Illustration av tre personer som sitter vid ett bord. En av dem sitter i rullstol.

Forskningsutblick: Skilda förutsättningar i skolan för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Skiljer sig lärares undervisning och förväntningar åt för elever med intellektuell funktionsnedsättning, beroende på om de går integrerade i grundskola eller i grundsärskola? Enligt en ny studie av forskare på Uppsala universitet och Karlstads universitet finns det skillnader.

Lärare i grundskolan hade högre förväntningar på kunskapsutveckling hos elever med intellektuell funktionsnedsättning i jämförelse med lärare i grundsärskolan. Lärarna i grundsärskola, å andra sidan, uppgav i större utsträckning att de fokuserade på elevers sociala delaktighet och gemenskap i klassrummet.

Det här handlar forskningen om

Utbildningssystem runt om i världen har influerats av idéer om en skola för alla. I Sverige får dock elever med intellektuell funktionsnedsättning fortfarande sin undervisning i särskola, enligt en särskild läroplan. En stor mängd internationella studier visar att elever med funktionsnedsättningar får högre kunskapsresultat i ordinarie undervisning i jämförelse med segregerade undervisningsmiljöer. Men vad är det som kännetecknar dessa två typer av miljöer? Det har denna studie försökt ta reda på, genom att undersöka lärares uppfattningar om sin undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Så här gjorde forskarna

Studien utgör en del av ett större forskningsprojekt ”En särskild skola – undervisning och lärande i särskolan”. En enkät skickades ut till alla lärare i grundsär- och gymnasiesärskolan och ett representativt urval av lärare till elever med intellektuell funktionsnedsättning, integrerade i grundskolan.

Enkäten fokuserade på olika dimensioner i lärares undervisning, som till exempel förväntningar, arbete med delaktighet och gemenskap samt undervisningsaktiviteter. Genom enkätstudien fick forskarna svar från 254 lärare till elever med intellektuell funktionsnedsättning, integrerade i grundskola, och 392 lärare till elever med intellektuell funktionsnedsättning i grundsärskola.

Det här kom forskarna fram till

När de två grupperna lärare jämfördes med hjälp av statistiska analyser, kunde forskarna se tydliga skillnader mellan grupperna. Lärarna i grundskolan uppgav högre förväntningar på elevers kunskapsutveckling än lärarna i grundsärskolan. Lärarna i grundskolan uppskattade, exempelvis, i större utsträckning att eleverna kunde lära sig att argumentera, göra analyser och lösa problem. Lärarna i grundsärskolan, å andra sidan, fokuserade i högre utsträckning på elevers sociala delaktighet och gemenskap än lärare i grundskolan. Enligt lärarna i grundsärskolan fanns det utrymme i undervisningen för att arbeta med att stödja elever i relationer med jämnåriga, och att uppmuntra elever i att fatta gemensamma beslut i klassen i demokratisk anda.

Studien undersökte också skillnader i lärares rapporterade elevcentrerade respektive lärarcentrerade undervisningsaktiviteter. Resultaten visade att lärarna i både grundskolan och i grundsärskolan ägnade uppskattningsvis lika stor andel av sin tid åt båda typer av undervisningsaktiviteter. Lärarna i båda skoltyperna använde klassrumsdialoger och grupparbete, som utgör elevcentrerad undervisning. Lärarna agerade också som modell och erbjöd förklaringar, vilket är kännetecken för en lärarcentrerad undervisning.

Så kan du förstå och använda forskningen

Studiens resultat ska tolkas med försiktighet, då resultaten kan bero på skillnader mellan elever med intellektuell funktionsnedsättning i grundskolan och grundsärskolan, som forskarna inte kunde ta hänsyn till. Dessutom utgörs data av lärares skattningar och inte observationer av lärares undervisning.

Studiens resultat kan ändå fungera som ett underlag för reflektion vid skolplacering av elever med intellektuell funktionsnedsättning som individintegrerade i grundskola eller i grundsärskola. Antalet individintegrerade elever varierar från kommun till kommun, vilket kan tyda på skillnader i hur elever identifieras och hur beslut om placering tas. Dessutom betonar studien vikten av lärares förväntningar på elevers kunskapsutveckling och arbete med att främja elevers sociala delaktighet och gemenskap.

Mer information om artikeln

Titel: Instructional Practices for Pupils with an Intellectual Disability in Mainstream and Special Educational Settings

Tidskrift: International Journal of Disability, Development and Education (2020), 67:2, s. 151-166

Författare: Nina Klang, Uppsala universitet, Kerstin Göransson, Karlstads universitet, Gunilla Lindqvist, Uppsala universitet, Claes Nilholm, Uppsala universitet, Susanne Hansson, Karlstads universitet, Karin Bengtsson, Karlstads universitet. För mer information kontakta Nina Klang: nina.klang@edu.uu.se

Länk till artikel: https://doi.org/10.1080/1034912X.2019.1679724

Elever som har en intellektuell funktions-nedsättning får olika förutsättningar i skolan

Några forskare har undersökt hur

elever med IF har det i skolan.

