Skola

Forskningsutblick: Insatser för bättre lärmiljö på förskolan för barn med autism

APERS, Autism Program Environment Rating Scale, är ett instrument för att bedöma och utveckla kvalitet i lärmiljön för barn och elever med autism. I ett svenskt forskningsprojekt studerades om en insats baserad på APERS kunde förbättra lärmiljön på förskolan för barn med autism.

Insatsen byggde på skattningar med APERS och tillhörande feedback på utvecklingsområden samt fortbildning och coachning av pedagoger. 

Resultaten visade att de förskolor som fick APERS-insatsen förbättrade sin lärmiljö för barn med autism jämfört med övriga förskolor i studien. Resultaten visade också att föräldrar, rektorer, pedagoger och handledare från habiliteringen upplevde insatsen som positiv. 

Det här handlar forskningen om

Allt fler barn i Sverige får en autismdiagnos vilket ställer ökade krav på habilitering och förskola att ge rätt stöd till dessa barn, och möta deras behov. Tidigare forskning i Sverige pekar mot att lärmiljön i förskolan sällan är anpassad till barn med autism. Tidigare forskning visar också att pedagoger kan sakna kunskap om hur de kan ge bästa möjliga stöd till barn med autism för att stötta lärande och inkludering. Alltså finns behov av att studera förskolans lärmiljö för barn med autism, och undersöka hur den utvecklas för att ge bästa möjliga förutsättningar för alla barn. 

Så här gjorde forskarna

Forskarna undersökte om APERS kan bidra till att förbättra kvaliteten i förskolans lärmiljö för barn med autism. 35 pedagoger, 17 barn och 17 förskolor deltog i studien. 

I studien användes APERS-skalan för att skatta lärmiljön för barn med autism i alla 17 förskolor. Styrkor och utvecklingsområden återkopplades sedan till personalen. Nio av förskolorna fick därefter en APERS-baserad insats. Övriga förskolor fick vanligt stöd och handledning från habiliteringen och fungerade som studiens kontrollgrupp.

APERS-insatsen bestod av fortbildning om autism, lärmiljö, evidensbaserade metoder, inkludering och anpassningar. I insatsen ingick också coaching av pedagoger på plats i förskolan. Coachingen fokuserade på pedagogernas arbete med lärmiljön och med att stötta barns lärande och delaktighet. 

Forskarna använde olika metoder för att utvärdera insatsen. Dels samlades data in genom APERS och andra skattningsformulär. Dels gjorde forskarna intervjuer med föräldrar till barn med autism, rektorer, pedagoger och handledare från habiliteringen. De tillfrågades om vad de ansåg viktigast för barn med autism i förskolan, och om deras upplevelse av att ta del av APERS-insatsen.

Det här kom forskarna fram till

De statistiskt säkerställda resultaten visade att förskolorna som fick APERS-insatsen hade förbättrat sin lärmiljö för barn med autism, jämfört med studiens kontrollgrupp. I synnerhet när det gäller den fysiska lärmiljön, hantering av övergångar och stöttande av barnens självständighet. 

I intervjustudien framkom att det viktigaste för att barn med autism ska kunna utvecklas och trivas i förskolan är 

  • pedagogers kompetens
  • samarbete 
  • barns delaktighet och inkludering
  • den omedelbara lärmiljön kring barnen. 

Intervjupersonerna menade överlag att dessa områden hade påverkats positivt av APERS-insatsen.  

Så kan du förstå och använda forskningen

Forskningsstudien visar att APERS är ett instrument, som i kombination med fortbildning och coachning, kan användas för att utveckla förskolans lärmiljö för barn med autism. Studien visar också vad som är viktigt för att barn med autism ska kunna utvecklas och trivas i förskolan. 

I artiklarna ges också konkreta exempel på hur förskolor kan utveckla sin lärmiljö för barn med autism. Det handlar till exempel om att:

  • använda visuellt stöd
  • anpassa gruppstorlek och införa fysiska avgränsningar
  • skapa struktur och förutsägbarhet för alla barn samt att stötta barn med autism vid övergångar mellan aktiviteter
  • låta barn med autism delta i aktiviteter tillsammans med typiskt utvecklade barn för att öva på socialt samspel och kommunikation
  • ge pedagoger möjlighet att samarbeta och dela på ansvaret att stötta barn med autism. 

Mer information om artiklarna

Artikel 1

Titel: Adapting the preschool environment to the needs of children on the autism spectrum in Sweden: A quasi-experimental study.

Tidskrift: Scandinavian Journal of Occupational Therapy (2021). Advance online publication. 

Författare: Hampus Bejnö, Lise Pettersson-Roll, Lars Klintwall, Ulrika Långh, Samuel L Odom, Sven Bölte.

Länk till artikeln: https://doi.org/10.1080/11038128.2021.1993330

Artikel 2

Titel: From someone who may cause trouble to someone you can play with: Stakeholders’ perspectives on preschool program quality for autistic children.

Tidskrift: Journal of Autism and Developmental Disorders (2021). Advance online publication. 

Författare: Hampus Bejnö, Sven Bölte, Nina Linder, Ulrika Långh, Samuel L Odom, Lise Pettersson-Roll.

Länk till artikeln: https://doi.org/10.1007/s10803-021-05268-2 

För mer information kontakta Hampus Bejnö, Stockholms universitet: hampus.bejno@specped.su.se.

