Forskningsutblick: Kompetenshöjning om autism gav ökad förståelse i förskolan

Med hjälp av en sex veckor lång kompetensutvecklingsinsats ökade förskolepersonal både sin medvetenhet och förståelse för barn med autism. De blev också bättre på att anpassa lärmiljön och förebygga utmanande situationer. Studien visar på att även mindre insatser kan bidra till förändringar både i attityder och praktik.

I den aktuella studien beskriver forskaren Linda Petersson-Bloom utformning, genomförande och analys av en kompetensutvecklingsinsats som syftade till att öka förståelsen hos personal i förskolan för barn med autism, och aspekter för hur man kan arbeta för en inkluderande lärmiljö. Studien genomfördes tillsammans med en förskola under en sex veckors period. Resultaten indikerade en ökad medvetenhet om autism samt en förändrad praktik hos deltagarna. Detta var särskilt tydligt när det gäller att göra anpassningar i lärmiljön och vidta åtgärder för att förebygga utmanande situationer.

Det här handlar forskningen om

Forskningen handlar om hur, eller om, en kompetensutvecklingsinsats designad som en Lesson Study kan stärka förståelse för barn med autism, samt om den medför förändrad praktik. Lesson Study kan beskrivas som en cyklisk process där en grupp lärare arbetar för att förbättra undervisning, det vanligaste är att man fokuserar på ett särskilt undervisningstillfälle. Den här studien hade ett vidare fokus, där förståelse för autism och strategier samt anpassningar var själva komponenterna i Lesson study-cykeln.

Forskningen tar sin utgångspunkt i läroplanen och i att all personal på förskolan förväntas kunna möta och undervisa barn med autism. Följande forskningsfrågor ställdes

  1. Vilka förändringar i attityder, om några, kunde identifieras efter kompetensutvecklingsinsatsen?
  2. Om förändringar kunde identifieras, hur beskrev deltagarna dessa förändringar?

Så här gjorde forskaren

Under sex veckor genomfördes kompetensutvecklingsinsatsen tillsammans med en förskola. Insatsen var förlagd vid tre tillfällen och hade olika teman. Det första seminariet handlade om ”tillgängliga lärmiljöer” och de två andra handlade om ”Att förebygga utmanande situationer”. Varje seminarium innehöll en filmad föreläsning följt av kollaborativt lärande, där deltagarna diskuterade i grupper.

Studien använde både kvantitativ och kvalitativ metod för att besvara forskningsfrågorna. Data samlades in i flera steg i form av enkäter, inspelningar av diskussioner samt intervjuer för att följa upp på lite längre sikt.

Det här kom forskaren fram till

Resultatet redovisas utifrån de nio av personalen på förskolan som var med vid minst två seminarier. Resultatet analyserades i tre steg: tematisk analys av kvalitativa data, statistisk analys av kvantitativa data, samt en integrerad analys som förde samman de två första analyserna. Kompetensutvecklingsinsatsen medförde att deltagarnas attityder och praktik utvecklades. Fyra områden från den integrerade analysen lyfts fram som viktiga

  • Deltagarnas attityder: Förändringar i form av ett större fokus på att anpassa lärmiljön för att underlätta lärandet för barn med autism. Vidare stärktes fokus mot att förbereda och planera aktiviteter och undervisningsmomenten i förhand.
  • Visuellt stöd: Deltagarnas förståelse både breddades och fördjupades för hur visuellt stöd kan användas i olika situationer och för vikten att utgå från barnets behov och förutsättningar. 
  • Verktyg för förståelse: Deltagarna utökade sin verktygsrepertoar för hur man kan arbeta förebyggande för att undvika utmanande situationer.
  • Implementation och förutsättningar: Vikten av att det finns förutsättningar för att implementera ett utvecklingsarbete belyses.

Så kan du förstå och använda forskningen

Forskningen är genomförd på en förskola tillsammans med personalen och påvisar att även mindre insatser kan medföra förändrade attityder och praktik. Detta kan eller ska på inget sätt ersätta mer genomgripande och större professionsutvecklingsinsatser, men det innebär att en verksamhet kan ”vila” i att även mindre insatser ger resultat, kanske i väntan på mer genomgripande insatser eller på att förutsättningar ska förändras. Upplägget på kompetensutvecklingsinsatsen är utformad för att passa praktiken och är överförbar att användas i flera verksamheter. Verksamheter kan dessutom använda liknande upplägg, men med andra ämnen. Resultatet, som även problematiserar kring brist på förutsättningar, kan användas för att stödja rektorer och andra som leder utvecklingsinsatser i aspekter som gynnar hur en kompetensutvecklingsinsats kan designas.

