Illustration av tre personer som sitter vid ett bord. En av dem sitter i rullstol.

Forskningsutblick: Skilda förutsättningar i skolan för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Skiljer sig lärares undervisning och förväntningar åt för elever med intellektuell funktionsnedsättning, beroende på om de går integrerade i grundskola eller i grundsärskola? Enligt en ny studie av forskare på Uppsala universitet och Karlstads universitet finns det skillnader.

Lärare i grundskolan hade högre förväntningar på kunskapsutveckling hos elever med intellektuell funktionsnedsättning i jämförelse med lärare i grundsärskolan. Lärarna i grundsärskola, å andra sidan, uppgav i större utsträckning att de fokuserade på elevers sociala delaktighet och gemenskap i klassrummet.

Det här handlar forskningen om

Utbildningssystem runt om i världen har influerats av idéer om en skola för alla. I Sverige får dock elever med intellektuell funktionsnedsättning fortfarande sin undervisning i särskola, enligt en särskild läroplan. En stor mängd internationella studier visar att elever med funktionsnedsättningar får högre kunskapsresultat i ordinarie undervisning i jämförelse med segregerade undervisningsmiljöer. Men vad är det som kännetecknar dessa två typer av miljöer? Det har denna studie försökt ta reda på, genom att undersöka lärares uppfattningar om sin undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Så här gjorde forskarna

Studien utgör en del av ett större forskningsprojekt ”En särskild skola – undervisning och lärande i särskolan”. En enkät skickades ut till alla lärare i grundsär- och gymnasiesärskolan och ett representativt urval av lärare till elever med intellektuell funktionsnedsättning, integrerade i grundskolan.

Enkäten fokuserade på olika dimensioner i lärares undervisning, som till exempel förväntningar, arbete med delaktighet och gemenskap samt undervisningsaktiviteter. Genom enkätstudien fick forskarna svar från 254 lärare till elever med intellektuell funktionsnedsättning, integrerade i grundskola, och 392 lärare till elever med intellektuell funktionsnedsättning i grundsärskola.

Det här kom forskarna fram till

När de två grupperna lärare jämfördes med hjälp av statistiska analyser, kunde forskarna se tydliga skillnader mellan grupperna. Lärarna i grundskolan uppgav högre förväntningar på elevers kunskapsutveckling än lärarna i grundsärskolan. Lärarna i grundskolan uppskattade, exempelvis, i större utsträckning att eleverna kunde lära sig att argumentera, göra analyser och lösa problem. Lärarna i grundsärskolan, å andra sidan, fokuserade i högre utsträckning på elevers sociala delaktighet och gemenskap än lärare i grundskolan. Enligt lärarna i grundsärskolan fanns det utrymme i undervisningen för att arbeta med att stödja elever i relationer med jämnåriga, och att uppmuntra elever i att fatta gemensamma beslut i klassen i demokratisk anda.

Studien undersökte också skillnader i lärares rapporterade elevcentrerade respektive lärarcentrerade undervisningsaktiviteter. Resultaten visade att lärarna i både grundskolan och i grundsärskolan ägnade uppskattningsvis lika stor andel av sin tid åt båda typer av undervisningsaktiviteter. Lärarna i båda skoltyperna använde klassrumsdialoger och grupparbete, som utgör elevcentrerad undervisning. Lärarna agerade också som modell och erbjöd förklaringar, vilket är kännetecken för en lärarcentrerad undervisning.

Så kan du förstå och använda forskningen

Studiens resultat ska tolkas med försiktighet, då resultaten kan bero på skillnader mellan elever med intellektuell funktionsnedsättning i grundskolan och grundsärskolan, som forskarna inte kunde ta hänsyn till. Dessutom utgörs data av lärares skattningar och inte observationer av lärares undervisning.

Studiens resultat kan ändå fungera som ett underlag för reflektion vid skolplacering av elever med intellektuell funktionsnedsättning som individintegrerade i grundskola eller i grundsärskola. Antalet individintegrerade elever varierar från kommun till kommun, vilket kan tyda på skillnader i hur elever identifieras och hur beslut om placering tas. Dessutom betonar studien vikten av lärares förväntningar på elevers kunskapsutveckling och arbete med att främja elevers sociala delaktighet och gemenskap.

Mer information om artikeln

Titel: Instructional Practices for Pupils with an Intellectual Disability in Mainstream and Special Educational Settings

Tidskrift: International Journal of Disability, Development and Education (2020), 67:2, s. 151-166

Författare: Nina Klang, Uppsala universitet, Kerstin Göransson, Karlstads universitet, Gunilla Lindqvist, Uppsala universitet, Claes Nilholm, Uppsala universitet, Susanne Hansson, Karlstads universitet, Karin Bengtsson, Karlstads universitet. För mer information kontakta Nina Klang: nina.klang@edu.uu.se

Länk till artikel: https://doi.org/10.1080/1034912X.2019.1679724

Publicerat torsdag 28 januari 2021