Illustrationen visar elever som jobbar vid datorer och surfplattor tillsammans med lärare.

Forskningsutblick: Elevers syn på användning av digitala verktyg i skolan

Syftet med denna studie har varit att utforska högstadieelevers syn på, och erfarenheter av, att använda digitala verktyg främst, men inte bara, i utbildningen. Eleverna uppskattar att använda digitala verktyg. De uppskattar också möjligheten att påverka arbetet i klassrummet och upplever att deras eget lärande ökar när de kan använda digitala verktyg.

Resultaten visar att de digitala verktygen i hög grad blir en ersättning av redan befintliga klassrumsverktyg. De elever i studien som är i behov av särskilt stöd upplever att de digitala verktygen är till stor hjälp för deras möjligheter att kunna studera på lika villkor som sina klasskamrater. Eleverna framhåller också att skolan borde tillhandahålla digitala verktyg till alla elever, för att kompensera för dem som inte har de ekonomiska förutsättningarna att själva köpa dessa ofta dyra verktyg.

Det här handlar forskningen om

Studien ingår i ett pågående forskningsprojekt, Digitalization Initiatives, and Practices (DIP), vid Högskolan för Lärande och Kommunikation, Jönköping University. Mycket av den tidigare forskningen kring elevers användning av digitala verktyg utgörs av interventionsstudier - det vill säga att man studerar en särskild insats eller förändring - eller mer omfattande statistiska undersökningar. Fokus för denna studie är elevernas perspektiv på skolans digitalisering, som ramas in av deltagande observationer som gjordes under en senare fas i projekt DIP. Utgångspunkten är det dagliga klassrumsarbetet och livet utanför skolan. Genom att intervjua elever om deras erfarenheter av skolans digitalisering gavs förutsättningar för att ge en lägesbeskrivning inför kommande digitaliseringsinsatser.

Så här gjorde forskarna

Materialet samlades in genom att intervjua ett urval av elever i årskurs 8 från fem olika skolor under hösten 2015 och våren 2016. Intervjuerna var semistrukturerade, det vill säga de utgjordes av ett tematiskt samtal utifrån en intervjuguide. Fokus för intervjuerna var elevernas egna erfarenheter av och åsikter om att använda digitala verktyg i undervisningen. De första intervjuerna genomfördes hösten 2015 som en pilotstudie för att kunna utforma en intervjuguide till de följande intervjuerna under våren 2016. Alla intervjuer spelades in och transkriberades till skriven text av huvudförfattaren. Transkriptionerna lästes och tolkades sedan av artikelförfattarna. Vid tolkningen söktes och noterades återkommande teman i elevernas utsagor och i det skoletnografiska fältarbetet som har bedrivits i en högstadieklass under 2019.

Det här kom forskarna fram till

Utifrån analysen av intervjuerna, och med bakgrund av nya erfarenheter från fältarbetet under 2019, framträdde tre övergripande teman: den vardagliga klassrumspraktiken, kontroll över arbetet i klassrummet och sitt eget lärande, samt digitala verktyg ur ett kompensatoriskt perspektiv.

I den vardagliga klassrumspraktiken ersätter ofta de digitala verktygen tidigare verktyg: ordbehandlare ersätter papper och penna, presentationsprogram ersätter whiteboarden, internetsajter ersätter böcker, och strömmande media ersätter bandspelare, DVD-spelare eller VHS-spelare. Eleverna framhåller dock att de uppskattar de digitala verktygen som de uppfattar som smidigare, modernare och snabbare än tidigare teknologi. Eleverna upplever att det också är lättare att strukturera sina studier med digitala verktyg. Dock, 2016, är mycket av arbetet med digitala verktyg fortfarande förlagt till en datorsal som läraren bokar var tredje eller var fjärde vecka för att slutföra ett arbete som påbörjats i det ordinarie klassrummet. Huvudsakligen gäller detta ämnen som svenska och SO, medan eleverna aldrig använder digitala verktyg i exempelvis matematiken, där de däremot använder sina mobiltelefoner för att lyssna på musik. Med digitala verktyg upplever eleverna att deras kontroll över klassrumspraktiken och sitt eget lärande ökar. De söker alternativa vägar till lärande på exempelvis YouTube, de kan påverka sitt arbete i exempel filmproduktioner, de känner en stolthet över produkter som de själva utformat och producerat.