Mer information om artikeln

Titel: Professional development for enhancing autism spectrum disorder awareness in preschool professionals

Tidskrift: Journal of Autism and Developmental Disorders (2020)

Författare: Linda Petersson-Bloom, Malmö universitet. För mer information, kontakta Linda Petersson-Bloom: linda.petersson-bloom@spsm.se

Länk till artikeln: https://doi.org/10.1007/s10803-020-04562-9

 

 

Personalen i för-skolan hade kompetens-höjning om autism. Nu förstår de autism bättre

Linda Petersson-Bloom är forskare

vid Malmö universitet.

Hon har gjort en studie i förskolan.

Den visar en intressant sak:

även kort kompetens-utveckling

kan hjälpa personalen att bli bättre.

Det kan räcka för att ändra attityder.

Personalen i studien hade

kompetensutveckling i sex veckor.

Det handlade om barn med autism.

Sex veckor räckte för att personalen

skulle bli mer medveten och förstå bättre.

De blev bättre på att anpassa lär-miljön.

De lärde sig hur de kan göra för att

det inte ska uppstå svåra situationer.

Det här handlar forskningen om

Hur kan personal i förskolan få mer förståelse

för barn med autism?

Linda Petersson-Bloom ville veta om en

Lesson study kan vara bra att göra.

Hur kan den i så fall få personalen

att börja jobba på ett nytt sätt?

 

I studien använde de Lesson study

som metod för kompetensutveckling.

Personalen jobbade tillsammans

för att förbättra undervisningen.

I en Lesson study utgår man ifrån en lektion.

Man planerar lektionen och genomför den.

Sen utvärderar man lektionen och förbättrar den.

Efter det planerar man en ny lektion.

Det går liksom runt.

 

Forskningen utgår från läro-planen.

Alla på förskolan ska kunna möta

barn med autism.

Alla ska kunna undervisa dem.

 

Linda hade två forskar-frågor

efter kompetens-utvecklingen.

De var:

  1. Ändrade personalen attityd?
    På vilket vis i så fall?
  2. Hur beskrev personalen förändringarna?

Så här gjorde forskaren

Linda hade kompetensutveckling

med en förskola.

Det höll på i sex veckor.

De hade tre seminarier.

 

Det första seminariet handlade om

tillgängliga lär-miljöer.

De två andra handlade om att

förebygga utmanande situationer.

 

Varje seminarium innehöll en

filmad föreläsning.

Sen diskuterade de i grupper.

De lärde sig tillsammans.

 

Linda samlade in material i flera steg.

Personalen fick svara på frågor i enkäter.

Hon spelade in diskussionerna.

Hon intervjuade också personalen

för att följa upp dem efteråt.

 

Nio medarbetare var med på minst två seminarier.

Linda redovisar resultatet utifrån de nio personerna.

Det här kom forskaren fram till

Linda kom fram till att de nio som var med

hade nytta av kompetensutvecklingen.

Det utvecklade deras attityder och sätt att jobba.

 

Linda lyfter fram fyra viktiga saker:

1. Deltagarnas attityder.

2. Visuellt stöd.

3. Verktyg för att förstå.

4. Förutsättningar för att implementera.

Här förklarar vi mer:

Deltagarna ändrade attityd

Personalen började tänka mer på

hur de kan anpassa lärmiljön.

De ville göra det lättare för

barn med autism att lära sig.

De började förbereda och planera mer

när de skulle göra något

tillsammans med barnen.

Bilder som visuellt stöd

Bilder kan hjälpa barn med autism.

Personalen lärde sig mer om

hur de kan använda bilder

i olika situationer.

De lärde sig också förstå

hur viktigt det är att utgå från

barnets behov och förutsättningar. 

De fick verktyg för att förstå

Personalen lärde sig mer om

hur de kan arbeta förebyggande.

De fick tips och verktyg för att kunna

undvika utmanande situationer.

Förutsättningar för att implementera

Det är viktigt att det finns förutsättningar

för att göra förbättringar.  

Så kan du förstå forskningen

och använda den

Studien är gjord på en förskola

tillsammans med personalen.

Den visar att även mindre insatser

kan ge nya attityder och sätt att arbeta.

Det betyder inte att det är bättre än att

satsa på en stor yrkes-utveckling.

Men det innebär att ni kan göra en mindre insats

tills det är rätt läge att satsa mer.

Ni kan göra på samma sätt

Den här kompetens-utvecklingen är gjord så

att den ska passa den egna verksamheten.

Det går att göra på samma sätt

i andra verksamheter.

Ni kan så klart välja andra ämnen

och anpassa det till er.

 

Det finns inte alltid möjlighet att

göra stora förändringar.

Linda Petersson-Bloom diskuterar

runt det problemet i sin studie.

Du som är rektor eller leder utvecklings-insatser

kan använda studien som stöd.

Här får du idéer till hur ni kan

planera mindre insatser.

Läs hela artikeln

Professional development for

enhancing autism spectrum disorder awareness

in preschool professionals

 

Om forskaren

Linda Petersson-Bloom

Malmö universitet.

För mer information

Kontakta Linda Petersson-Bloom:

linda.petersson-bloom@spsm.se.


 

 

 

Publicerat fredag 26 mars 2021