Forskningsutblick: Från passagerare till pilot – ökad självständighet med hjälp av formativ bedömning

I den här studien undersöks två lärares arbetssätt kring självreglerat lärande hos elever med intellektuell funktionsnedsättning. Studien visar hur formativ bedömning kan bidra till att öka elevernas självständighet.

Skolan, och inte minst särskolan, har ett utmanade uppdrag att stödja elevernas utveckling att bli självständiga vuxna. I den här studien undersöktes hur två erfarna lärare i en gymnasiesärskola använt sig av formativ bedömning för att stödja sina elever i att nå lärandemål. Lärandemålen har handlat både om ämneskunskaper och förmåga till självreglering. Med självreglering menas att vara problemlösare eller att vara piloter i sina egna liv. Detta till skillnad från en passagerare som litar på att någon annan ordnar allt. Studien undersökte hur lärarna hanterade detta i sin undervisning, vilka strategier de valde och vilka utmaningar de mötte. Studien visar lovande exempel på hur särskoleelever kan utveckla sin förmåga till självreglering med hjälp av formativ bedömning.

Det här handlar forskningen om

Formativ bedömning innebär att läraren, eller eleven, samlar information om hur det går för eleven när det gäller ett aktuellt lärandemål. Sedan använder de den informationen för att forma det fortsatta lärandet. Självreglerat lärande innebär att eleven tar ett större ansvar för att identifiera lärandemål. Eleverna tar också ett större ansvar för att hitta strategier att nå lärandemålet samt att utvärdera sitt lärande i relation till målet. Det finns både forskning och beprövad erfarenhet som visar på positiva effekter av formativ bedömning. Det gäller både lärande generellt och att formativ bedömning kan ge förutsättningar för elever att utveckla ett självreglerat lärande. Men dessa studier har uteslutande gjorts i skolor med elever utan intellektuell funktionsnedsättning. Det saknas därmed erfarenhet av, och insikter i hur, formativ bedömning kan användas i särskolan.

Så här gjorde forskarna  

För att studera hur lärare på en gymnasiesärskola använder formativ bedömning för att stödja elevers självreglering har forskarna i gjort observationer hos två lärare. De båda undervisar i klasser som går sista året på ett praktiskt program med inriktning mot restaurang och bageri. Forskarna har noterat hur lärare och elever arbetar med lärandemål, hur arbetet att nå målen läggs upp, hur lärandet utvärderas samt i vilken grad eleverna klarar av det arbetet på egen hand. Lärarna har även intervjuats och vid några tillfällen har de fått beskriva sin undervisning i essäform. Intervjuer och lärarnas berättelser besvarar frågor som rör hur de hjälper eleverna att utveckla förmågor att identifiera, arbeta mot och utvärdera lärandemål. Lärarna har också delat med sig av vilka möjligheter och utmaningar de upplevt i sitt arbete att stödja sina elever att bli mer självreglerande.

Det här kom forskarna fram till

Studien visade att formativ bedömning kan användas för att utforma undervisningen även i särskolan. Båda lärarna använde sig av principerna för att lägga upp sin undervisning för att stödja elevers lärande av både ämneskunskaper och förmåga till självreglering. Lärarna betonar att förmåga till självreglerat lärande innefattar att kunna ta hjälp av andra personer än lärare, assistenter och föräldrar. Det kan till exempel handla om att ta hjälp av klasskamrater, vänner och framtida arbetskamrater. Studien visade på en positiv utveckling av elevernas förmåga till självreglerat lärande. Vid studiens slut smaksatte eleverna soppa som piloter enbart med hjälp av co-piloter, det vill säga sina kamrater. De blev även problemlösare när de på egen hand hanterade utmaningar som uppkom under teorilektionerna. 