Fem av de intervjuade eleverna är i behov av särskilt stöd. Alla dessa elever har hela tiden tillgång till digitala verktyg, antingen i form av en laptop eller en iPad, något som de upplever som ett stort stöd för deras möjligheter att kunna följa med i undervisningen på samma villkor som sina klasskamrater. På en av skolorna har alla elever i en av klasserna försetts med iPads. En av de intervjuade eleverna i behov av särskilt stöd som går i den klassen uttryckte att det är mindre utmärkande att ha en iPad nu när alla andra elever i klassen har en, men att den relativa fördelen med att ha ett digitalt verktyg går förlorad när övriga elever i klassen också har det. Ett annat kompensatoriskt perspektiv som lyfts av eleverna är det socioekonomiska, där eleverna framhåller att skolan borde tillhandahålla digitala verktyg till alla elever då inte alla elever har samma möjligheter hemma att få tillgång till digitala verktyg.

Så kan du förstå och använda forskningen

Studien visar att elever med särskilda behov inte bara behöver ha tillgång till kompensatoriska verktyg i skolan, utan att verktygen också är kompensatoriska i relation till övriga elevers verktyg. Därför måste de digitala verktygen anpassas till varje enskild elev för att de skall verka kompensatoriskt. För att skolans digitalisering skall vara till nytta för alla elever, måste digitaliseringsprocessen involvera alla skolans aktörer: elever, vårdnadshavare, lärare, och skolledning.

Mer information om artikeln

Titel: Access to and Accounts of Using Digital Tools in Swedish Secondary Grades. An Exploratory Study.

Tidskrift: Journal of Information Technology Education: Research (2020), vol 19, s. 287-314

Författare: Lars Almén, Jönköping University; Sangeeta Bagga-Gupta, Jönköping University; Cecilia Bjursell, Jönköping University, för mer information kontakta Lars Almén: lars.almen@ju.se

Länk till artikel: https://doi.org/10.28945/4550

Mer information om forskningsprojektet DIP finns på https://ju.se/ccd/dip.

Så tycker eleverna om att använda digitala verktyg i skolan

Tre forskare har gjort en studie om

digitala verktyg på hög-stadiet.

Forskarna är från Jönköping University.

De ville veta vad högstadie-elever tycker.

Vad har de för erfarenheter av att använda

digitala verktyg?

Vi gillar dem, sa eleverna.

De tycker att de lär sig mer och

kan påverka arbetet i klass-rummet.

Digitala verktyg hjälper

Eleverna idag använder ofta de digitala verktygen

i stället för äldre verktyg i klassrummet.

De elever i studien som behöver särskilt stöd

tycker att digitala verktyg hjälper dem mycket.

De kan lära sig mer på lika villkor

som sina klass-kamrater.

 

Eleverna tycker också att skolan borde

ha digitala verktyg till alla elever.

Verktygen är ofta dyra.

Alla har inte råd att köpa dem.

 

Det här handlar forskningen om

Studien ingår i forsknings-projektet DIP.

DIP = Digitalization Initiatives, and Practices.

Det är Högskolan för Lärande och Kommunikation

som håller på med det.

Alltså Jönköping University.

 

Det är inte första gången

forskare har studerat hur elever

använder digitala verktyg.

Men de här tre forskarna gör det

på ett lite annat sätt.

 

Det viktiga i den här studien är

vad eleverna själva tycker.

Hur är det i klassen?

Hur är det i livet utanför skolan?

 

Forskarna har intervjuat elever.

Vad är deras erfarenheter av

skolans digitalisering?

Studien ge en bild av läget

inför att skolan ska fortsätta att digitalisera.

 

Så här gjorde forskarna

Forskarna intervjuade elever i årskurs 8.

De var från fem olika skolor.

