Illustration av tre personer som står startklara för att springa på en bana.

Forskningsutblick: Flexibel undervisning i idrott och hälsa för att inkludera elever med funktionsnedsättning

I denna studie vill forskarna undersöka hur inkluderande undervisning i ämnet idrott och hälsa kan se ut, när fokus riktas mot elever med dolda funktionsnedsättningar. I studien påvisar forskarna en komplex bild där flexibilitet och lyhördhet hos läraren är av yttersta vikt för att skapa en inkluderande miljö för målgruppen.

Tidigare forskning inom inkludering kopplat till ämnet Idrott och hälsa har ofta utgått ifrån elever med synliga funktionsnedsättningar. I denna studie ligger fokus istället på elever med osynliga funktionsnedsättningar, som exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Kännetecknande för denna elevgrupp är att de ofta är känsliga för stress och kravfyllda situationer, samt att de har stora utmaningar med att avkoda socialt samspel. I studien används observationer av idrottslektioner och individuella intervjuer med elever för att undersöka inkludering ur elevernas perspektiv.

Det här handlar forskningen om

I Sverige går de flesta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom autism och adhd, integrerade i så kallade “vanliga” klasser och följer sin klass i alla ämnen.   Idrottslärare, som möter flera klasser dagligen, vet inte alltid vilka elever som har diagnos, utreds för diagnos, eller vad elevers olika beteenden bottnar i. Forskningsstudien fokuserar på att undersöka hur elever i årskurs 4–6 på två grundskolor i västra Sverige beskriver att de upplever den integrerade idrottsundervisningen. Kommunen som skolorna ligger i har tidigare fått projektmedel för att arbeta strategiskt med inkludering av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och därför var skolorna särskilt intressanta för studien.

Hur gjorde forskarna?

I all skolundervisning påverkar och påverkas vi både av miljö, lärare, skolkamrater och själva skolämnets innehåll. Studien utgick ifrån lektionsobservationer där aktiviteter observerades och noterades i ett observationsschema för att identifiera de kritiska moment som uppstod i undervisningen. Framför allt observerades elever som på olika sätt var inblandade i dessa didaktiska situationer. Ingen information om vilka elever som hade diagnoser kopplade till neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hade inhämtats i förväg, varför både elever med och utan diagnos valdes ut för individuella intervjuer. Urvalet av elever baserades på observationerna som gjordes innan intervjuerna genomfördes. Intervjuerna handlade om de aktiviteter som skett på lektionerna och hur eleverna upplevde olika moment; att samarbeta, byta om, duscha och att tävla var teman som togs upp.

Det här kom forskarna fram till

Elever med funktionsnedsättning har rätt till anpassningar av undervisningen för att kunna utveckla kunskaper och nå målen i varje ämne. Inga särskilda anpassningar av undervisningen i skolämnet Idrott och hälsa kunde observeras under lektionerna som ingick i studien, däremot deltog ett antal elevassistenter som skolan erbjöd som en sorts anpassning av lärmiljön. 

Aktiviteter som genomfördes under idrottslektionerna ledde till att ett antal inkluderings- och exkluderingsprocesser kunde observeras, inom fyra olika teman: att organisera, att samarbeta, att svettas samt att vinna. Att organisera är hur ämnet och lektionerna är organiserade av skolan och läraren. Inkluderande processer här är exempelvis att skapa förutsägbarhet, till exempel kring rutiner hur det går till innan och efter lektionerna, samt att eleverna får tydliga instruktioner kring de aktiviteter som ska genomföras. Exkluderande processer kan exempelvis vara undervisning i stora grupper bestående av olika klasser, med otydliga eller bristande instruktioner. Samarbete är ett komplext område för inkluderande undervisning. En del elever klarar av att hantera och övervinna känslor av tveksamhet eller motstånd i förhållande till lektionens aktiviteter, medan andra elever har svårare att samarbeta eller genomföra vissa specifika aktiviteter och situationer. I en klass fick ett par elever alltid vara i samma grupp när de gjorde samarbetsövningar. På så vis skapades förutsägbarhet och enklare samarbete för en av eleverna som hade svårt med den biten.

Att svettas och bli varm finns med som en tydlig förväntan kopplat till lektioner i idrott och hälsa, vilket sätter upp förväntningar på aktiviteter både innan, under och efter lektionstillfället. En del lärare väljer att tillgodose olika elevers behov kring att byta om och duscha, men något som kan te sig inkluderande för en elev, kan upplevas som exkluderande för en annan elev. I studien lyfts exempel där vissa elever getts tillåtelse att byta om och duscha enskilt i lärarens omklädningsrum, något som en annan elev upplever som orättvist och inte “enligt reglerna”, då läraren inte förklarat för de andra eleverna varför de tillåts duscha enskilt. Även när det kommer till temat att tävla påvisas svårigheten i att inkludering för en elev, kan uppfattas som exkludering för en annan. Olika typer av tävlingsmoment är ofta en del av idrottslektioner, och har olika inverkan på olika elever. En del elever uppskattar inte alls själva tävlingsmomentet, medan det för andra elever är en avgörande motivationsfaktor att spel och lekar kan vinnas. 

Författarna till studien konstaterar att det inte finns någon universallösning på vilken typ av innehåll eller aktiviteter som inkluderande idrottsundervisning bör innehålla för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Snarare visar studien på hur komplex inkluderande undervisning är, då de individuella skillnaderna mellan elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ofta är lika stora som mellan elever utan neuropsykiatriska svårigheter.

Så kan du förstå och använda forskningen

Inkludering av alla elever är en komplex uppgift som kräver god förmåga hos läraren att hantera gruppdynamiken i en klass. Flexibilitet avseende gruppstorlekar, val av aktiviteter och samarbete i par är sådant som läraren kan bidra med. Vissa elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan delta, precis som sina klasskamrater utan diagnos, i skolämnet Idrott och hälsa, men det är vanligare att ämnet är en stor utmaning för dessa elever. För att varje elev ska få en chans att nå målen i Idrott och hälsa krävs att varje individs särskilda förutsättningar beaktas. Det behövs en tät kommunikation mellan ansvariga lärare, elev och vårdnadshavare för att nå framgång.

Mer information om artikeln

Titel: What physical education becomes when pupils with neurodevelopmental disorders are integrated : a transactional understanding

Tidskrift: Physical Education and Sport Pedagogy (2020)

Författare: Anna Thorén, Örebro universitet, Mikael Quennerstedt, Örebro universitet och Ninitha Maivorsdotter. Högskolan i Skövde. För mer information, kontakta Anna Thorén: anna.thoren@hb.se

Länk till artikeln: https://doi.org/10.1080/17408989.2020.1834525

 

Publicerat torsdag 3 juni 2021