Forskningsutblick: Bakgrundsljud är ansträngande för barn med hörselnedsättning

Hur påverkas barn med hörselnedsättning när de ska lyssna till tal i miljöer med bakgrundsljud, eller tal framfört av en hes lärarröst? I denna studie undersöks och jämförs barns lyssningsupplevelse, och hur väl de kom ihåg berättelsen som de lyssnade på. Studien visar att barn med hörselnedsättning tycker att det är mer ansträngande att lyssna när det förekommer störningar i form av bakgrundsljud, eller en hes röst.

Syftet med studien var att undersöka vad som händer med upplevelsen av lyssningsansträngning hos barn som använder hörhjälpmedel när de lyssnar på berättelser i buller, eller till en hes lärarröst. Studien genomfördes genom att barn med hörapparater och, eller kokleaimplantat fick lyssna på korta berättelser i tystnad och i buller. Ibland var rösten de lyssnade på hes, eftersom det visat sig vanligare med hes röst hos lärare än hos andra yrkesgrupper. Efter varje berättelse fick barnen skatta hur ansträngande det var för dem att lyssna på berättelsen. Studien visade att barnen tyckte det var mer ansträngande att lyssna i buller än i tystnad men också att det var jobbigare att lyssna till en hes röst än till en som inte var det.

Det här handlar forskningen om

Att lyssna och förstå är viktigt för att barn ska kunna lära sig saker i skolan. Om det är bullrigt i klassrummet eller om lärarens röst är hes kan det bli svårare att lyssna och förstå det som sägs. Men det blir inte bara svårare att lyssna utan den som lyssnar måste också anstränga sig mer, speciellt om lyssnaren har en hörselnedsättning. Om man måste anstränga sig mer för att lyssna på det som sägs kan det finnas kvar mindre kognitiva resurser för att förstå vad som sägs och komma ihåg det.

Så här gjorde forskarna

Tjugofyra barn med hörselnedsättning från olika delar av Sverige rekryterades. Arton av barnen gick integrerade i vanlig skola. Alla barn använde en eller två hörapparater, ett eller två kokleaimplantat eller en hörapparat och ett kokleaimplantat. Barnen fick lyssna på fyra olika berättelser presenterade via högtalare, så att de kunde använda sina hörhjälpmedel.

De fyra berättelserna presenterades på en nivå som var lite starkare än den som motsvarar vanligt tal på en meters avstånd. Två av berättelserna presenterades i tystnad. Två berättelser presenterades i buller som bestod av fyra barn som pratade på samma gång. Bullret var 10 dB svagare än rösten som berättade. En av berättelserna i tystnad och en i buller lästes upp med en hes röst. Efter varje berättelse skattade barnen hur ansträngande de tyckte att det var att lyssna på berättelsen. De besvarade också frågor om innehållet i berättelserna direkt efter.

Det här kom forskarna fram till

Barnen tyckte det var signifikant mer ansträngande att lyssna på berättelserna i buller. Barnen tyckte också att det var signifikant mer ansträngande att lyssna på den hesa rösten än på den vanliga rösten. Dessa resultat stämde med forskarnas förväntning om att försämrad ljudkvalitet påverkar lyssningsansträngningen, oavsett om den orsakas av bakgrundsljud eller en hes talad röst. Det som var intressant var att det inte fanns några tydliga samband mellan hur ansträngande barnen tyckte det var att lyssna på berättelsen, och hur många rätt de hade när de besvarade frågor om innehållet i berättelserna. Det går på tvärs emot det förväntande - att om man måste anstränga sig mer för att lyssna på det som sägs kan det finnas kvar mindre kognitiva resurser för att förstå vad som sägs och komma ihåg det. Anledningen till det kan vara att barnen fick frågor om innehållet direkt efter att de lyssnat på berättelserna. Det hade nog varit bättre att vänta en längre tid för att undersöka hur effektivt de lagrade informationen i berättelserna i sitt långtidsminne.

Så här kan du förstå och använda forskningen

När man jämförde barn som hade hörhjälpmedel med barn med normal hörsel, sågs liknande upplevelse av lyssningsansträngning i båda grupperna. I testen för barn med hörapparat eller kokleaimplantat var bullret 5 dB svagare. De flesta av barnen med hörhjälpmedel som ingick i studien gick i vanliga klasser tillsammans med normalhörande barn, så resultaten verkar visa att barnen med hörselnedsättning måste anstränga sig lika mycket som sina klasskamrater, men redan vid en bullernivå som är lägre.

Om teorin stämmer, att ansträngningen gör att det finns kvar mindre kognitiva resurser för att förstå vad som sägs och komma ihåg det, innebär det att dessa barn måste anstränga sig mer för att lyssna på det som sägs. Annars riskerar de ha färre kognitiva resurser kvar för att förstå vad som sägs och komma ihåg det. Dessutom vet vi redan att om man måste anstränga sig för att lyssna under lång tid, riskerar man att bli uttröttad. Det är något som personer med hörselnedsättning ofta säger, även om de använder till exempel hörapparater. En optimal ljudmiljö i skolan är viktig att eftersträva, inte minst för barn med hörselnedsättning.

Mer information om artikeln

Titel: Perceived listening effort in children with hearing loss: listening to a dysphonic voice in quiet and in noise.

Tidskrift: Logoepdics Phoniatrics Vocology (2020), Online ahead of print, s. 1-9.

Författare: K. Jonas Brännström, Viveka Lyberg-Åhlander & Birgitta Sahlén, Lunds universitet. För mer information, kontakta Jonas Brännström: jonas.brannstrom@med.lu.se