Det här var under hösten 2015 och

våren 2016.

 

Forskarna använde en intervju-guide med frågor.

Det viktigaste var vad eleverna själva tyckte.

Forskarna spelade in alla intervjuer.

En av dem skrev ut talet till text.

De analyserade sen vad eleverna hade sagt.

De jämförde också med en annan studie.

Den var från år 2019.

 

Det här kom forskarna fram till

Forskarna hittade tre olika teman.

Vi förklarar strax mer om det.

Det var:

 

1. Den vardagliga klassrums-praktiken.

2. Kontroll över arbetet i klassrummet

och sitt eget lärande.

3. Digitala verktyg ur ett

kompensatoriskt perspektiv.

 

Tema 1: Den vardagliga klassrumspraktiken

Eleverna använder ofta de nya verktygen

i stället för de gamla.

 

Några exempel:

 

  • Dator i stället för papper och penna. 
  • Presentations-program i stället för white-board.
  • Internet i stället för böcker.
  • YouTube i stället för DVD-spelare.

 

Eleverna säger att de tycker om

de digitala verktygen.

De tycker att de är mer praktiska.

De är modernare och snabbare

än äldre teknik.

 

Eleverna tycker också att det är lättare

att strukturera sina studier med digitala verktyg.

Men år 2016 gjorde de ännu

mycket av arbetet i en dator-sal.

Läraren bokade datorsalen

någon gång i månaden bara.

 

Eleverna i studien använder digitala verktyg

i ämnen som svenska och SO.

De använder dem aldrig i matematik.

På matten använder de däremot sina mobil-telefoner.

Men det är för att lyssna på musik.

 

Tema 2: Kontroll över arbetet i klassrummet

och sitt eget lärande

Eleverna upplever att de får mer kontroll

tack vare digitala verktyg.

De lär sig mer.

 

Eleverna hittar fler sätt att lära sig på.

Det kan till exempel vara film-sajten YouTube.

Eleverna kan påverka sitt arbete

genom att ladda upp egna filmer.

De är stolta över arbeten de själva har gjort.

 

Tema 3: Digitala verktyg

ur ett kompensatoriskt perspektiv

Fem av eleverna i studien behöver särskilt stöd.

De använder en bärbar dator

eller en surf-platta, en iPad.

 

De fem eleverna tycker att det här är

ett stort stöd för dem.

Det hjälper dem att följa med i undervisningen.

Det blir mer på samma villkor som för klass-kamraterna.

 

I en av klasserna har alla elever fått iPads.

När alla har en iPad känner jag mig inte annorlunda,

tyckte en av eleverna.

Den eleven var i behov av särskilt stöd.

Men när alla har en iPad blir det enklare för alla.

Då vinner jag mindre på det,

tyckte eleven.

 

Eleverna i studien tycker också att

skolan borde ge digitala verktyg till alla.

Alla har inte råd med det hemma.

 

Så kan du förstå forskningen

och använda den

Elever med särskilda behov behöver ha

verktyg som hjälper dem i skolan.

De kompenserar för sådant som är svårt för dem.

Men verktygen behöver också kompensera

mot de andra elevernas verktyg.

Alltså att verktygen hjälper dem med behov

även när alla andra också har verktyg.

Annars riskerar de att halka efter i alla fall.

 

Så här kan du göra:

Anpassa de digitala verktygen

till varje elev.

Se till att de verkligen hjälper.

 

När vi digitaliserar måste alla vara med:

elever, föräldrar, lärare och skol-ledning.

När skolan digitaliserar ska det vara till nytta

för alla elever.

 

Läs hela artikeln

 

Access to and Accounts of

Using Digital Tools in

Swedish Secondary Grades.

An Exploratory Study

 

Om forskarna

 

Lars Almén

Jönköping University.

 

Sangeeta Bagga-Gupta

Jönköping University.

 

Cecilia Bjursell

Jönköping University.

 

 

För mer information

Kontakta Lars Almén

lars.almen@ju.se

 

Mer info om

forsknings-projektet DIP

Publicerat torsdag 25 februari 2021