Illustration av fyra elever och en lärare i ett klassrum.

Forskningsutblick: Att kartlägga barns språk på vetenskaplig grund – variationer och osäkerhet

Forskarna Ann Nordberg och Katharina Jacobsson har undersökt hur förskollärare och specialpedagoger kartlägger barns språk och kommunikation i förskolan, samt hur de ser på begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Det används en bredd av olika typer av arbetssätt, men det finns också en stor variation i huruvida lärarna anser att arbetssätten vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Forskarna menar därför att det behövs ökad kunskap om hur vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan användas för kartläggning och uppföljning av barns språkutveckling.

Det här handlar forskningen om

Enig internationell forskning betonar vikten av tidigt språkstöd för att stötta barns språkutveckling. Det är därmed väsentligt att barns språk i förskolan följs upp på ett systematiskt sätt. Det saknas tillräcklig kunskap om på vilka sätt uppföljning av barns språk ser ut i svenska förskolor. Syftet med studien var därför att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger i förskolor kartlägger barns språkutveckling.

Så här gjorde forskarna

Frågor om hur barns språk följs upp ställdes till 33 förskollärare och 30 specialpedagoger från förskolor i sydvästra Sverige. Frågorna tog upp hur deltagande lärare gick tillväga vid kartläggning av barns språk och hur de följde upp språkligt sårbara barn. Dessutom undersöktes deras uppfattning om deras arbete med att följa barnens språkutveckling vilade på vetenskaplig grund och, eller beprövad erfarenhet.

Det här kom forskarna fram till

Resultat från studien visade att en rad olika arbetssätt och material används i förskolor vid kartläggning av barns språk. Det förekom olika syn hos deltagarna om de arbetssätt de använde vilade på vetenskaplig grund och, eller beprövad erfarenhet. Dessa resultat påvisar att en fördjupad förståelse skulle behövas av hur det ska vara möjligt för lärare i förskolan att arbeta på vetenskaplig grund och, eller på beprövad erfarenhet när de följer upp barns språk i förskolan.

Så kan du förstå och använda forskningen

Det visade sig att tillfrågade förskollärare och specialpedagoger i förskolan hade mycket skiftande syn på om deras arbetssätt vid kartläggning av språkutveckling vilade på vetenskaplig grund. Exempelvis, framkom att vissa av deltagarna tog för givet att deras huvudmän självklart hade valt ut sådant arbetsmaterial som var vetenskapligt tillförlitligt.

Huvuddelen av deltagarna ansåg vidare att de använde ett systematiskt arbetssätt när de följde upp barn med språkliga svårigheter. En slutsats att dra från denna studies resultat är att utmaningar finns i förskolans praktik när det gäller att kartlägga och följa barns språkutveckling.

Önskvärt vore att regelbundna och fördjupade kollegiala samtal och reflektioner kunde genomföras. Kollegiala diskussioner som handlar om hur ett arbete med kartläggning och uppföljning av barns språk i förskolan kan genomföras på vetenskaplig grund och, eller beprövad erfarenhet.

Mer information om artikeln

Titel: Approaches and Educational Assessments of Children’s Speech, Language and Communication Development in Swedish Preschools
Tidskrift: Early Child Development and Care (2019) Ahead of print, s. 1–16

Författare: Ann Nordberg, lektor, Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Katharina Jacobsson lektor, Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik vid Göteborgs universitet och Nord universitet i Norge.

För mer information, kontakta Ann Nordberg: ann.nordberg@ped.gu.se

Länk till artikeln: https://doi.org/10.1080/03004430.2019.1697693

Publicerat torsdag 11 mars 2021