Forskningsutblick: Kompetenshöjning om autism gav ökad förståelse i förskolan

Med hjälp av en sex veckor lång kompetensutvecklingsinsats ökade förskolepersonal både sin medvetenhet och förståelse för barn med autism. De blev också bättre på att anpassa lärmiljön och förebygga utmanande situationer. Studien visar på att även mindre insatser kan bidra till förändringar både i attityder och praktik.

I den aktuella studien beskriver forskaren Linda Petersson-Bloom utformning, genomförande och analys av en kompetensutvecklingsinsats som syftade till att öka förståelsen hos personal i förskolan för barn med autism, och aspekter för hur man kan arbeta för en inkluderande lärmiljö. Studien genomfördes tillsammans med en förskola under en sex veckors period. Resultaten indikerade en ökad medvetenhet om autism samt en förändrad praktik hos deltagarna. Detta var särskilt tydligt när det gäller att göra anpassningar i lärmiljön och vidta åtgärder för att förebygga utmanande situationer.

Det här handlar forskningen om

Forskningen handlar om hur, eller om, en kompetensutvecklingsinsats designad som en Lesson Study kan stärka förståelse för barn med autism, samt om den medför förändrad praktik. Lesson Study kan beskrivas som en cyklisk process där en grupp lärare arbetar för att förbättra undervisning, det vanligaste är att man fokuserar på ett särskilt undervisningstillfälle. Den här studien hade ett vidare fokus, där förståelse för autism och strategier samt anpassningar var själva komponenterna i Lesson study-cykeln.

Forskningen tar sin utgångspunkt i läroplanen och i att all personal på förskolan förväntas kunna möta och undervisa barn med autism. Följande forskningsfrågor ställdes

  1. Vilka förändringar i attityder, om några, kunde identifieras efter kompetensutvecklingsinsatsen?
  2. Om förändringar kunde identifieras, hur beskrev deltagarna dessa förändringar?

Så här gjorde forskaren

Under sex veckor genomfördes kompetensutvecklingsinsatsen tillsammans med en förskola. Insatsen var förlagd vid tre tillfällen och hade olika teman. Det första seminariet handlade om ”tillgängliga lärmiljöer” och de två andra handlade om ”Att förebygga utmanande situationer”. Varje seminarium innehöll en filmad föreläsning följt av kollaborativt lärande, där deltagarna diskuterade i grupper.

Studien använde både kvantitativ och kvalitativ metod för att besvara forskningsfrågorna. Data samlades in i flera steg i form av enkäter, inspelningar av diskussioner samt intervjuer för att följa upp på lite längre sikt.

Det här kom forskaren fram till

Resultatet redovisas utifrån de nio av personalen på förskolan som var med vid minst två seminarier. Resultatet analyserades i tre steg: tematisk analys av kvalitativa data, statistisk analys av kvantitativa data, samt en integrerad analys som förde samman de två första analyserna. Kompetensutvecklingsinsatsen medförde att deltagarnas attityder och praktik utvecklades. Fyra områden från den integrerade analysen lyfts fram som viktiga

  • Deltagarnas attityder: Förändringar i form av ett större fokus på att anpassa lärmiljön för att underlätta lärandet för barn med autism. Vidare stärktes fokus mot att förbereda och planera aktiviteter och undervisningsmomenten i förhand.
  • Visuellt stöd: Deltagarnas förståelse både breddades och fördjupades för hur visuellt stöd kan användas i olika situationer och för vikten att utgå från barnets behov och förutsättningar. 
  • Verktyg för förståelse: Deltagarna utökade sin verktygsrepertoar för hur man kan arbeta förebyggande för att undvika utmanande situationer.
  • Implementation och förutsättningar: Vikten av att det finns förutsättningar för att implementera ett utvecklingsarbete belyses.

Så kan du förstå och använda forskningen

Forskningen är genomförd på en förskola tillsammans med personalen och påvisar att även mindre insatser kan medföra förändrade attityder och praktik. Detta kan eller ska på inget sätt ersätta mer genomgripande och större professionsutvecklingsinsatser, men det innebär att en verksamhet kan ”vila” i att även mindre insatser ger resultat, kanske i väntan på mer genomgripande insatser eller på att förutsättningar ska förändras. Upplägget på kompetensutvecklingsinsatsen är utformad för att passa praktiken och är överförbar att användas i flera verksamheter. Verksamheter kan dessutom använda liknande upplägg, men med andra ämnen. Resultatet, som även problematiserar kring brist på förutsättningar, kan användas för att stödja rektorer och andra som leder utvecklingsinsatser i aspekter som gynnar hur en kompetensutvecklingsinsats kan designas.

Mer information om artikeln

Titel: Professional development for enhancing autism spectrum disorder awareness in preschool professionals

Tidskrift: Journal of Autism and Developmental Disorders (2020)

Författare: Linda Petersson-Bloom, Malmö universitet. För mer information, kontakta Linda Petersson-Bloom: linda.petersson-bloom@spsm.se

Länk till artikeln: https://doi.org/10.1007/s10803-020-04562-9

 

 

Publicerat fredag 26 mars 2021