APERS kan göra det bättre för barn med autism på förskolan

APERS är en skala.
Med den kan du se om
lär-miljön är bra eller dålig
för barn och elever med autism.
Skalan ska hjälpa dig att 
göra lärmiljön bättre.

Några forskare har undersökt APERS.
17 förskolor var med i studien.
Några använde APERS.
Några gjorde det inte. 

Forskarna kom fram till att
APERS förbättrade lärmiljön.
Både personalen och föräldrarna
tyckte det var bra.

APERS = Autism Program Environment Rating Scale

Det här handlar forskningen om
Allt fler barn i Sverige
får en autism-diagnos.

Det ställer stora krav på 
förskola och habilitering. 
De behöver ge rätt stöd till barnen.
De behöver möta barnens behov. 

Lärmiljön i förskolan
är sällan anpassad till
barn med autism.

Det visar tidigare forskning i Sverige.

Tidigare forskning visar också 
att pedagoger kan behöva lära sig mer.

  • Hur ger vi bäst stöd 
    till barn med autism?
  • Hur lär vi barnen bäst?
  • Hur inkluderar vi barnen?

Vi behöver alltså studera
förskolans lärmiljö
för barn med autism.

Vi behöver undersöka
hur förskolan utvecklas.

Det är viktigt för att kunna ge
alla barn det allra bästa. 

Så här gjorde forskarna

Kan APERS göra lärmiljön bättre
för barn med autism?
Det ville forskarna veta.

35 pedagoger och 17 barn 
var med i studien.
De var från 17 olika förskolor.

Forskarna använde APERS-skalan.
De berättade sen för personalen
vad som var bra
och vad som kan bli bättre.

Efter det fick nio förskolor 
en APERS-insats. 

De andra förskolorna fick vanligt stöd.
Personal från habiliteringen
handledde dem. 

Forskarna jämförde sen
APERS-förskolorna med de andra.

Om APERS-insatserna

De som fick APERS-insatser blev

  • vidare-utbildade.
  • handledda.

Pedagogerna lärde sig om

  • autism.
  • lärmiljö.
  • olika metoder.
  • inkludering.
  • anpassningar. 

Pedagogerna fick handledning om
hur de arbetar med

  • lärmiljön.
  • att stötta barnen så de lär sig
    och blir delaktiga. 

Om forskarnas arbete 

Forskarna använde olika metoder 
för att se om insatsen var bra. 

De samlade data genom
APERS-skalan och andra formulär. 
De intervjuade också

  • föräldrar till barn med autism.
  • rektorer och pedagoger.
  • handledare från habiliteringen. 

Forskarna frågade:

  • Vad tycker du är viktigast
    för barn med autism i förskolan?
  • Vad tyckte du om APERS-insatsen?

Det här kom forskarna fram till

De förskolor som fick APERS-insatser 
förbättrade sin lärmiljö mer
än de andra förskolorna.

Det blev bättre för barn med autism.

Det här förbättrades mest:

  • Den fysiska lärmiljön.
    Alltså hur det är i lokalerna
    och utomhus.
  • Övergångar från en 
    aktivitet till en annan.
  • Stödet till barnen för att 
    göra dem mer självständiga.

Det viktigaste för att barn med autism 
ska kunna utvecklas 
och trivas i förskolan är 

  • att pedagogerna har kompetens.
  • att pedagogerna samarbetar.
  • att barnen är delaktiga.
  • att barnen blir inkluderade.
  • att lärmiljön kring barnen är bra. 

De som blev intervjuade sa att
det här hade blivit bättre
av APERS-insatsen.  

Så kan du använda 
och förstå studien

Du kan använda APERS
för att utveckla lärmiljön
för barn med autism.

Bäst blir det om ni även får
vidare-utbildning om autism.
Och handledning.

Studien visar också 
vad som är viktigt för att 
barn med autism 
ska kunna utvecklas
och trivas i förskolan. 

Forskarna har skrivit
två artiklar om det här.

De ger exempel på
hur du kan utveckla lärmiljön
i förskolan.

Du och dina kollegor kan

  • använda visuellt stöd.
    Alltså till exempel bilder.
  • anpassa storleken på gruppen.
  • göra så att alla barn vet
    vad som kommer att hända.
  • stötta barn med autism.
    när ni börjar en ny aktivitet.
  • låta barn med autism 
    vara med de andra barnen.
    Då övar de på socialt samspel.
    De övar på att kommunicera.
  • låta pedagoger samarbeta.
  • dela på ansvaret att 
    stötta barn med autism. 

Läs hela artiklarna

Artikel 1

Adapting the preschool environment 
to the needs of children 
on the autism spectrum
in Sweden: 
A quasi-experimental study

Författare

Hampus Bejnö.
Lise Pettersson-Roll.
Lars Klintwall.
Ulrika Långh.
Samuel L Odom.
Sven Bölte.

Artikel 2

From someone who 
may cause trouble 
to someone you can play with: 
Stakeholders’ perspectives 
on preschool program quality
for autistic children

Författare

Hampus Bejnö.
Sven Bölte.
Nina Linder.
Ulrika Långh.
Samuel L Odom.
Lise Pettersson-Roll.

För mer info

Kontakta Hampus Bejnö,
Stockholms universitet:
hampus.bejno@specped.su.se

Publicerat onsdag 1 juni 2022