Träff

Forskningsutblick: Framgångsrikt elevhälsoarbete är ett lagarbete för hela skolan

Elevhälsa är inte ett substantiv, det är ett görande. I en välfungerande skola elevhälsar alla hela tiden i skolans alla miljöer och med alla nivåer sammankopplade. Ska vi kunna nå en hälsofrämjande skola för alla barn och elever så behövs även en hälsosam arbetsplats för alla som arbetar inom skolan. Det hör ihop. 

Det menar forskaren Pia Skott som just nu är i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, kring en studie om elevhälsoarbete ur ett huvudmannaperspektiv. Samtidigt bedriver Pia även forskning om hälsofrämjande skolutveckling och hälsofrämjande bedömning. 

– Jag har forskat i över tjugo år, under många av dessa har jag forskat om ledning, styrning och ledarskap. Det är under de senaste fem åren, och i samarbete med SPSM, som det har blivit mer utifrån att leda elevhälsoarbete. Arbetet känns mycket meningsfullt, jag känner att min forskning tillsammans med andras arbete gör praktisk nytta, vilket är en stark drivkraft. 

Rektors förändringsresa

Samarbetet med SPSM startade genom att Pia tillsammans med tre andra forskare skuggade den elevhälsokurs som SPSM ger till rektorer och elevhälsopersonal. Därefter följde Pia tillsammans med Ingrid Hylander upp de skolor som utmärkte sig som särskilt framgångsrika i sitt elevhälsoarbete i en andra studie. Det de märkte då var främst att den stora skillnaden handlar om rektors förändringsresa. När rektor betraktar och förstår elevhälsoarbete som en del av kärnverksamheten istället för som en stödverksamhet till undervisningen, då börjar en positiva saker att hända. 

– Om rektor gör en synvända och inte ser elevhälsoarbetet som något som man tar till när det har gått fel, utan istället ser att ”vi elevhälsar” hela tiden i ett görande och ett lagarbete, då blir det ett helt annat perspektiv. 

För att nå dit behöver rektor ta ett fast grepp, leda arbetet och hålla fokus på elevhälsoarbetet och koppla det till alla aktiviteter på skolan. När rektor genom eget och distribuerat ledarskap utvecklar elevhälsoteamet och när elevhälsopersonalen kopplas ihop med den pedagogiska personalen i det dagliga arbetet då börjar det hända någonting med verksamheten. Ett framgångsrikt elevhälsoarbete är ett synkroniserat lagarbete – ett multiprofessionellt arbete – som är någonting utöver att vara olika grupper av enskilda professioner. 

– Istället för att enskilda medarbetare blir överbelastade av att ständigt springa på bollar och släcka bränder behövs strukturer för vem som ska göra vad, och när. Det spelar ingen roll hur duktiga individuella positioner vi har i skolan, för att kunna göra ett lagarbete måste dessa positioner bindas samman. Och här behöver alla personalgrupper finnas med på tåget: skolledning, lärare, elevassistenter, vaktmästare, måltidspersonal, fritidspersonal och så vidare. På så sätt blir det möjligt att utveckla ett främjande och förebyggande arbete och att kunna erbjuda mer. 

Allt görande måste hänga ihop

Det handlar om att få alla aktiviteter, oavsett vad de handlar om, sammankopplade till att främja elevers hälsa och lärande. I det ingår kunskapsuppdraget men också värdeuppdraget, trygghetsarbetet och jämställdhetsarbetet. I en sådan sammankoppling behöver även förvaltningsnivån och andra sektorer finnas med. 

– Det finns bra och välformulerade styrdokument på plats, men vi behöver fundera över hur processerna ska se ut för att levandegörande dem. Det är komplext, allt görande måste hänga ihop. Var och en kan inte förändra världen lokalt utan här behöver huvudmannanivån också vara sammankopplad. Även andra sektorer behöver finnas med i denna samverkan såsom exempelvis BUP, habilitering och socialtjänst. Om alla vet vad som ska göras i denna komplexitet så hänger kedjorna ihop. 

När det kommer till styrdokumenten så varnar Pia för att hon idag ser att de tolkas på ett sätt som gör att skolan riskerar att bli en plats som skapar psykisk ohälsa. Många unga vittnar om en hög skolstress, de går inte skolan för att lära, de går där för att få ett resultat via betyg vilket påverkar den psykiska hälsan. 

– Jag ser det som angeläget att börja fundera över om skolan, med de allra bästa ambitioner som förgrund, har blivit för upptagen av resultat och prestationer. För många elever upplevs skolan främst handla om att ständigt prestera, bedömas och betygsättas – inte om lärande och att få kunskaper. 

Huvudmannens roll i fokus i nästa steg

Det behövs mer samordning mellan olika systemnivåer för att förstå hur görandet av styrdokumentens intentioner ska kunna iscensättas på ett likvärdigt och hälsofrämjande sätt för alla elever. Och i Pias nästa skrift om elevhälsoarbete står kunskaper om huvudmannens roll i fokus. 

– Vi behöver mer kunskap om hur vi binder ihop hela kedjan från huvudmannens roll ända ned till elevens situation i klassrummet. Här behöver alla aktörer som finns på olika arenor samarbeta. Där ser jag exempelvis att SPSM som myndighet är en viktig aktör som systematiskt samlar och lyfter fram skolors erfarenheter på ett sätt som jag som forskare inte kan göra på egen hand.

