vuxenutbildning

Forskningsutblick: Gymnasieelevers erfarenheter av särskilt stöd: berättelser om utanförskap och tillhörighet

Denna intervjustudie fokuserar på elevers egna erfarenheter av särskilt stöd. Genom att de själva får komma till tals nyanseras förståelsen av särskilt stöd, ur elevernas perspektiv. Forskningen ger en erfarenhetsbaserad bild av hur skolgång och stöd kan upplevas.

Den här forskningsutblicken utgår från forskaren Anna Öhmans intervjustudie med gymnasieelever. Intervjuerna handlar om elevernas erfarenheter av särskilt stöd. Syftet med studien är att bidra med nya perspektiv på specialpedagogisk praktik. Syftet är också att skapa förståelse för några gymnasieelevers egna erfarenheter av särskilt stöd under sin skolgång. Frågor som har väglett forskningen är: Hur beskriver eleverna sin skolgång? Vilka erfarenheter har de av särskilt stöd? Vilken innebörd kan elevernas berättelser ge ur ett makt- och identitetsperspektiv? Resultatet nyanserar förståelsen av särskilt stöd utifrån elevernas egna erfarenheter. 

Det här handlar forskningen om

Forskningen handlar om vad stödinsatser har för betydelse ur elevers perspektiv. Särskilda behov är komplexa och mångdimensionella och det är därför viktigt att låta elever med egna erfarenheter av stöd komma till tals. Det har betydelse för kvaliteten på deras utbildning och framtida liv.  

Så här gjorde forskarna 

Forskaren tog kontakt med olika gymnasieskolor för att genomföra individuella intervjuer med elever i år tre med erfarenhet av särskilt stöd. 16 elever från fem olika gymnasieskolor ville delta, sju pojkar och nio flickor. Eleverna kom från högskoleförberedande så väl som yrkesutbildande program. I intervjuerna ställdes frågor om i vilka situationer de behövde särskilt stöd. De tillfrågades om de kunde ge exempel på sådant stöd som fungerade bra och mindre bra. Två intervjuer valdes sedan ut av forskaren. De utgjorde hela berättelser som kunde analyseras utifrån en narrativ ansats och teoretiska perspektiv kopplade till makt och identitet. 

Det här kom forskarna fram till 

Ur analysen av de två elevernas berättelser framträder att trygghet och delaktighet är betydelsefullt för eleverna. Resultatet ger också en bild av hur särskilda behov och särskilt stöd är inbäddade i olika former av maktstrukturer. Erfarenheter av att vara inkluderad eller exkluderad skapar olika identiteter hos eleverna. Vikten av att bemöta varje elev i behov av särskilt stöd som en unik individ är central i berättelserna. En slutsats som kan dras från resultaten är att en pedagogik som både är relationell och kunskapsutvecklande visar sig vara viktigt för elever i behov av särskilt stöd. Det skrivs fram med begreppsparet tillhörighet och tillblivelse, som förstås som jämbördiga dimensioner i en inkluderande och välfungerande utbildning. 

Om stödinsatserna enbart riktas mot kortsiktiga kunskapskrav och prestationer riskerar andra mål att hamna i skymundan. Relationell kompetens och socialt samspel behöver därför också uppmärksammas.

Så kan du förstå och använda forskningen

Forskningen kan användas för att ge erfarenhetsbaserade och unika bilder av hur elever i behov av stöd kan uppleva sin skolgång. Genom deras berättelser kan man också få reda på insatser och förhållningssätt som fungerar bra och mindre bra. Flera konkreta exempel från både undervisning och åtgärder kan läsas ur deras berättelser. Bland annat hur kunskapsbedömning kan genomföras på olika sätt som ger eleverna möjlighet att visa sina kunskaper utan att bli för oroliga. Även betydelsen av samverkan mellan rektor, specialpedagog och lärare lyfts som viktigt för att eleverna ska få sina behov tillgodosedda. Vidare forskning skulle kunna belysa rektorers, specialpedagogers och speciallärares perspektiv för att få en bild av hur skolans utbildning och elevhälsa organiseras utifrån elever i behov av stödinsatser.

Mer information om artikeln Titel: Gymnasielevers erfarenheter av särskilt stöd: berättelser om utanförskap och tillhörighet.

Tidskrift: Pedagogisk forskning i Sverige, 2022 (förhandspublicerad online).