Studien visar på olika strategier som lärarna valt för att nå lärandemål både vad gäller ämne och självreglering. För att exempelvis kunna smaksätta en soppa på ett självreglerat sätt, fick eleven först vara passagerare och observera läraren. Därefter fick eleverna härma läraren för att till sist själv vara pilot och själva klara av att välja kryddor och smaka av. En annan strategi syftade till att via rollspel låtas vara en elev som exempelvis stött på problemet att skriva en informationstext och vill ge upp, men som sedan söker strategier för att lösa problemet. Därefter fick eleven, som en problemlösare, lösa problemet genom att titta på tidigare skrivna informationsblad. Även detta beskrivs som en lång process och där formativ bedömning används för att stödja eleverna till att bli problemlösare.

Då det gäller utmaningar pekade lärarna på elevernas tidigare erfarenheter av att inte anses vara tillräckligt bra. De menade också att omsorgstraditionen i särskolan bidragit till elevernas låga självkänsla. Eleverna har låga förväntningar på sig själva och förlitar sig på andra.  Men trots detta har lärarnas användning av formativ bedömning visat sig kunna stödja elevernas självständighet; deras förmåga att vara pilot och problemlösare.

Så kan du förstå och använda forskningen

Att kunna självreglera sitt lärande förknippas med förmåga till livslångt lärande. Även elever med intellektuell funktionsnedsättning bör få möjligheter att utveckla sådan förmåga. Studien visar att formativ bedömning kan användas för att stödja en sådan utveckling. Förhoppningsvis kan artikeln inspirera personer som arbetar i gymnasiesärskola att engageras i liknande utvecklingsarbete som det i artikeln.

Mer information om artikeln

Titel: From passenger to pilot – using formative assessment to support students with intellectual disabilities to become self-regulated learners

Tidskrift: Frontiers in Education (sektion Special Education Needs) (2022), Volume 7, Article 845208 ss. 1-16.

Författare: Catarina Andersson och Carina Granberg, Umeå universitet, för mer information kontakta: catarina.andersson@umu.se, carina.granberg@umu.se  

Länk till artikel: https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/feduc.2022.845208/full

Forskning: Så blir elever mer självständiga – från passagerare till pilot

Några forskare har undersökt
hur två lärare arbetar.
Deras elever har en intellektuell
funktions-nedsättning.
Lärarna har mycket erfarenhet.
De lyckas få eleverna att bli
mer självständiga.
Eleverna blir som piloter i sitt eget liv
i stället för passagerare.

Lärarna hjälper sina elever

att nå målen i skolan

Elever behöver utvecklas
för att bli självständiga vuxna.
Det är ett utmanande uppdrag
för alla skolor.

En ny studie handlar om
en gymnasie-sär-skola.
Två lärare där använder sig av
formativ bedömning.

Formativ bedömning är bra för eleverna.
Det hjälper eleverna att
klara lärande-målen.

De här eleverna har en
intellektuell funktionsnedsättning.
Målet är att de ska få
kunskaper i sina ämnen.

Men målet är också
att eleverna ska lära sig
att klara sig själva.
Det kallas själv-reglering.

Självreglering betyder
att man är en problem-lösare.
Man blir självständig.
Tänk dig att du är pilot i ditt eget liv.

En pilot kör flyg och löser problem.
Om du är passagerare 
litar du på att piloten kör
och tar hand om allt.

Forskarna undersökte
hur lärarna gör.
Vad har de för strategier?
Vad är svårt?

Elever i särskolan
kan bli problem-lösare.
De kan utveckla sin självreglering.
Studien visar bra exempel på det.

Det här handlar forskningen om

Formativ bedömning

När man bedömer formativt
kollar läraren eller eleven:

  • Hur går det för eleven?
  • Kommer eleven att nå lärande-målet?

Läraren och eleven får koll på
vad de behöver göra.
De formar sen undervisningen
och hur eleven ska plugga. 

Forskarna såg att det här kan göra
elever mer självständiga.

Självreglerat lärande

När man lär sig på ett självreglerat sätt
tar man ett större ansvar själv.
Eleven tar reda på:

  • Vad är mitt lärande-mål?
  • Hur kan jag nå målet?
  • Hur har det gått?

