Illustration av tre personer som står startklara för att springa på en bana.

Forskningsutblick: Flexibel undervisning i idrott och hälsa för att inkludera elever med funktionsnedsättning

I denna studie vill forskarna undersöka hur inkluderande undervisning i ämnet idrott och hälsa kan se ut, när fokus riktas mot elever med dolda funktionsnedsättningar. I studien påvisar forskarna en komplex bild där flexibilitet och lyhördhet hos läraren är av yttersta vikt för att skapa en inkluderande miljö för målgruppen.

Tidigare forskning inom inkludering kopplat till ämnet Idrott och hälsa har ofta utgått ifrån elever med synliga funktionsnedsättningar. I denna studie ligger fokus istället på elever med osynliga funktionsnedsättningar, som exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Kännetecknande för denna elevgrupp är att de ofta är känsliga för stress och kravfyllda situationer, samt att de har stora utmaningar med att avkoda socialt samspel. I studien används observationer av idrottslektioner och individuella intervjuer med elever för att undersöka inkludering ur elevernas perspektiv.

Det här handlar forskningen om

I Sverige går de flesta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom autism och adhd, integrerade i så kallade “vanliga” klasser och följer sin klass i alla ämnen.   Idrottslärare, som möter flera klasser dagligen, vet inte alltid vilka elever som har diagnos, utreds för diagnos, eller vad elevers olika beteenden bottnar i. Forskningsstudien fokuserar på att undersöka hur elever i årskurs 4–6 på två grundskolor i västra Sverige beskriver att de upplever den integrerade idrottsundervisningen. Kommunen som skolorna ligger i har tidigare fått projektmedel för att arbeta strategiskt med inkludering av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och därför var skolorna särskilt intressanta för studien.

Hur gjorde forskarna?

I all skolundervisning påverkar och påverkas vi både av miljö, lärare, skolkamrater och själva skolämnets innehåll. Studien utgick ifrån lektionsobservationer där aktiviteter observerades och noterades i ett observationsschema för att identifiera de kritiska moment som uppstod i undervisningen. Framför allt observerades elever som på olika sätt var inblandade i dessa didaktiska situationer. Ingen information om vilka elever som hade diagnoser kopplade till neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hade inhämtats i förväg, varför både elever med och utan diagnos valdes ut för individuella intervjuer. Urvalet av elever baserades på observationerna som gjordes innan intervjuerna genomfördes. Intervjuerna handlade om de aktiviteter som skett på lektionerna och hur eleverna upplevde olika moment; att samarbeta, byta om, duscha och att tävla var teman som togs upp.

Det här kom forskarna fram till

Elever med funktionsnedsättning har rätt till anpassningar av undervisningen för att kunna utveckla kunskaper och nå målen i varje ämne. Inga särskilda anpassningar av undervisningen i skolämnet Idrott och hälsa kunde observeras under lektionerna som ingick i studien, däremot deltog ett antal elevassistenter som skolan erbjöd som en sorts anpassning av lärmiljön. 

Aktiviteter som genomfördes under idrottslektionerna ledde till att ett antal inkluderings- och exkluderingsprocesser kunde observeras, inom fyra olika teman: att organisera, att samarbeta, att svettas samt att vinna. Att organisera är hur ämnet och lektionerna är organiserade av skolan och läraren. Inkluderande processer här är exempelvis att skapa förutsägbarhet, till exempel kring rutiner hur det går till innan och efter lektionerna, samt att eleverna får tydliga instruktioner kring de aktiviteter som ska genomföras. Exkluderande processer kan exempelvis vara undervisning i stora grupper bestående av olika klasser, med otydliga eller bristande instruktioner. Samarbete är ett komplext område för inkluderande undervisning. En del elever klarar av att hantera och övervinna känslor av tveksamhet eller motstånd i förhållande till lektionens aktiviteter, medan andra elever har svårare att samarbeta eller genomföra vissa specifika aktiviteter och situationer. I en klass fick ett par elever alltid vara i samma grupp när de gjorde samarbetsövningar. På så vis skapades förutsägbarhet och enklare samarbete för en av eleverna som hade svårt med den biten.