IF = intellektuell funktionsnedsättning.

Hur undervisar deras lärare?

Vad har lärarna för förväntningar på dem?

 

En del elever med IF går i grund-skola.

Andra går i grund-sär-skola.

Är lärarnas undervisning och förväntningar olika?

Enligt studien finns det skillnader.

Forskarna är från Uppsala universitet

och Karlstads universitet.

Ja, det finns skillnader

Forskarna jämförde grundskolan

med grundsärskolan.

 

Grundskolan

Lärarna hade högre förväntningar

på elever med IF.

De förväntade sig att de skulle lära sig mer.

 

Grundsärskolan

Lärarna sa oftare att de fokuserade på

att eleverna var delaktiga i klassen.

Gemenskap i klass-rummet är viktigt,

tyckte de.

 

Det här handlar forskningen om

Det ska finnas en skola för alla.

Det är en idé som finns i många länder.

Men i Sverige går elever med

intellektuell funktionsnedsättning

fortfarande ofta i sär-skolor.

 

Elever med IF lär sig mer i grundskolan.

Det visar många internationella studier.

Men på vilket sätt skiljer sig

grundskolan och särskolan?

Var är typiskt för de två skol-formerna?

Det försökte forskarna ta reda på.

De undersökte hur lärare uppfattar

att de undervisar elever med IF.

 

Så här gjorde forskarna

De skickade frågor

Forskarna skickade ut många enkäter med frågor.

De skickade frågorna till alla lärare i

grund-särskolan och gymnasie-särskolan.

Lärare i grundskolan fick också frågor.

Forskarna valde ut lärare till elever med IF.

 

Frågorna handlade om undervisning

Forskarna frågade om olika saker i lärares undervisning.

Vad förväntar du dig av eleverna?

Hur gör du eleverna delaktiga?

Hur arbetar du med gemenskap?

Vad har du för undervisnings-aktiviteter?

Det var den typen av frågor.

 

De fick många svar

Forskarna fick svar från 646 lärare.

Det var 254 lärare i grundskolor.

392 lärare var från grundsärskolor.

 

Forskarna analyserade enkät-svaren

Forskarna gjorde statistik av svaren.

Sen analyserade de statistiken.

De jämförde de två grupperna av lärare.

 

Det här kom forskarna fram till

Forskarna kunde se tydliga skillnader

mellan grupperna

Lärarna i grundskolan

uppgav högre förväntningar på elever med IF

än vad lärare i grundsärskolan gjorde.

De förväntade sig att eleverna

skulle lära sig mer.

Till exempel:

 

  • Argumentera.
  • Analysera.
  • Lösa problem.

 

Lärarna i grundsärskolan

fokuserade mer på

delaktighet och gemenskap

än vad lärare i grundskolan gjorde.

De tog sig tid för sociala saker.

De satsade på demokrati.

Exempel:

 

  • De stödde elever i relationer med jämn-åriga.
  • De uppmuntrade elever i att fatta gemensamma beslut i klassen.

Men det fanns likheter också …

I enkäterna fanns det frågor om

aktiviteter i undervisningen:

 

1. Elev-centrerade aktiviteter.

Klassrums-dialoger, grupp-arbete.

2. Lärar-centrerade aktiviteter.

Lärarna förklarade och var modell

för eleverna.

 

Lärarna gjorde lika mycket av båda

Resultaten visade att lärarna i både

grundskolan och i grundsärskolan

ägnade ungefär lika mycket tid åt

båda typer av aktiviteter.

Så kan du förstå och

använda studien

Du får tolka resultaten lite försiktigt

Det kan ha funnits skillnader mellan eleverna

i grundskolan och grundsärskolan.

Det kunde inte forskarna ta hänsyn till.

De använde lärarnas enkät-svar i sin studie.

Forskarna var inte med på lektionerna.

 

Fundera kring studien när ni ska

placera en elev

Använd studien som underlag

när ni talar om skol-placering.

Är det bättre att en elev med

intellektuell funktionsnedsättning

går i grundskola eller särskola?

Vad tycker ni?

 

Studien betonar att det är viktigt

att lärarna har förväntningar på eleven.

Men också att det är viktigt att eleven

är med i gemenskapen.

 

I en del kommuner går många

av de här eleverna i grundskolan.

Men det varierar från kommun till kommun.

Det verkar finnas skillnader i

hur man fattar beslut om elever med IF.

Studien ingår i ett större projekt

Studien är en del av forsknings-projektet

En särskild skola – undervisning och

lärande i särskolan.

Läs hela artikeln

Instructional Practices for Pupils

with an Intellectual Disability

in Mainstream and Special

Educational Settings

 

Om forskarna

Nina Klang

Uppsala universitet

 

Kerstin Göransson

Karlstads universitet

 

Gunilla Lindqvist

Uppsala universitet

 

Claes Nilholm

Uppsala universitet

 

Susanne Hansson

Karlstads universitet

 

Karin Bengtsson

Karlstads universitet

 

För mer information

Kontakta Nina Klang:

nina.klang@edu.uu.se.

Publicerat torsdag 28 januari 2021