Hela skolan behöver arbeta tillsammans för en bra elev-hälsa

Elevhälsa är något man gör.
Alla i skolan ska jobba med elevhälsa.
Forskaren Pia Skott kallar det att elev-hälsa.
All personal elevhälsar hela tiden
i skolor där det fungerar bra.
Personal på alla nivåer
samverkar med varandra.
Och ska vi få en bra skola för alla elever
då måste också personalen ha
en hälsosam arbets-plats.
Det hör ihop,
säger Pia.

Det här är Pia Skott

Vi har intervjuat Pia.
Pia Skott forskar om elevhälsa.
Hon samarbetar just nu med
Specialpedagogiska skolmyndigheten.

– Jag har forskat i över tjugo år.
Jag har forskat om ledning, styrning
och ledarskap,
säger Pia.

De senaste fem åren
har det handlat mycket om elevhälsa.

–  Det känns mycket meningsfullt.
Jag känner att forskningen 
gör nytta på riktigt.
Därför vill jag fortsätta. 

Rektorerna behöver förstå elevhälso-arbete

Pia och tre andra forskare
satt med på en kurs.
Det var Specialpedagogiska
skolmyndighetens kurs
om elevhälsa.
Den var för rektorer och
elevhälso-personal.

Det var så samarbetet startade.
Pia och hennes kollega Ingrid Hylander
besökte sedan skolor
som var bra på elevhälsa.

Pia och Ingrid märkte
hur viktig rektorn är.

Rektorn behöver förstå
att elevhälsa är en del av
allas jobb i skolan.
Elevhälsa är inte bara ett stöd.

Rektorn behöver ofta vända på 
sitt sätt att se på elevhälsa.
Då börjar det hända positiva saker.

–  Om rektor inte ser elevhälso-arbete 
som något man gör
när det har gått fel, 
utan i stället ser att vi elevhälsar
hela tiden.
Och att vi gör det tillsammans.
Då blir det ett helt annat perspektiv,
säger Pia. 

Alla ska vara med


Hur får vi då alla
att jobba med elevhälsa?
Pia säger att det börjar hända saker
om ni gör så här:

  • Rektorn leder arbetet med elevhälsa.
  • Rektorn har fokus på elevhälsa.
  • Elevhälsa är en del av
    alla era aktiviteter på skolan.
  • Skolan utvecklar elevhälso-teamet.
  • Pedagogerna och elevhälso-personalen
    samarbetar i det dagliga arbetet.

Ni ska alltså jobba tillsammans.
Då blir ert arbete med elevhälsa bra.
Många olika yrken behövs.
Det funkar inte annars.

– Annars får några i personalen
jobba ihjäl sig.
Det spelar ingen roll 
hur duktiga till exempel
special-pedagogen och skol-syster är.
Det måste vara ett lag-arbete.
Och ni behöver bestämma
vem som gör vad.

Alla personal-grupper 
ska vara med.
Pia ger exempel:

  • Skol-ledning.
  • Lärare.
  • Elev-assistenter.
  • Vakt-mästare.
  • Måltids-personal.
  • Fritids-personal.

Allt vi gör måste hänga ihop

Alla aktiviteter i skolan
ska vara bra för eleverna.
De ska både lära sig saker
och må bra av det.

Det är alltså flera uppdrag
i allt ni gör.
Ni ska arbeta med:

  • Kunskap.
  • Värden.
  • Trygghet.
  • Jämställdhet.

För att det ska funka
måste även förvaltnings-nivån vara med.
Alltså huvud-mannen,
till exempel. 

– Det finns redan bra styr-dokument.
Men vi behöver fundera över
hur vi ska göra i verkligheten.

Pia säger att det är knepigt.
Allt måste hänga ihop.
Därför måste huvudmannen
också hjälpa till.

– Var och en kan inte förändra skolan själv.
Huvudmanna-nivån måste
också vara med.

Men även andra delar
behöver samverka.
Pia ger tre exempel:

  • BUP.
  • Habilitering.
  • Social-tjänst. 

Och alla måste veta
vad de ska göra.

Pia varnar för stress

Pia har märkt att personalen
förstår styrdokumenten fel ibland.
Skolan riskerar då att bli en plats
som skapar psykisk ohälsa.
Det vill Pia varna för.

– Många elever upplever
att skolan handlar om att hela tiden
bli bedömd och få betyg.
Inte att lära sig och få kunskaper. 

Många unga säger att de är
jätte-stressade i skolan.
De går inte i skolan för att lära.
De går där för att få betyg.
Det påverkar den psykiska hälsan. 

– Skolans ambitioner är bra.
Men handlar skolan för mycket om
resultat och prestationer?
Det är viktigt att 
börja fundera över det,
säger Pia. 

Pia forskar vidare
om huvudmannens roll

Skolan behöver alltså samarbeta mer
på olika nivåer.
Så nu skriver Pia om huvudmannens roll
i elevhälsoarbete.

– Vi behöver lära oss mer.
Hur binder vi ihop hela kedjan
från huvudmannen
ända ned till eleven i klass-rummet?

Specialpedagogiska skolmyndigheten
är viktig i det här arbetet.

– Myndigheten lyfter fram skolors erfarenheter.
De gör det på ett sätt
som jag som forskare
inte kan göra på egen hand,
säger Pia. 

Artikeln är tidigare publicerad i Lika värde nummer 3, 2022

Publicerat måndag 7 november 2022