Att svettas och bli varm finns med som en tydlig förväntan kopplat till lektioner i idrott och hälsa, vilket sätter upp förväntningar på aktiviteter både innan, under och efter lektionstillfället. En del lärare väljer att tillgodose olika elevers behov kring att byta om och duscha, men något som kan te sig inkluderande för en elev, kan upplevas som exkluderande för en annan elev. I studien lyfts exempel där vissa elever getts tillåtelse att byta om och duscha enskilt i lärarens omklädningsrum, något som en annan elev upplever som orättvist och inte “enligt reglerna”, då läraren inte förklarat för de andra eleverna varför de tillåts duscha enskilt. Även när det kommer till temat att tävla påvisas svårigheten i att inkludering för en elev, kan uppfattas som exkludering för en annan. Olika typer av tävlingsmoment är ofta en del av idrottslektioner, och har olika inverkan på olika elever. En del elever uppskattar inte alls själva tävlingsmomentet, medan det för andra elever är en avgörande motivationsfaktor att spel och lekar kan vinnas. 

Författarna till studien konstaterar att det inte finns någon universallösning på vilken typ av innehåll eller aktiviteter som inkluderande idrottsundervisning bör innehålla för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Snarare visar studien på hur komplex inkluderande undervisning är, då de individuella skillnaderna mellan elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ofta är lika stora som mellan elever utan neuropsykiatriska svårigheter.

Så kan du förstå och använda forskningen

Inkludering av alla elever är en komplex uppgift som kräver god förmåga hos läraren att hantera gruppdynamiken i en klass. Flexibilitet avseende gruppstorlekar, val av aktiviteter och samarbete i par är sådant som läraren kan bidra med. Vissa elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan delta, precis som sina klasskamrater utan diagnos, i skolämnet Idrott och hälsa, men det är vanligare att ämnet är en stor utmaning för dessa elever. För att varje elev ska få en chans att nå målen i Idrott och hälsa krävs att varje individs särskilda förutsättningar beaktas. Det behövs en tät kommunikation mellan ansvariga lärare, elev och vårdnadshavare för att nå framgång.

Mer information om artikeln

Titel: What physical education becomes when pupils with neurodevelopmental disorders are integrated : a transactional understanding

Tidskrift: Physical Education and Sport Pedagogy (2020)

Författare: Anna Thorén, Örebro universitet, Mikael Quennerstedt, Örebro universitet och Ninitha Maivorsdotter. Högskolan i Skövde. För mer information, kontakta Anna Thorén: anna.thoren@hb.se

Länk till artikeln: https://doi.org/10.1080/17408989.2020.1834525

 

Ny studie: Flexibel idrott och hälsa i skolan för att få med elever som har en funktions-nedsättning

Hur kan inkluderande undervisning se ut
i ämnet idrott och hälsa?
Det ville tre forskare veta.
De har nu skrivit en artikel om det.
Studien handlar om elever med
funktionsnedsättningar som inte syns.
Hur upplever de idrotten?

 

Forskarna såg att
det inte är så lätt att få alla
att känna sig inkluderade.
Elever är olika.
Det är därför väldigt viktigt
att lärarna är lyhörda.
De måste kunna anpassa
så att alla mår bra.

De tre forskarna är från 
Örebro universitet
och Högskolan i Skövde.

 

Elever med osynliga funktionsnedsättningar
kan känna stress av skol-idrotten

Osynliga funktionsnedsättningar
är till exempel NPF.
NPF = neuro-psykiatriska funktionsnedsättningar.
Alltså diagnoser som adhd och autism.

Elever med de här diagnoserna 
är ofta känsliga för stress.
Krav kan stressa dem. 
De kan också ha svårt i grupp.

Det finns redan liknande studier som den här.
Men då har det handlat om elever
med funktionsnedsättningar som syns.

Det här handlar studien om

I Sverige går de flesta elever med NPF
i helt vanliga klasser.
De har samma ämnen som
sina klass-kamrater.

NPF syns inte.
Det är svårt för idrotts-lärare
att veta vem som har NPF.
De har många elever i skolan.
En del elever har också NPF
men ingen diagnos än.

Två grund-skolor är med i studien.
De ligger i västra Sverige.
Forskarna har studerat elever
som går i årskurs 4, 5 och 6.
Hur upplever de idrotten i skolan?

Skolorna är i en kommun
som har arbetat med NPF
och inkludering tidigare.
De har fått projekt-pengar för det.
Det var därför intressant att studera
just de här två skolorna.

Så här gjorde forskarna

Det är många saker som
påverkar elever i skolan.
Lärarna och de andra eleverna påverkar.
Miljön påverkar.
Och själva innehållet i ämnet
påverkar förstås också.

I studien handlar det om idrott och hälsa.
Hur upplever eleverna lektionerna?
Hur är det att till exempel

  • samarbeta?
  • byta om?
  • duscha?
  • tävla?

