Illustrationen visar elever som jobbar vid datorer och surfplattor tillsammans med lärare.

Forskningsutblick: Elevers syn på användning av digitala verktyg i skolan

Syftet med denna studie har varit att utforska högstadieelevers syn på, och erfarenheter av, att använda digitala verktyg främst, men inte bara, i utbildningen. Eleverna uppskattar att använda digitala verktyg. De uppskattar också möjligheten att påverka arbetet i klassrummet och upplever att deras eget lärande ökar när de kan använda digitala verktyg.

Resultaten visar att de digitala verktygen i hög grad blir en ersättning av redan befintliga klassrumsverktyg. De elever i studien som är i behov av särskilt stöd upplever att de digitala verktygen är till stor hjälp för deras möjligheter att kunna studera på lika villkor som sina klasskamrater. Eleverna framhåller också att skolan borde tillhandahålla digitala verktyg till alla elever, för att kompensera för dem som inte har de ekonomiska förutsättningarna att själva köpa dessa ofta dyra verktyg.

Det här handlar forskningen om

Studien ingår i ett pågående forskningsprojekt, Digitalization Initiatives, and Practices (DIP), vid Högskolan för Lärande och Kommunikation, Jönköping University. Mycket av den tidigare forskningen kring elevers användning av digitala verktyg utgörs av interventionsstudier - det vill säga att man studerar en särskild insats eller förändring - eller mer omfattande statistiska undersökningar. Fokus för denna studie är elevernas perspektiv på skolans digitalisering, som ramas in av deltagande observationer som gjordes under en senare fas i projekt DIP. Utgångspunkten är det dagliga klassrumsarbetet och livet utanför skolan. Genom att intervjua elever om deras erfarenheter av skolans digitalisering gavs förutsättningar för att ge en lägesbeskrivning inför kommande digitaliseringsinsatser.

Så här gjorde forskarna

Materialet samlades in genom att intervjua ett urval av elever i årskurs 8 från fem olika skolor under hösten 2015 och våren 2016. Intervjuerna var semistrukturerade, det vill säga de utgjordes av ett tematiskt samtal utifrån en intervjuguide. Fokus för intervjuerna var elevernas egna erfarenheter av och åsikter om att använda digitala verktyg i undervisningen. De första intervjuerna genomfördes hösten 2015 som en pilotstudie för att kunna utforma en intervjuguide till de följande intervjuerna under våren 2016. Alla intervjuer spelades in och transkriberades till skriven text av huvudförfattaren. Transkriptionerna lästes och tolkades sedan av artikelförfattarna. Vid tolkningen söktes och noterades återkommande teman i elevernas utsagor och i det skoletnografiska fältarbetet som har bedrivits i en högstadieklass under 2019.

Det här kom forskarna fram till

Utifrån analysen av intervjuerna, och med bakgrund av nya erfarenheter från fältarbetet under 2019, framträdde tre övergripande teman: den vardagliga klassrumspraktiken, kontroll över arbetet i klassrummet och sitt eget lärande, samt digitala verktyg ur ett kompensatoriskt perspektiv.

I den vardagliga klassrumspraktiken ersätter ofta de digitala verktygen tidigare verktyg: ordbehandlare ersätter papper och penna, presentationsprogram ersätter whiteboarden, internetsajter ersätter böcker, och strömmande media ersätter bandspelare, DVD-spelare eller VHS-spelare. Eleverna framhåller dock att de uppskattar de digitala verktygen som de uppfattar som smidigare, modernare och snabbare än tidigare teknologi. Eleverna upplever att det också är lättare att strukturera sina studier med digitala verktyg. Dock, 2016, är mycket av arbetet med digitala verktyg fortfarande förlagt till en datorsal som läraren bokar var tredje eller var fjärde vecka för att slutföra ett arbete som påbörjats i det ordinarie klassrummet. Huvudsakligen gäller detta ämnen som svenska och SO, medan eleverna aldrig använder digitala verktyg i exempelvis matematiken, där de däremot använder sina mobiltelefoner för att lyssna på musik. Med digitala verktyg upplever eleverna att deras kontroll över klassrumspraktiken och sitt eget lärande ökar. De söker alternativa vägar till lärande på exempelvis YouTube, de kan påverka sitt arbete i exempel filmproduktioner, de känner en stolthet över produkter som de själva utformat och producerat.

Fem av de intervjuade eleverna är i behov av särskilt stöd. Alla dessa elever har hela tiden tillgång till digitala verktyg, antingen i form av en laptop eller en iPad, något som de upplever som ett stort stöd för deras möjligheter att kunna följa med i undervisningen på samma villkor som sina klasskamrater. På en av skolorna har alla elever i en av klasserna försetts med iPads. En av de intervjuade eleverna i behov av särskilt stöd som går i den klassen uttryckte att det är mindre utmärkande att ha en iPad nu när alla andra elever i klassen har en, men att den relativa fördelen med att ha ett digitalt verktyg går förlorad när övriga elever i klassen också har det. Ett annat kompensatoriskt perspektiv som lyfts av eleverna är det socioekonomiska, där eleverna framhåller att skolan borde tillhandahålla digitala verktyg till alla elever då inte alla elever har samma möjligheter hemma att få tillgång till digitala verktyg.

Så kan du förstå och använda forskningen

Studien visar att elever med särskilda behov inte bara behöver ha tillgång till kompensatoriska verktyg i skolan, utan att verktygen också är kompensatoriska i relation till övriga elevers verktyg. Därför måste de digitala verktygen anpassas till varje enskild elev för att de skall verka kompensatoriskt. För att skolans digitalisering skall vara till nytta för alla elever, måste digitaliseringsprocessen involvera alla skolans aktörer: elever, vårdnadshavare, lärare, och skolledning.

Mer information om artikeln

Titel: Access to and Accounts of Using Digital Tools in Swedish Secondary Grades. An Exploratory Study.

Tidskrift: Journal of Information Technology Education: Research (2020), vol 19, s. 287-314

Författare: Lars Almén, Jönköping University; Sangeeta Bagga-Gupta, Jönköping University; Cecilia Bjursell, Jönköping University, för mer information kontakta Lars Almén: lars.almen@ju.se

Länk till artikel: https://doi.org/10.28945/4550

Mer information om forskningsprojektet DIP finns på https://ju.se/ccd/dip.

Publicerat torsdag 25 februari 2021