Formativ bedömning i sär-skolan

Vi vet redan att
formativ bedömning är bra.
Det finns forskning om det.
Och lärare har märkt att det är bra.

Det är bra därför att
elever lär sig mer.
De blir mer självständiga.

Men hur funkar det i särskolor?
Det vet vi inte mycket om.

Forskare har bara tittat på
hur det är för elever 
utan intellektuell funktionsnedsättning. 

Så här gjorde de här forskarna  

Forskarna i den här studien
var på en gymnasie-särskola.
De studerade två lärare
som undervisar i klasser
som går sista året.

Eleverna går på ett program
för att jobba på restaurang
eller bageri.

Forskarna intervjuade lärarna:

  • Hur lär de eleverna att se
    vad lärande-målen är?
  • Hur får de eleverna att 
    arbeta mot målen?
  • Hur lär de eleverna att utvärdera?

Lärarn fick också skriva uppsats
om sin undervisning.
De beskrev hur de
hjälper sina elever
att bli mer själv-reglerande.

Lärarna berättade om 
vad som funkar bra och
vad som är svårt.

Forskarna var med i klasserna.
De tittade på hur lärare och elever
arbetar med lärande-mål.

  • Hur lägger de upp arbetet?
  • Hur utvärderar de?
  • Klarar eleverna av det själva?

Det här kom forskarna fram till 

Formativ bedömning funkar i särskolan.
Det visar studien.

Båda lärarna säger att
eleverna behöver kunna
ta hjälp av andra.
Inte bara av lärare, assistenter
eller mamma och pappa.

De kan till exempel ta hjälp av 

  • klass-kamrater.
  • vänner.
  • arbets-kamrater. 

Det är en del av
självreglerat lärande.

Det här funkade bra

Eleverna blev bättre på att
lära sig självreglerat
under studien. 

Vid studiens slut 
smaksatte de soppa själva.
De tog bara hjälp av sina kamrater.

Eleverna blev även problem-lösare.
Ibland var det svårt
på teori-lektionerna.
Då hittade de själva sätt att
komma vidare.

Lärarna valde olika strategier
för att nå lärande-målen.

Ett exempel:
Eleverna skulle lära sig att
smaksätta en soppa.

  • Först fick eleverna titta på
    hur läraren gjorde.
    Man kan säga att de var passagerare.
  • Sen fick eleverna härma läraren.
  • Till sist fick de själva vara piloter.
    De fick själva klara av att
    välja kryddor och smaka av. 

Roll-spel var en annan strategi.
Och formativ bedömning, förstås.

Men det tar tid att
bli problem-lösare.
Lärarna sa att det är en 
lång process.

Det här gjorde det svårt

Eleverna har tidigare fått känna
att de inte är bra.
De har haft låg själv-känsla.
Det är en utmaning,
säger lärarna.

I särskolan finns också
en omsorgs-tradition.
Man har tagit hand om eleverna.
Det har bidragit till
låg självkänsla,
menar lärarna.

Eleverna har låga förväntningar
på sig själva.
De förlitar sig på andra.  

Men lärarna har ändå fått eleverna
att bli mer självständiga.
Det är tack vare att de har använt
formativ bedömning.

Så kan du förstå̊ och använda studien 

Vi kan lära oss nya saker hela livet.
För att klara det
behöver vi kunna
självreglera hur vi lär oss.

Elever med intellektuell funktionsnedsättning
behöver också få utveckla
den förmågan. 

Du kan använda formativ bedömning
för att hjälpa dina elever.

Vi hoppas att
du som arbetar i gymnasie-särskola
blir inspirerad av artikeln.

Läs hela artikeln

From passenger to pilot – 
using formative assessment
to support students with
intellectual disabilities
to become self-regulated learners

Författare

Catarina Andersson
Umeå universitet
catarina.andersson@umu.se

Carina Granberg
Umeå universitet
carina.granberg@umu.se  

Publicerat onsdag 2 november 2022