Forskarna var med på idrotts-lektioner.
De tittade på och antecknade.
De höll utkik efter situationer
som blev jobbiga.

Forskarna intervjuade elever.
De talade både med elever 
som hade en diagnos
och elever utan diagnos.
De talade med en elev åt gången.

Det här kom forskarna fram till

De hade inga anpassningar men
elev-assistenter var med

Elever med funktionsnedsättning
har rätt till anpassningar.
Det är för att hjälpa dem att lära sig.
Med anpassningar ska de kunna
nå målen i varje ämne.

Eleverna hade inga anpassningar
på de idrottslektioner som 
forskarna var med på.
Däremot var flera elevassistenter med.
De ger stöd till eleverna.

Forskarna såg både bra och dåliga saker

Vissa aktiviteter på idrotten gjorde
att eleverna blev inkluderade.
Det var bra, de var med.
Men annat blev exkluderande.
Då känns det inte bra.
Forskarna såg det här
när det gällde fyra olika saker:

  1. Att organisera.
  2. Att samarbeta.
  3. Att svettas.
  4. Att vinna.

Att organisera lektionerna

Lärarna måste göra så att eleverna
känner sig trygga.
Eleverna behöver rutiner.
De behöver tydliga instruktioner.

Eleverna behöver veta innan
hur det går till på idrotten.
Hur gör jag före och efter lektionen?
Hur gör jag de olika aktiviteterna?
Om de vet det här 
blir idrotten mer inkluderande.

Men om gruppen är stor
kan lektionen ändå bli exkluderande.
Stora grupper med
elever från olika klasser
kan bli jobbigt.

Att samarbeta

Samarbete är inte alltid så lätt
att göra inkluderande.

Elever kan känna sig tveksamma.
Ibland har de ingen lust att göra
en viss aktivitet.
Men en del klarar av 
att göra det i alla fall.
Andra har svårt.

I en klass hade de en bra lösning.
Ett par elever fick alltid vara
i samma grupp
när de skulle samarbeta.
Det funkade fint.
De visste i förväg hur det skulle bli.

Att svettas 

När du rör på dig bli du varm.
Därför byter vi om till andra kläder
före och efter idrotten.
Eleverna duschar efter lektionen.

En del elever tycker att
det här är pinsamt.
En del lärare väljer därför
att ordna så att
det blir bra för eleverna.
Men det som är bra för en
kanske blir exkluderande för en annan.

 

Det finns ett exempel på det här i studien. 
Vissa elever hade fått lov att
duscha och byta om enskilt
i lärarens omklädnings-rum.
De var glada att de inte behövde vara
nakna framför andra.

Men en annan elev tyckte
att det här var orättvist.
Varför fick de duscha enskilt?
Läraren hade inte förklarat det
för de andra eleverna.

Att vinna

Det här med inkludering 
är inte heller så lätt
när eleverna ska tävla.
En del älskar att tävla.
Andra avskyr det.

Det finns ingen super-lösning
Men hur ska idrottsläraren göra då?
Hur får vi alla med NPF
att känna sig inkluderade?
Vilka aktiviteter funkar för alla?

Det finns ingen super-lösning.

Det säger de tre forskarna.
Studien visar hur svårt det är
att göra skol-idrotten inkluderande.

Elever med NPF är inte alla lika.
De tycker och upplever saker olika.
Så är det för alla elever.
Både de som har NPF 
och de som inte har det.

Så kan du använda studien

Det är inte lätt att inkludera alla.
Du som är lärare behöver
hantera en hel klass.
Det är en svår uppgift.

För vissa elever med NPF
är skolidrotten inget problem.
Men det är vanligare att
ämnet är en stor utmaning.

Du som är idrottslärare kan
hjälpa eleverna att nå målen.
Vilka förutsättningar
har eleven?

Gör så här:

  • Diskutera med ansvarig lärare.
  • Tala med eleven.
  • Kontakta även föräldrarna.
  • Dela in eleverna i mindre grupper.
  • Välj aktiviteter som funkar.
  • Låt elever samarbeta i par.

Var lyhörd och flexibel.
Då kommer du att lyckas.

Läs hela artikeln

What physical education becomes when
pupils with neurodevelopmental disorders
are integrated :
a transactional understanding

Om forskarna

Anna Thorén
Örebro universitet.

Mikael Quennerstedt
Örebro universitet.

Ninitha Maivorsdotter
Högskolan i Skövde. 

För mer information

Kontakta Anna Thorén:
anna.thoren@hb.se 

 

Publicerat torsdag 3 juni 2021