AnnLouise Ljungblad

Forskningsutblick: Pedagogisk taktfullhet – ett fundament i inkluderande undervisning

I denna forskningsutblick undersöker forskaren Ann-Louise Ljungblad lärare och deras pedagogiska taktfullhet på nära håll. När lärare taktfullt lyssnar in och samtidigt tar ansvar för den pedagogiska situationen, skapas både tillitsfulla relationer till eleverna och en inkluderande undervisningsmiljö.

Det finns en rådande problematik med begränsad kunskap om hur lärare kan skapa inkluderande undervisningsmiljöer. Dessutom baseras inkluderande forskning sällan på klassrumsstudier. En ytterligare problematik är att inklusion inte direkt kan observeras i undervisningen. Det krävs således klassrumsstudier med videofilmning av interaktionen mellan lärare och elever för att kunna gå djupt ner i analysen. Därefter kan detaljrika beskrivningar av betydelsefulla skeenden presenteras som kan stödja lärare att utveckla inkluderande undervisningsmiljöer.

Det här handlar forskningen om

Under de senaste decennierna har forskning lyft fram vikten av tillitsfulla lärare-elevrelationer för att elever ska lära och må bra. Samtidigt har forskning inte i detalj klarlagt hur tillitsfulla undervisningsrelationer utvecklas. Studien utgår ifrån ett inkluderande perspektiv – Pedagogiskt Relationellt Lärarskap, PeRL. Genom en relationell vändning i matematikundervisningen riktas således fokus på relationen mellan lärare och elever. Syftet är att utforska hur framgångsrika lärare relaterar till sina elever i undervisningen. Lärarnas sätt att relatera framträder som en följsamhet och beskrivs som pedagogisk taktfullhet. 

Så här gjorde forskaren

Den etnografiska studien genomfördes under ett skolår. 4 lärare och 100 elever från grundskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola deltog. Forskaren använde videokamera och följde lärarna när de undervisade, ibland så nära som på en meters avstånd. På så sätt kunde interaktionen mellan lärare och elever studeras i detalj. Därefter vidtog ett års analysarbete för att i mikrodetalj studera lärarnas taktfullhet. I analysen riktades ett särskilt fokus mot hur lärarna hanterade undervisningens svåraste dilemmasituationer.

Det här kom forskaren fram till

Resultatet visar på detaljrika beskrivningar av den relationella dimensionen av läraryrket. Studien synliggör ett dolt pedagogiskt kunnande som lärarna utvecklat i praktiken tillsammans med sina elever. Lärarnas sätt att relatera till sina elever på ett pedagogiskt taktfullt sätt skapade över tid tillitsfulla relationer. När lärarna möter eleverna, ansikte mot ansikte, synliggör resultatet små betydelsefulla detaljer som när läraren söker ögonkontakt, böjer sig fram och pratar med ett mjukare tonfall. Dessa små taktbyten är omedvetna och improviseras ständigt i undervisningen. På ett nyfiket sätt söker lärarna kontakt med eleverna för att förstå mångfalden av hur eleverna tänker och arbetar. Olikheterna är således utgångspunkten för undervisningen. På ett icke-värderande sätt skapar lärarna också möjligheter i gruppen för att lyssna till varandras tankar. I undervisningens svåraste dilemmasituationer tog lärarna ansvar för både undervisningen och relationerna, vilket gjorde att eleverna inte blev bärare av undervisningens svårigheter. En sådan pedagogisk taktfullhet är av betydelse för alla elever, men av särskilt betydelse för elever i behov av stöd och barn som lever i sårbara livssituationer.

Så kan du förstå och använda forskningen

Forskningen är en av de första empiriska klassrumsstudierna inom fältet relationell pedagogik och inkluderande undervisning. Resultatet som visar hur framgångsrika lärare relaterar till sina elever kan inspirera såväl lärare i praktiken som lärarstudenter. Forskningen stödjer också läraryrket att utveckla ett relationellt språkbruk. Sammanfattningsvis visar resultatet hur lärare kan skapa tillitsfulla relationer till sina elever i en inkluderande strävan. 

Mer information om artikeln

Titel: Pedagogical Tactfulness. A fundament in inclusive mathematics education.
Tidskrift: Educare - Vetenskapliga Skrifter, (2020) 4, s. 60-87. 
Författare: Ann-Louise Ljungblad, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. För mer information, kontakta Ann-Louise Ljungblad: ann-louise.ljungblad@gu.se

Länk till artikeln: https://doi.org/10.24834/educare.2020.4.3

Resultaten presenteras även i boken Relationellt lärarskap och pedagogiska möten (2018) som finns hos Studentlitteratur

Publicerat tisdag 20 april 2021