Författare: Anna Öhman, Karlstads universitet, för mer information kontakta: anna.ohman@kau.se

Länk till artikel: https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/2831/2741

Gymnasie-elever berättar om hur det är att ha särskilt stöd

Forskaren Anna Öhman
har intervjuat elever på gymnasiet.
Hon har frågat dem om
deras erfarenheter av särskilt stöd.
De berättar om att vara utanför
och att höra till.

Det är bra att få höra
vad elever själva tycker.
Då lär vi oss mer om särskilt stöd.
Forskningen visar
hur elever kan uppleva
sin skol-gång och stöd i skolan.

Därför gjorde Anna studien

Studien ska ge nya perspektiv på
special-pedagogik i skolan.
Hur är det att få särskilt stöd?
Studien ger exempel på det.

Anna ville veta bland annat:

  • Hur beskriver elever
    sin skolgång?
  • Vilka erfarenheter har de
    av särskilt stöd? 

Det här handlar forskningen om

Vad betyder stöd för eleverna?
Vad tycker det själva?
Det handlar Annas studie om.

Särskilda behov är komplexa.
Alla har inte samma behov.
Därför är det viktigt att vi låter
elever själva berätta.

Det har betydelse
för kvaliteten på 
deras utbildning.
Det är viktigt för
elevernas liv i framtiden.  

Så här gjorde forskaren 

Anna tog kontakt med
olika gymnasie-skolor.
Hon ville intervjua elever
en och en.

Eleverna skulle gå i år tre.
De skulle ha erfarenhet av
särskilt stöd. 

16 elever ville vara med.
De var från fem olika gymnasier.
Det var nio flickor
och sju pojkar. 

Eleverna kom från olika program.
En del kom från program som
leder till hög-skola.
Andra gick yrkes-program. 

Anna frågade saker som:

  • När behöver du särskilt stöd?
  • Kan du ge exempel på stöd
    som funkar bra?
  • Kan du ge exempel på stöd
    som inte är så bra?

Anna valde sedan ut två intervjuer.
De var hela berättelser.
Hon analyserade
de två berättelserna.

Det här kallas för narrativ ansats.

Det här kom forskaren fram till 

Det är viktigt att vara trygg.
Att vara delaktig är också viktigt.
Det visar de två elevernas berättelser.

Att få vara med
ger elever en identitet.
Att vara utanför
skapar en annan identitet.

Elever som behöver särskilt stöd
är inte alla lika.
Det är viktigt att möta dem
som unika personer.
Det säger de två eleverna.

Som lärare behöver du alltså
skapa bra relationer.

Eleverna vill också få kunskaper.
Din pedagogik behöver alltså vara
kunskaps-utvecklande. 

Men vad behövs för att
utbildning ska vara inkluderande?
Vad behövs för att den ska 
fungera bra?

Forskaren Anna Öhman
lyfter fram två saker:

  1. Tillhörighet.
  2. Tillblivelse.

Att höra till
och att bli till, alltså.
Att utvecklas i skolan.

Det finns en risk med stöd
som är kort-siktiga.
Om det bara handlar om
att klara ett prov, 
till exempel.

Eleverna behöver ju lära sig
för livet.
Inte bara för provet.

Eleverna behöver lära sig
att umgås också.
Socialt samspel är viktigt.
Det kallas relationell kompetens.

 

Så kan du förstå och använda studien

Du kan läsa studien
för att få en bild av 
hur det kan vara för elever
som behöver stöd.

Du kan också få reda på
vilka stöd som funkar.
Vilka insatser är bra?
Hur ska du förhålla dig?

Du får exempel från undervisning.
Här finns bland annat tips på 
bra kunskaps-bedömning.

Eleverna vill visa vad de kan.
Men hur gör du för att bedöma
utan att eleverna blir för oroliga?

Bra samverkan är förstås också viktigt.
Rektor, special-pedagog och lärare
behöver samverka.
Då kan ni hjälpa eleverna
på ett bra sätt.

I den här studien är det
eleverna som berättar.
Men vad tycker rektorerna?
Vad säger special-pedagoger
och special-lärare?
Det skulle vidare forskning
kunna ta reda på.

Läs hela artikeln

Gymnasielevers erfarenheter
av särskilt stöd:
berättelser om utanförskap
och tillhörighet.

Författare

Anna Öhman
Karlstads universitet

För mer information
Kontakta: anna.ohman@kau.se.

Publicerat onsdag 30 november 2022