är en liten nystartad F-3 skola som ligger i närheten av en mindre stad. I både Landsbygds- och Småstadsskolan ligger skolmatsalarna i samma nybyggda skolbyggnad som klassrummen.

Det här kom forskarna fram till

Det visade sig att det fanns en stor enighet på skolorna både när det gällde utsatta elevgrupper och svårigheter att organisera skolmåltiden. Särskilt problematisk är logistiken och skolmatsalens fysiska- och psykosociala miljö. Trots enigheten hade skolorna olika strategier för att hantera skolmåltiden och ge likvärdiga förutsättningar för alla elever. 

Storstadsskolans strategi är en individuell lösning för elever i särskild undervisningsgrupp med svårigheter inom autismspektrumet. Istället för att äta mat med sin ordinarie klass kunde dessa elever välja att äta skollunch i en egen, avskild lokal tillsammans med sina lärare. Maten hämtades i matsalen vid en tidpunkt då det var färre elever var där. Eleverna fick också längre lunchrast för att hinna äta i lugn och ro. 

Småstadsskolan hanterade logistiken genom att schemalägga måltiderna. I samband med skollunchen genomfördes en gemensam aktivitet för eleverna. Det kunde till exempel vara ett rörelsepass, en avslappningsstund eller att se på film i skolmatsalen. Rasten var senarelagd för både elever och lärare.

Landsbygdsskolan hade både individuella och gemensamma lösningar. I de lägre årskurserna hade alla elever fasta platser och särskilda bord. Det varierades vid behov. Vissa elever kunde gå i förväg och ta sin mat när det var lugnare i matsalen.

Så kan du förstå och använda forskningen 

Forskningen ger konkreta exempel på hur inkluderande strategier kring måltidssituationen kan utformas och implementeras.   

Det kan vara nödvändigt med individuella lösningar. Men generella förändringar som utgår från behoven hos de elever som har störst svårigheter i skolmåltidssituationen, kan ofta vara fördelaktigt för alla elever.

Mer information om artikeln:

Titel: Strävan mot en inkluderande skolmåltid. Strategier för att ge likvärdiga förutsättningar

Tidskrift: Utbildning & Demokrati (2021), vol 30, nr 1, 23–44. Tema: Hållbar inkludering. En väg till ett hållbart samhälle?

Författare: Sara Frödén & Charlotta Pettersson, Örebro universitet. För mer information kontakta Charlotta Pettersson, charlotta.pettersson@oru.se

Länk till artikeln: https://doi.org/10.48059/uod.v30i1.1550